Download Report

§ -3, KS 2015-03-24 08:30
Kallelse till
Kommunstyrelsens
sammanträde
2015-03-24
kl 08.30
i Domsalen
§ -2, KS 2015-03-24 08:30
OMRÖSTNINGAR
LEDAMÖTER
Från/
Närv
§
JA
AnnSofie Andersson, s, ordförande
Anders Edvinsson, s, 1:e vice ordförande
Per-Olof Persson, s
Lisa Fröbel, s
Kholod Mahmood, s
Emil Burman, s
Karin Thomasson, mp
Christina Hedin, v
Pär Jönsson, m, 2:e vice ordförande
Tord Jemteborn, m
Lise Hjemgaard Svensson, m
Bosse Svensson, c
Carina Asplund, c
Pär Löfstrand, fp
Peter Johansson sd
Niklas Daoson, s, ersättare
Mona Modin Tjulin, s, ersättare
Björn Sandal, s, ersättare
Anton Waara, s, ersättare
Ida Asp, s, ersättare
Maria Nerpin, s
§
NEJ JA
§
NEJ JA
NEJ
§ -2, KS 2015-03-24 08:30
Florian Stamm, mp, ersättare
Nisse Sandqvist, v, ersättare
Joel Nordkvist, m, ersättare
Ragna Unger, m, ersättare
Emanuel Sandberg, kd, ersättare
Magnus Andersson, c, ersättare
Jonas Rask Samuelsson, c, ersättare
Margareta Widell, fp, ersättare
Åke Durre, sd, ersättare
Inte tjänstgörande:
§ 1, KS 2015-03-24 08:30
KS: 348/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
1
Dnr 348-2015
Ingrid Mars
Krister Frykberg
Eva Rodin Svantesson
Kommunstyrelsen
Remiss – Regional Digital Agenda för Jämtland Härjedalen
Östersunds kommun har fått regional digital agenda för Jämtland Härjedalen på remiss från Region Jämtland Härjedalen. Agendan är en förlängning
av den regionala utvecklingsstrategin RUS och syftar till att ta till vara digitaliseringens möjligheter genom att prioritera områden och insatser .
Den digitala agendan utgår från berörda styrdokument på EU-, nationelloch regional nivå. Utifrån dialog och samverkan med olika samhällsaktörer
i länet har fyra områden tagits fram.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-06.
Remiss digital agenda för Jämtland Härjedalen 2015-01-29.
Missiv remiss 2015-01-29.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen antar tjänstemannaförslaget som sitt yttrande och lämnar
över det till Region Jämtland Härjedalen.
Yttrande
Östersunds kommun är positiv till att region Jämtland Härjedalen har påbörjat arbetet med en regional digital agenda. De fyra prioriterade områdena
(infrastruktur, digital kompetens, expertis, samverkan) som har tagits upp i
den digitala agendan är strategiskt viktiga.
Förslaget till regional digital agenda är ett bra första steg, men måste följas
av ett mer handlingsinriktat dokument. Ordet agenda betyder enligt nationalencyklopedin (NE) – ”det som bör göras”. I agendan saknas åtgärder,
organisation/ansvar och hur de olika aktiviteterna inom områdena ska finansieras. Underlaget är till stora delar en nulägesbeskrivning och vi saknar
det framåtsyftande perspektivet med målformuleringar fram till år 2025. Ett
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 1, KS 2015-03-24 08:30
KS: 348/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
2
Dnr 348-2015
önskemål är att den kommande handlingsplanen också skickas på remiss till
berörda aktörer.
Infrastruktur
Målet i bredbandsstrategin är att minst 90 % av alla hushåll och företag i
Jämtland Härjedalen ska ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s år
2020. Idag är det 40 % av länets hushåll och företag som har tillgång till fiberinfrastruktur. Det hade varit lämpligt att i detta avsnitt redovisa och
kommentera de stora insatser som behövs för att man på bara 5 år, fram till
2020, ska kunna förse hela länet med fiber.
Digital kompetens
Digital kompetens är prioriterat och brett område. I underlaget finns en bra
beskrivning av begreppet, men vi saknar konkreta aktiviteter.
Expertis och samverkan
Underlaget känns som en beskrivning av nuläget och det är svårt att se de
mer framåtsyftande delarna i agendan.
I agendan beskrivs de fyra prioriterade områdena, enligt ovan, vilka har bäring på hela samhällsutvecklingen. Resterande del av agendan redovisar de
utmaningar som finns beskrivna i regionala utvecklingsstrategin och exempel på kopplingar till den digitala agendan men inte specifikt det fortsatta
arbetet.
Agendan bör också redovisa kopplingen till ”Handlingsplan 2015 för regionalt serviceprogram” vilket Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen
har skickat ut på remiss. Den första åtgärden i planen är ”Nya tekniska och
innovativa lösningar för serviceförsörjning” där tillgång till bredband oftast
krävs för att beställnings- och betalningsfunktioner ska fungera. Även nya
tekniska lösningar kommer sannolikt att bli tillgängliga och då är det viktigt att
olika serviceställen kan installera och använda dessa.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Biträdande kommundirektör
Utdrag till: Region Jämtland Härjedalen, tjänstemannaförslaget bifogas.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
1
Dnr 348-2015
Ingrid Mars
Krister Frykberg
Eva Rodin Svantesson
Kommunstyrelsen
Remiss – Regional Digital Agenda för Jämtland Härjedalen
Östersunds kommun har fått regional digital agenda för Jämtland Härjedalen på remiss från Region Jämtland Härjedalen. Agendan är en förlängning
av den regionala utvecklingsstrategin RUS och syftar till att ta till vara digitaliseringens möjligheter genom att prioritera områden och insatser .
Den digitala agendan utgår från berörda styrdokument på EU-, nationelloch regional nivå. Utifrån dialog och samverkan med olika samhällsaktörer
i länet har fyra områden tagits fram.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-06.
Remiss digital agenda för Jämtland Härjedalen 2015-01-29.
Missiv remiss 2015-01-29.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen antar tjänstemannaförslaget som sitt yttrande och lämnar
över det till Region Jämtland Härjedalen.
Yttrande
Östersunds kommun är positiv till att region Jämtland Härjedalen har påbörjat arbetet med en regional digital agenda. De fyra prioriterade områdena
(infrastruktur, digital kompetens, expertis, samverkan) som har tagits upp i
den digitala agendan är strategiskt viktiga.
Förslaget till regional digital agenda är ett bra första steg, men måste följas
av ett mer handlingsinriktat dokument. Ordet agenda betyder enligt nationalencyklopedin (NE) – ”det som bör göras”. I agendan saknas åtgärder,
organisation/ansvar och hur de olika aktiviteterna inom områdena ska finansieras. Underlaget är till stora delar en nulägesbeskrivning och vi saknar
det framåtsyftande perspektivet med målformuleringar fram till år 2025. Ett
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
2
Dnr 348-2015
önskemål är att den kommande handlingsplanen också skickas på remiss till
berörda aktörer.
Infrastruktur
Målet i bredbandsstrategin är att minst 90 % av alla hushåll och företag i
Jämtland Härjedalen ska ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s år
2020. Idag är det 40 % av länets hushåll och företag som har tillgång till fiberinfrastruktur. Det hade varit lämpligt att i detta avsnitt redovisa och
kommentera de stora insatser som behövs för att man på bara 5 år, fram till
2020, ska kunna förse hela länet med fiber.
Digital kompetens
Digital kompetens är prioriterat och brett område. I underlaget finns en bra
beskrivning av begreppet, men vi saknar konkreta aktiviteter.
Expertis och samverkan
Underlaget känns som en beskrivning av nuläget och det är svårt att se de
mer framåtsyftande delarna i agendan.
I agendan beskrivs de fyra prioriterade områdena, enligt ovan, vilka har bäring på hela samhällsutvecklingen. Resterande del av agendan redovisar de
utmaningar som finns beskrivna i regionala utvecklingsstrategin och exempel på kopplingar till den digitala agendan men inte specifikt det fortsatta
arbetet.
Agendan bör också redovisa kopplingen till ”Handlingsplan 2015 för regionalt serviceprogram” vilket Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen
har skickat ut på remiss. Den första åtgärden i planen är ”Nya tekniska och
innovativa lösningar för serviceförsörjning” där tillgång till bredband oftast
krävs för att beställnings- och betalningsfunktioner ska fungera. Även nya
tekniska lösningar kommer sannolikt att bli tillgängliga och då är det viktigt att
olika serviceställen kan installera och använda dessa.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Biträdande kommundirektör
Utdrag till: Region Jämtland Härjedalen, tjänstemannaförslaget bifogas.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Missiv
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
IT - för ett spirande Jämtland Härjedalen
A
V
Å
G
T
U
S
IS
Regional digital agenda
2015 - 2025
M
E
R
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
M
E
R
A
V
Å
G
T
U
S
IS
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Innehållsförteckning
Inledning
1
Digital agenda för Europa
1
IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige
2
Regionala prioriteringar för digitaliseringen
3
Infrastruktur
4
Digital kompetens
5
Expertis
6
Samverkan
A
V
Å
G
T
U
S
IS
Kopplingar till den regionala utvecklingsstrategin
6
7
Jämtland Härjedalen 2030 - Innovativt och attraktivt Regional utvecklingsstrategi 2014-2030
8
Företagande, innovation, forskning och utveckling
9
Kompetens och kunskapsutveckling
10
Resurssnålare och effektivare
11
Besöksnäring och attraktivitet
12
Infrastruktur och samhällsservice
13
Socialt inkluderande och ett sunt liv
14
Demografiska möjligheter
15
M
E
R
Begrepp
16
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
M
E
R
A
V
Å
G
T
U
S
IS
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Inledning
Hela världen digitaliseras i en rasande takt, så även Sverige. Som nation ligger vi i toppskiktet i de
flesta rankingar som publiceras inom IT-området. Det är glädjande men betyder inte att vi kan luta
oss tillbaka; regionala skillnader måste överbryggas, den digitala kompetensen behöver bli en
självklarhet - för husbehov, utbildning och arbetsliv såväl som för spets, innovation och forskning.
Inte minst måste utbyggnaden av bredband och mobiltäckning ta fart i de områden som inte har
tillgång till tillfredsställande kapacitet.
Det IT-politiska målet är att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens
möjligheter”. Bidraget från Jämtland Härjedalen bör vara att utveckla en digital mognad i nivå med
de bästa i landet, tillika världen. Det är också en förutsättning för att Jämtland Härjedalen ska
kunna förverkliga visionen om en innovativ och attraktiv region med smart och hållbar tillväxt för
alla.
Digital agenda för Europa
A
V
Å
G
T
U
Europa 20201, strategin som ska ta Europa ur ﬁnanskrisen och förbereda EU:s ekonomi för nästa år?onde, lanserades av EU-‐
kommissionen i mars 2010. Europa 2020-‐
strategins tema?ska prioriteringar lyder: smart och hållbar ?llväxt för alla, för aF utveckla en ekonomi som är kunskaps-‐ och innova?onsbaserad, resurseﬀek?vare, grönare och konkurrenskraHigare och som s?mulerar hög sysselsäFning samt social och territoriell sammanhållning. digitala utvecklingen och användningen av informa?ons-‐ och kommunika?onsteknik har för aF Europa ska uppnå sina ambi?oner för 2020. S
IS
Den digitala agendan för Europa2 är eF av sju ﬂaggskeppsini?a?v inom ramen för Europa 2020 och beskriver den nyckelroll som den M
E
Smart tillväxt
en kunskapsbaserad
ekonomi
SyHet med agendan är aF maximera den enorma poten?al som IT har, i synnerhet Internet. En mer omfaFande och eﬀek?v användning av digital teknik kommer aF leda ?ll innova?on och ekonomisk ?llväxt och ge medborgarna bäFre livskvalitet genom t.ex. bäFre hälso-‐ och sjukvård, säkrare och eﬀek?vare transportlösningar, renare miljö, nya mediemöjligheter och enklare ?llgång ?ll oﬀentliga tjänster och kulturellt innehåll. Hållbar tillväxt
Tillväxt för alla
en mer resurseffektiv
och konkurrensbaserad
ekonomi
låg arbetslöshet med
ekonomisk, social och
territoriell
sammanhållning
EN DIGITAL AGENDA
FÖR EUROPA
Ett resurseffektivt
Europa
Agenda för ny
kompetens och nya
arbetstillfällen
Unga på väg
En integrerad
industripolitik för en
globaliserad tid
R
Innovationsunionen
Plattform mot fattigdom
Figur 1. Organisa-onsschema för Europa 2020
1 Europa 2020 -‐ En strategi för smart och hållbar ?llväxt för alla, KOM(2010) 2020.
2 En digital agenda för Europa, KOM(2010) 245
1
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige
Hösten 2011 antogs den digitala agendan för Sverige, ”IT i människans tjänst”3. Den iden?ﬁerar fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspek?v: planerade insatser samt resultat för den na?onella nivån på sajten Digitala Sverige5. Digitaliseringskommissionen är även na?onell samordnare för de parter som har för avsikt aF arbeta mot det IT-‐poli?ska målet, så kallade signatärer. Samtliga län/
regioner tar fram en regional digital agenda som speglar de regionala förutsäFningarna i samspel med den regionala utvecklings-‐
strategin. Jämtlands län signerade avsiktsförklaringen den 9 januari 2014, genom representanter för regionförbundet, lands?nget och primärkommunala nämnden (kommunerna). • läF och säkert aF använda • tjänster som skapar nyFa • det behövs infrastruktur • IT:s roll för samhällsutvecklingen Vart och eF av dessa områden innefaFar eF antal insatsområden och åtgärder. Agendans genomförande följs upp av Digitaliserings-‐
kommissionen4 som publicerar aktuella och A
V
Å
G
T
U
S
IS
R
M
E
Figur 2. Den undertecknade avsiktsförklaringen.
3 IT i människans tjänst -‐ en digital agenda för Sverige, N2011.12
4 digitaliseringskommissionen.se
5 digitalasverige.se
2
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Regionala prioriteringar för digitaliseringen
För aF nå upp ?ll ambi?onerna i den regionala utvecklingsstrategin och möta samhällsutmaningarna är digitaliseringen en grundförutsäFning. digitaliseringens möjligheter genom aF prioritera områden och insatser som horisontellt kan bidra i förverkligandet av den vision och de målbilder som lyHs fram i den regionala utvecklingsstrategin. Tillsammans med den regionala bredbandsstrategin6 och den regionala innova?onsstratategin7 utgör den regionala digitala agendan en strategisk pladorm för handlingsplaner, projek?ni?a?v och genomföranden av utvecklingsinsatser som direkt eller indirekt är IT-‐relaterade. Fyra områden framträder som strategiskt vik?ga aF prioritera för Jämtland Härjedalen: • Infrastruktur • Digital kompetens • Exper6s Regional digital agenda för Jämtland Härjedalen syHar ?ll aF ta ?llvara • Samverkan A
V
Å
G
T
U
Digital
kompetens
Infrastruktur
S
IS
R
M
E
Samverkan
Expertis
6 Regional bredbandsstrategi för Jämtlands län -‐ mot år 2020
7 Innov?va Jämtland Härjedalen 2025 -‐ En innova?onsdriven samhällssutveckling i världsklass
3
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
I
Infrastruktur
IT-‐infrastrukturen spelar en betydande roll för utvecklingen, inte minst utbyggnad och säkring av robusta fysiska nät och mobilnät. Sam?digt behövs en mjuk infrastruktur som bygger på standarder och ger förutsäFningar för interoperabilitet och integra?oner, samt geograﬁska informa?onssystem (GIS) och Intelligenta transportsystem (ITS) som ger stöd för bl.a. samhällsskydd och transporter. Mjuk infrastruktur
Mjuk infrastruktur är resurser i form av ?llgängliggjord informa?on, grundläggande tjänster och funk?oner som genom överenskomna regelverk kan få system, organisa?oner och verksamhetsprocesser aF fungera ?llsammans. EF område som tydligt kan dra fördel av deFa är e-‐förvaltning, där gemensamma funk?oner behövs som gör aF informa?onssystem kan kommunicera med varandra, t.ex. e-‐legi?ma?on. Sådana funk?oner förenklar vardagen för privatpersoner och företag och leder ?ll eﬀek?viseringar och besparingar inom förvaltningen. Bredband och
mobiltäckning
A
V
Å
G
T
U
En regional bredbandsstrategi för Jämtlands Härjedalen ﬁnns framtagen sedan mars 2013. Här står bl.a. aF läsa: ”AA ge så många som möjligt i länet -llgång -ll bredband med hög kapacitet är en av de vik-gaste frågorna för länets fortsaAa utveckling. Förutom -llgång -ll välutbildad arbetskraF och goda kommunika-oner är -llgång -ll snabba kommunika-oner över nätet en förutsäAning för både nyetableringar och utveckling av företagen i länet. Tillgång -ll bredband med hög överföringshas-ghet är också vik-gt för alla som bor och vistas i vårt län. Allt ﬂer tjänster i vår vardag förutsäAer -llgång -ll internet och utvecklingen av både beﬁntliga och nya tjänster ställer krav på allt högre överföringshas-gheter.” S
IS
R
M
E
Målet i bredbandsstrategin är aF minst 90 % av alla hushåll och företag i Jämtland Härjedalen ska ha ?llgång ?ll bredband om minst 100 Mbit/s och resterande cirka 10 % ska ha ?llgång ?ll minst 10 Mbit/s år 2020. Iden?tets-‐ och behörighetsfedera?oner hanterar elektroniska id-‐kontroller med hjälp av standardiserad teknik och eF ?llitsramverk där olika aktörer litar på varandra. DeFa börjar alltmer användas inom t.ex. universitet och högskolor (SWAMID)8 och skolan (Skolfedera?on)9 och ger användare enkel och säker åtkomst ?ll system och resurser de har behörighet ?ll. MiFuniversitetet har sedan ﬂera år varit anslutna ?ll SWAMID och för skolorna i Jämtland Härjedalen har utvecklingsprojektet av systemmiljön Zonline nu gåF in i implementeringsfasen med beräknad anslutning ?ll Skolfedera?on ?ll hösFerminen 2015. Planer för federa?onslösning ﬁnns även inom hälsa, vård och omsorg (SAMBI)10 där vårdpersonal får åtkomst ?ll just de system och den informa?on de är behöriga ?ll. Tester av SAMBI har påbörjats under hösten 2014. 8 SWAMID, iden?tets-‐ och behörighetsfedera?on för universitet och högskolor, www.swamid.se
9 Skolfedera?on, iden??ets-‐ och behörighetsfedera?on för skolan, www.skolfedera?on.se
10 SAMBI, iden?tets-‐ och behörighetsfedera?on för hälsa, vård och omsorg, www.sambi.se
4
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Geograﬁsk informa?on kan och bör även göras ?llgänglig som grund för innova?on och utveckling av nya tjänster. Geografiska informationssystem
Geograﬁska informa?onssystem (GIS) används för insamling, lagring, analys och presenta?on av geograﬁska data och bygger på två typer av data: Företag kan med fördel använda GIS för bl.a. marknadsanalyser, beslutsunderlag och transportplanering. • digitala kartdata för lägesbestämningar och informa?on om rumsliga samband. • sta?s?ska data som kopplat ?ll kartdatat ger helt nya möjligheter för eﬀek?v informa?onshantering och nya former av analys och presenta?on. Intelligenta transportsystem
Intelligenta transportsystem (ITS) är en vik?g resurs i samhällsplaneringen för aF skapa eﬀek?va, säkra och miljöanpassade transportsystem. ITS blir alltmer en del av vår vardag; has?ghetsanpassning vid skolor, digitala skyltar med real?dsinforma?on på busshållplatser, traﬁkinforma?on via radio, mobilappar och GPS, smarta traﬁksignaler och all data och informa?on moderna bilar drar nyFa av vad gäller t.ex. bränsleförbrukning och parkeringshjälp. A
V
Å
G
T
U
System och sensorer samlar in stora mängder data som kan användas ?llsammans med t.ex. kartdata i GIS, vilket ger möjligheter ?ll innova?v utveckling. Figur 5. Illustra-on över olika informa-onslager i eA geograﬁskt informa-onssystem. Bild: Laís F Camargo (Own work) [CC-‐BY-‐SA-‐3.0], via Wikimedia Commons
D
S
IS
Digital kompetens
Digital kompetens är en av åFa nyckelkompetenser för livslångt lärande, fastställt av EU 2006. Begreppet nyckelkompetens beskrivs som den kompetens alla individer behöver för personlig utveckling, ak?vt medborgarskap, social integra?on och sysselsäFning. EU:s deﬁni?on av digital kompetens är ﬂöjande: R
M
E
”Digital kompetens innebär säker och kri-sk användning av informa-onssamhällets teknik i arbetslivet, på fri-den och för kommunika-onsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-‐färdigheter11, dvs. användning av datorer för aA hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta informa-on samt för aA kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.”12 Det innefaFar aF hantera en dator, plaFa och mobiltelefon, använda grundläggande programvaror, Internet och interak?va medier, söka och bearbeta informa?on med eF källkri?k?skt förhållningssäF med kunskap om och respekt för yFrandefrihet, upphovsräF och personlig integritet. 11 IKT står för informa?ons-‐ och kommunika?onsteknik/teknologi. Begreppet är i princip synonymt med IT och används oHast i översäFningar från Engelskans (ICT) och inom skola/utbildning för aF betona den kommunika?va framför den tekniska aspekten. I deFa dokument används genomgående IT, med undantag för citerad text.
12 30.12.2006 SV Europeiska unionens oﬃciella ?dning L 394/15
5
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
E
Expertis
Den digitala utvecklingen innebär en allt större eHerfrågan på spetskompetens och sakkunskap inom IT. Företag, oﬀentliga verksamheter, föreningar och invånare har alla behov av exper?s inom exempelvis driH och support, system-‐ och tjänsteutveckling, webb, infrastruktur och utbildning. EU-‐kommissionen spår aF det 2015 kommer aF saknas nästan en miljon personer som arbetar inom IT-‐yrken för aF Europa ska kunna behålla sin posi?on i världen13. I Jämtland Härjedalen har IT-‐sektorn svårt aF rekrytera räF kompetenser, framför allt bland kvinnor. Samverkan med skola, universitet och utbildningsanordnare och är av yFersta vikt, för aF sprida kunskap om de olika inriktningar som ﬁnns och öka intresset för studier och yrken inom IT-‐området bland både kvinnor och män och inte minst för aF relevanta utbildningar ska kunna erbjudas här i Jämtland Härjedalen. Digitaliseringen genomsyrar hela samhället och kräver sålunda även ?llgång ?ll andra kompetenser med förtrogenhet och breddad kunskap inom IT-‐området; juridik, ekonomi, beteendevetenskap, design, pedagogik, samhällsbyggnad, hälso-‐ och sjukvård m.ﬂ. A
V
Å
G
T
U
Forskning och innova?on bedrivs med hjälp av IT-‐stöd för datainsamling, bearbetningar, simuleringar, distansteknik m.m. och mynnar oHa i utveckling av digitala lösningar i någon form. Det ﬁnns eF värde i tvärvetenskaplig ansats inom många områden där IT-‐
kompetens är oumbärlig, exempelvis turism, omvårdnad, miljö och ekonomi. S
IS
S
R
M
E
Denna samverkan har leF ?ll aF MiFuniversitetet Campus Östersund, som sedan eF ?otal år endast har distansutbildningar inom IT, kommer aF erbjuda Informa?kprogrammet, som är en tvärvetenskaplig utbildning, från hösten 2015 i en blandad form (”blended learning” där campus-‐ och distansstudenter läser gemensamt) och året därpå introduceras samma upplägg även för blivande programvaruingenjörer. Yrkesakademin startade hösten 2014 en tvåårig yrkeshögskoleutbildning i Java-‐
programmering, som även kommer aF utlysas inför kommande höst. Samverkan
IT har en stor roll aF fylla för all verksamhetsutveckling, forskning, innova?on, företagande och utbildning där samverkan skapar nya möjligheter. Särskilt små kommuner, företag och organisa?oner saknar oHa resurser, kompetens och medel aF själva genomföra större utvecklingsinsatser. Inom oﬀentlig sektor i Jämtland Härjedalen, liksom i övriga landet, är deFa en aktuell fråga och SKL konstaterar i Strategi för eSamhället14 aF ökad kommunal samverkan är nödvändig: ”Det är få kommuner, lands-ng och regioner som själva har kompetens eller resurser aA driva den angelägna verksamhetsutveckling 13 En digitala agenda i människans tjänst -‐ en ljusnande fram?d kan bli vår, SOU 2014:13 Delbetänkade av Digitaliseringskommissionen, mars 2014,
14 Strategi för eSamhället, Sveriges Kommuner och Lands?ng, 2011
6
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
som e-‐förvaltning innebär och skapa lösningar för e-‐ tjänster. Skillnaderna i olika förutsäAningar kan överbryggas med gemensam kraFsamling och ökad kommunal samverkan. Det är avgörande aA det blir en na-onell uppslutning kring gemensamma spelregler och viss IT-‐infrastruktur så aA inte enskilda kommuner, lands-ng och regioner behöver hantera olika förutsäAningar för olika verksamhetsområden.” eF mer övergripande syHe planeras ?ll första halvåret 2015. Samverkansprojekt med stort inslag av IT pågår idag inom eTjänster, eHälsa och skolan. Även inom infrastruktur samverkar kommuner och förbund bl.a. med den gemensamma lösningen för datakommunika?on, Länsnod Z, som binder ihop parterna med höghas?ghetsnät, och genom gemensam Internetupphandling. Den regionala innova?onsstrategin lyHer även tydligt behovet av samverkan såväl lokalt, regionalt, na?onellt som interna?onellt; inom och mellan olika näringslivsbranscher, mellan hälso-‐ och sjukvården och MiFuniversitetet, mellan akademi, näringsliv, oﬀentlig sektor och civilsamhälle. A
V
Å
G
T
U
En förstudie för aF belysa behoven av samverkan och lämplig samverkansform med Kopplingar till den regionala utvecklingsstrategin
S
IS
Dessa fyra prioriterade områden för digitaliseringen i Jämtland Härjedalen har bäring på hela samhällsutvecklingen. De utmaningar vi står inför ﬁnns beskrivna i den regionala utvecklingsstrategin och följande sidor redogör för dessa utmaningar och exempel på kopplingar mellan denna digitala agenda och de målbilder som sammanfaFats i kortversionen av den regionala utvecklings-‐
strategin. Dessa kopplingar förtydligas genom de färgade ﬁgurena i bilden ?ll höger, som var och en illustrerar eF prioriterat område för digitaliseringen. R
M
E
7
I
Infrastruktur
D
Digital kompetens
E
Exper6s
S
Samverkan
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Jämtland Härjedalen 2030 - Innovativt och attraktivt Regional utvecklingsstrategi 2014-2030
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS)15 ger en vision av eF innova?vt och aFrak?vt Jämtland Härjedalen år 2030. HÅLLBAR (EKOLOGISK ASPEKT)
”EA förändrat klimat får stora ekonomiska eﬀekter på den vinterbaserade besöks-‐
näringen genom kortare säsong vilket är omöjligt aA mota med enbart länets egna insatser. Förändrade förutsäAningar även för skogs-‐ och jordbruk. Länet måste som en del i det globala ansvarstagandet sänka utsläppen från transportarbetet på väg dras-skt genom övergång -ll förnybara drivmedel. Uppsikt måste hållas på utarmningen av biologisk mångfald samt yt-‐ och grundvaAenkvalitet.” Den beskriver de utmaningar som vi står inför och iden?ﬁerar sju prioriterade utvecklingsområden. På kommande sidor behandlas de digitala aspekterna av dessa utvecklingsområden. A
V
Å
G
T
U
FÖR ALLA (SOCIAL ASPEKT)
Ekonomi
Social
Miljö
Figur 3. Sambanden mellan de tre hållbarhets-‐ dimensionerna: Samhällets ekonomiska verksamhet pågår för aA skapa social hållbarhet för dess medborgare innanför de planetära randvillkoren.
S
IS
M
E
”De höga arbetslöshetstalen måste sänkas och arbetsmarknaden måste via kraFfullt integra-ons-‐ och mångfaldsarbete öppnas för utomstående grupper. Höga ohälsotal är eA yAerligare problem för social hållbarhet. Låg utbildningsnivå är eA annat problem på lång sikt som gör länets män och kvinnor mera utsaAa i den allt snabbare förändringen av arbetsmarknaden. AA göra länet aArak-vt för unga kvinnor är vik-gt och det har stor påverkan på den ekonomiska hållbarhets-‐aspekten.” SMART (EKONOMISK ASPEKT)
”Ökad ekonomisk ak-vitet i länet behövs för aA skapa ﬂera arbets-llfällen för aA på så säA skapa underlag för ﬁnansiering av grundläggande vård, skola och omsorg. Tillgången -ll investeringskapital/riskkapital liksom aArak-vitet för entreprenörers etablering i länet är avgörande. För aA vara framgångsrika inom området är det av mycket stor betydelse aA länets produkter, av alla slag, expanderar på en interna-onell marknad u-från de speciella förutsäAningar som länet har aA utgå från vare sig det gäller naturresurser eller humant kapital/
entreprenörsskap.” R
Smarta utvecklingsområden: • Företagande, innova?on, forskning och utveckling • Kompetens och kunskapsutveckling Hållbara utvecklingsområden: • Resurssnålare och eﬀek?vare • Besöksnäring och aFrak?vitet Inkluderande utvecklingsområden: • Infrastruktur och samhällsservice • Socialt inkluderande och eF sunt liv • Demograﬁska möjligheter 15 Jämtland Härjedalen2030 -‐ Innova?vt och aFrak?vt -‐ regional utveckingsstrategi 2014-‐2030
8
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Företagande, innovation, forskning och utveckling
”År 2030 har vår moderna basindustri, besöksnäringen, vuxit yAerligare och vi är omtalade för åretrunAurism. Vi är fortsaA ledande när det gäller aA producera förnybar energi och höga förädlingsvärden har skapats. Skogsråvarans användning har breddats. Vi har en mångsidig -llverkningsindustri med stark export. Handel och IT är starka områden. Den nya teknikspridningen, framför allt -llämpningen av distansoberoende teknik, har gjort aA många har valt aA bosäAa sig och etablera verksamheter i länet. Den tydliga miljöproﬁlen hos landsbygdens näringar ger konkurrensfördelar.” I
D
A
V
Å
G
T
U
Avstånden minskar med eﬀek6v IT-‐infrastruktur. För a& kunna driva och utveckla företag i glebygd behövs 8llgång 8ll höghas8ghetsnät. A& bli en del av den digitala ekonomin och dra fördel av EU:s inre marknad blir alltmer en nödvändighet för fortlevnad och är fullt möjligt med digital kommunika8on.
Företagen i Jämtland Härjedalen har hög digital mognad och innova6va miljöer, är ak6va i den digitala ekonomin och aKrak6va som arbetsgivare. Företag som i hög grad anväder IT inom sina verksamheter har eﬀek8vare processer, större marknader och högre 8llväxt. Bland företagen i Jämtland Härjedalen ﬁnns både behov och intresse av a& utveckla den digitala kompetensen vilket ger poten8al för innova8va miljöer som tar 8llvara medarbetares kompetens och digitaliseringens möjligheter. S
IS
Digitala kommunika6onssystem används i hög utsträckning som alterna6v 6ll fysiska möten och resande. Distansoberoende teknik används inte i den utsträckning som är möjlig, trots a& tekniken ﬁnns sedan länge. System med ljud och bild skapar oNa en komplexitet i handhavandet som ger osäkerhet och undergräver 8lliten 8ll tekniken. För a& öka användngen behövs en allmän kompetenshöjning om utrustning och inställningar för ljud och bild, mötesteknik och kunskap om systemfunk8oner som kan eﬀek8visera samarbete. R
E
S
M
E
IT-‐sektorn är tongivande i Jämtland Härjedalen Digitaliseringen ökar behovet av IT-‐exper8s på alla nivåer, inom alla samhällssektorer och näringar, vilket gör IT-‐företagen i Jämtland Härjedalen 8ll poten8ella Gaseller -‐ de snabbast växande företagen i Sverige. Det ﬁnns stora möjligheter för IT-‐branschen i Jämtland Härjedalen a& expandera genom a& beﬁntliga företag växer och nya företag startas. En väl utbyggd IT-‐infrastruktur, näringslivsvänlig och innova8v miljö 8llsammans med kompetent och krea8v arbetskraN ger även förutsä&ningar för företagsetableringar u8från. Samverkan prioriteras Den regionala innova8onsstrategin lyNer samverkan som en framgångsfaktor för innova8on. Det kan exempelvis vara geograﬁskt avgränsade kluster eller öppen innova8on med globalt perspek8v. 9
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Kompetens och kunskapsutveckling
”Den stora utmaningen under strategins målperiod har varit genera-onsväxlingen. Den har vi klarat av, tack vare utomeuropeisk invandring, hemvändare, kompetensutveckling och matchande utbildningar. DeAa trots aA mer än var tredje har lämnat arbetsmarknaden under perioden. I en allt mer globaliserad ekonomi är kunskap och kompetens eA oerhört vik-gt konkurrensmedel. Länet har därför satsat på ungdomars inträde i vuxenlivet, en mångkulturell integra-on och eA starkt och följsamt utbildningssytem för alla åldrar. I en betydligt större utsträckning än -digare utbildar vi oss på högre nivåer. I
A
V
Å
G
T
U
Kapaciteten är väldimen6onerad i trådlösa nät och uppfyller skolornas behov. Elever och personal utrustas allt oNare med egen dator/pla&a och kraven på nätverken ökar drama8skt. Trådlösa nät används i stor utsträckning men har idag inte 8llräcklig kapacitet. Skolornas gemensamma iden6tets-‐ och behörighetssystem (IAM) utvecklas kon6nuerligt. Systemet erbjuder ﬂexibel åtkomst 8ll 8dsenliga digitala verktyg och tjänster med möjlighet 8ll vidareutveckling av integra8oner, automa8sering och funk8onalitet som bör tas 8llvara.
D
E
Digital kompetens är en naturlig del av utbildningarna från förskola 6ll högskola. Barn och unga behöver förberedas med digital kunskap, färdighet och förmåga för vidare studier och yrkesliv i en föränderlig fram8d, vilket ställer krav på digital kompetens hos såväl pedagoger som skolledare. Förtrogenhet med källkri8k, upphovsrä& och y&randefrihet utvecklas naturligt när Internet, digitala lärresurser och digitalt skapande blir en del av lärprocessen. Digitala verktyg erbjuder även ﬂexibilitet som kan stödja individer med olika lärs8lar och kompensatoriska behov. Sammantaget möjliggör de&a en kvalitetshöjning av undervisningen, anpassning av såväl fysiska som digitala lärmiljöer och högre måluppfyllelse.
S
IS
M
E
Teknisk support och IT-‐pedagogiska resurser ﬁnns 6llgängliga för verksamheterna. Satsningen på digital utrustning medför inte automa8skt a& användningen ökar i den utsträckning som är möjlig. Behovet av teknisk support och IT-‐pedagogisk inspira8on är u&alad i verksamheterna. R
IT-‐yrken är aKrak6va för både män och kvinnor. Utbudet av och söktrycket på IT-‐
utbildningar i Jämtland Härjedalen ligger på en nivå som är 6llfredsställande för kompetensförsörjning, utveckling och expansion. Barn och ungas teknikintresse, i synnerhet ﬂickors, behöver s8muleras och studievägledning för IT-‐relaterade utbildningar påbjudas. IT-‐sektorn har svårigheter a& rekrytera, särskilt kvinnor, det är för få utbildningar som erbjuds i Jämtland Härjedalen sam8digt som det är få lokala sökande 8ll distansutbildningar inom IT och stor avhoppsfrekvens bland de antagna. S
Samverkande förvaltning av skolornas gemensamma IT-‐system. En väl fungerande förvaltningsorganisa8on bör vara strukturerad och involvera verksamheter och IT-‐avdelningar på ﬂera nivåer, t.ex. budget-‐, besluts-‐ och opera8v nivå. Idag ﬁnns ingen tydlig modell för de&a vilket försvårar samverkan.
10
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Resurssnålare och effektivare
”Tack vare en omfaAande vindkraFsutbyggnad bidrar Jämtlands län starkt -ll det långsik-ga, hållbara samhällsbygget. 2030 har vi nåA målet aA vara eA fossilbränslefriA län och nya företag inom områdena förnybar energi och energieﬀek-visering sysselsäAer eA stort antal människor. I omställningen -ll en koldioxidsnål ekonomi har vi uppnåA en halvering av utsläppen per person och etablerat en insikt hos varje person om det egna agerandets roll.” I
D
E
A
V
Å
G
T
U
Behovet av uppkoppling är 6llgodoseK -‐ även för alla smarta saker. Sakernas Internet är e& begrepp för a& maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder m.ﬂ. kommunicerar via nätet med sin omvärld via små inbyggda sensorer och datorer. Det är en utveckling som går mycket fort och kan med rä& förberedelser och insatser bidra 8ll a& Jämtland Härjedalen har kapacitet a& ligga i framkant inom de&a område.
Allmän förtrogenhet med digital teknik gör aK användningen av miljövänliga system och tjänster är enkel och medveten. Energieﬀek8va digitala lösningar ﬁnns redan idag, t.ex. styr-‐ och reglersystem och distansoberoende kommunika8onssystem. Digitala verktyg ﬁnns även för op8mering i exempelvis transportsektorn, det kan gälla planering, logisi8k, styrning och informa8on. Generell digital kompetens har poten8al a& markant förändra förhållningssä&et 8ll energibesparande digitala åtgärder.
S
IS
Spetskompetens utvecklar kon6nuerligt lösningar för eK hållbart samhälle. Utvecklingsinsatser för Sakernas Internet, i kombina8on med t.ex. GIS -‐ geograﬁska informa8ons-‐system och ITS -‐ intelligenta transportsystem, är oumbärliga för Jämtland Härjedalens hållbara utveckling och kräver en satsning på spetskompetens inom IT-‐ och teknikområdet, såväl som design-‐ och fackkunskaper.
R
S
M
E
Forskning och utveckling bedrivs tvärvetenskapligt i samverkan. Det bedrivs mycket framgångsrik forskning och utveckling inom miljöområdet, men även inom områden som indirekt påverkar miljön, exempelvis intelligenta transportsystem och Sakernas Internet. Projekt med inverkan på miljön bör bedrivas tvärvetenskapligt för a& ge synergieﬀekter och innova8va lösningar. 11
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Besöksnäring och attraktivitet
”Vi är en ledande Europades-na-on inom naturbaserade upplevelser som uppfyller hållbarhetskriterier. Som en eﬀekt av deAa har många arbets-llfällen -llkommit. Kultur och krea-va näringar har dessutom blivit en vik-g del i besöksnäringens -llväxt och är drivkraFer för såväl individens som samhällets utveckling. Många inﬂyAare har lockats -ll länet. Förutom -llgången -ll ren och vacker natur, aArak-va bostadsmiljöer, närheten -ll hällvärlden och eA aArak-vt kultur-‐ och idroAsutbud är goda kommunika-oner, god oﬀentlig och kommersiell service samt en livak-g och framgångsrik ideell sektor vik-ga beståndsdelar i länets aArak-onskraF. Länet upplevs som en öppen plats, där män och kvinnor i alla åldrar kan leva och utvecklas och dit många gärna återvänder.”
A
V
Å
G
T
U
Invånare, näringsidkare och besökare är alla uppkopplade, oavseK säsong Alla i Jämtland Härjedalen ska ha 8llgång 8ll bredband med hög kapacitet. På många turistorter ﬁnns 8llgång 8ll nät, men i högsäsong när många besökare använder sina mobila enheter räcker inte kapaciteten 8ll och mobiltäckningen snävar in. Det behövs en modell för nätkapaciteten som tar hänsyn 8ll de olika säsongerna så a& den räcker 8ll året runt.
I
D
Turismen har en global marknad med digital närvaro Ökad förtrogenhet med digital teknik är en förutsä&ning för digital närvaro, för marknadsföring, bokning och kommunika8on, samt ekonomiska transak8oner. S
IS
Kulturen har en digital arena En stor del av det kulturella utbudet digitaliseras i snabb takt. A& kunna använda digital teknik, i synnerhet Internet, är vik8gt för alla och här behövs insatser för a& alla de som av olika skäl inte använder Internet, som 8ll övervägande del är de äldre, ska bli delak8ga. E
R
S
M
E
Kulturella och krea6va näringar når ut i hela världen Digital mognad och högklassig IT-‐infrastruktur ger stora möjligheter a&, oberoende av var du bor och verkar, nå ut 8ll människor över hela världen. Många inom de kulturella och krea8va näringarna är redan digitala såväl vad gäller produk8on som distribu8on och det ﬁnns anledning a& stö&a en fortsa& utveckling, såväl för ökad 8llväxt hos dessa företag som för kunskapsspridning och kompetensöverföring 8ll andra brancher. Kultur och teknik hör ihop Mycket av den kultur som bjuds skapas och distribueras med hjälp av digital teknik. A& skapa en modell för samverkan mellan dessa båda områden kan gynna båda områden och övriga delar av samhället.
12
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Infrastruktur och samhällsservice
”Modern infrastruktur och bra kommunika-oner av alla slag överbryggar de långa avstånden, såväl inom länet som -ll de stora marknaderna. DeAa har också skapat goda möjligheter -ll pendling. Jämtlands län är läA aA nå för besökare och vi har bra transportmöjligheter som uppfyller företagens behov. Det höga nyAjande av modern IT-‐infrastruktur underläAar företagande och boende också i länets perifera delar. Kommunika-onslösningarna har uiormats för aA ge bästa uiall vad gäller miljö, -llgänglighet, jämställdhet och trygghet.”
I
A
V
Å
G
T
U
Uppkoppling är en självklarhet i hela Jämtland Härjedalen. Bredbandsstrategins mål är a& hela Jämtland Härjedalen ska ha höghas8ghetsnät år 2020. För de ﬂesta orter räknar man med ﬁberutbyggnad men även andra tekniker för dataöverföring kan komma ifråga särskilt på avlägsna platser. EK länstäckande GIS (geograﬁskt informa6onssystem) är eK 6llförlitligt och kostnadseﬀek6vt system i oﬀentlig verksamhet samt en datakälla för innova6v utveckling och forskning. Länets kommuner underhåller själva system som täcker den egna kommunen, vilket innebär aF de som är i behov av länsövergripande geograﬁsk informa?on, t.ex. räddningsstjänst och länstraﬁk, hänvisas ?ll egna system och datakällor. EF gemensamt GIS skulle eﬀek?visera och minska risken för felkällor, samt har stor poten?al för utveckling av analys-‐ och planeringsverktyg inom många områden.
D
S
IS
Informa6on, kommunika6on och samhällsservice via nätet Allt ﬂer tjänster digitaliseras och för dem som inte känner sig bekväma a& använda digital teknik får det allt svårare a& ta del av informa8on, kommunicera och uträ&a ärenden. För e& mer jämlikt och 8llgängligt samhälle behöver ﬂer få stöd a& ta klivet ut på Internet. Biblioteken är en stor resurs, så även studieförbund och folkhögskolor, dessutom har ﬂer kompetenshöjande insatser ini8erats av t.ex. banker och lokal8dningar som har intresse av a& kunderna ska kunna använda de digitala alterna8ven.
R
E
S
M
E
Spetskompetens säkrar Jämtland Härjedalens IT-‐infrastruktur En väl utbyggd IT-‐infrastruktur kräver insatser av många parter. Ansvaret för bredbandsutbyggnaden ligger 8ll stor del på lokala byalag som behöver stöd av bl.a. kommunerna, nätoperatörer, IT-‐professionella. Såväl planering och ansökningar om ﬁnansieringstöd som själva genomförandet fordrar hög kompetens där Jämtland Härjedalen inte helt täcker behoven. Även för utvecklingen av ITS (intelligenta transportsystem) behövs en satsning bl.a. för en 8llgänglig kollek8vtraﬁk och eﬀek8va transporter.
Jämtland Härjedalen har samordnat bredbandutbyggnaden på eK eﬀek6vt och jämlikt säK. En regional bredbandssamordning behövs, för a& leda arbetet med a& utveckla och komple&era bredbandsstrategin med handlingsplaner samt samordna utbyggnaden på regional och lokal nivå.
13
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Socialt inkluderande och ett sunt liv
”I länet har hela befolkningen samma villkor för hälsa och välbeﬁnnande och vårt ohälsotal ligger lägre än den na-onella nivån. Genom samverkansavtal med universitetssjukhus erbjuds alla likvärdig och högkvaliﬁcerad vård. Den trygghet som invånarna i länet upplever är sam-digt en anledning för nya medborgare aA ﬂyAa hit. Goda förutsäAningar för en ak-v fri-d, -llsammans med eA ak-vt arbete för goda vanor hos unga, gör aA boende i vårt län förknippas med eA sunt liv.”
A
V
Å
G
T
U
Jämtland Härjedalen har en robust och driUsäker IT-‐infrastruktur som skapar vårdkvalitet och trygghet. Den digitala infrastukturen är en grundförutsä&ning för hälso-‐ och sjukvården som alltmer ny&jar videokonferenser, undersökningar via länk, självprovtagning m.m. För samhällets säkerhet och beredskap måste näten säkras för exempelvis alarmering och digitala tryggheltslarm.
I
D
E
AK använda e-‐tjänster förenklar och eﬀek6viserar för alla. Digital kompetens ger individen en trygghet a& använda digitaliseringens möjligheter. A& vara bekväm med tekniken och lita på sin egen kunskap öppnar dörren 8ll en mängd informa8on och tjänster som förenklar och eﬀek8viserar, men även 8ll social delak8ghet och gemenskap.
S
IS
Forskning och innova6on utvecklar den högteknologiska sjukvården Sjukvården blir alltmer högteknologisk och utvecklingen sker snabbt. Tvärvetenskaplig spetskompetens är nödvändig för a& såväl vårdsystem som adminstra8va system ska stödja verksamhetsprocesserna på e& eﬀek8vt och enkelt sä&.. M
E
IT-‐juridisk kompetens säkrar den personliga integriteten Behandling av personuppgiNer måste ske på e& säkert och juridiskt korrekt sä& för skydda den personliga integriteten, inte minst vid behandling av känsliga uppgiNer, t.ex. uppgiNer om hälso8llstånd. R
System och webb utvecklas enligt riktlinjer för användbarhet och 6llgänglighet. Kunskap om hur system bör u\ormas för användbarhet och insikt i problema8ken kring 8ll 8llgänglighet för alla behöver öka för a& nå inkludering oavse& funk8onsnedsä&ning, ålder eller andra personliga omständigheter. Här ligger e& ansvar på såväl beställare som leverantör inom alla systemutvecklingsområden.
S
Region Jämtland Härjedalen och kommunerna samverkar fortsaK i utvecklingen av e-‐
hälsa. Det länsövergripande samverkansprojektet kring e-‐hälsa pågår sedan 2010 och har för alla medverkande parter bidragit 8ll en utveckling som i synnerhet de små kommunerna inte skulle förmå på egen hand. En fortsa& samverkan är av stor vikt, även om området e-‐hälsa har kommit en bit på väg ﬁnns många utmaningar för a& nå en likvärdig vård och omsorg. 14
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Demografiska möjligheter
”Vi har goA om utrymme och stora möjligheter. Det har lockat inﬂyAare -ll länet. Det har också föryngrat länet och gjort det mångkulturellt. Det är läA aA ﬂyAa hit, eFersom moAagandet är professionellt organiserat och eA framgångsrikt matchningsarbete har geA en öppen och transparent arbetsmarknad. Den åldrande befolkningen är respekterad och uppskaAad för sin erfarenhet och kompetens.”
Glesheten i Jämtland Härjedalen har blivit en 6llgång med eﬀek6v IT-‐infrastruktur. Jämtland Härjedalens glesare områden är a&rak8va för många, men för a& kunna leva och verka och sam8digt ta del av den digitala gemenskapen och samhällsservicen behövs 8llgång 8ll höghas8ghetsnät. Väl uppkopplad kan gleshetens a&rak8on kombinerat med fungerande distansoberoende kommunika8on bli en fördel.
I
D
E
A
V
Å
G
T
U
Enkel kommunika6on oavseK plats och språk A& kunna kommunicera med såväl släkt och vänner på andra platser i världen, som med nya grannar och vänner, kommunen och samhället i stort, är enkelt rent tekniskt. Det ﬁnns e& stort utbud av distansoberoende kommunika8onssytem för både röst och videosamtal som många kan ha glädje av. Även lä&använda översä&ningsprogram ﬁnns a& 8llgå som gynnar samtal mellan människor oavse& språk. Introduk8on 8ll dessa verktyg behövs för alla för a& skapa interak8on och gemenskap. S
IS
LäYllgänglig, ﬂerspråkig informa6on och kommunika6on. Informa8onsinsatser sker allt oNare via Internet, vilket gör det enkelt a& sprida, uppdatera och översä&a. Det är vik8gt för 8llgängligheten a& utveckla webbar och publicera enligt de webbriktlinjer som är fastställda och ansvar vilar såväl på beställare och leverantör som de som skriver och publicerar. Översä&ningsprogram utvecklas kon8nuerligt och kan användas för både skriNlig och muntlig kommunika8on. Här ﬁnns möjligheter a& överbrygga språkförbistring och använda tekniken för exempelvis validering av kompetens hos nyanlända som många gånger har utbildning och kunskaper som Jämtland Härjedalen behöver, inte minst inom teknikområdet. Det bör även gå a& genomföra validering via distanskommunika8on för a& minska resandet.
R
S
M
E
En väg in E& begrepp som används i många lägen är ”en väg in”. Betydelsen är i princip densamma oavse& vilka områden man talar om, a& som medborgare, företagare, organisa8on etc, ha en samlad kontaktyta för olika ärenden och informa8onsbehov. En länsgemensam webbplaaorm för e-‐tjänster är under utveckling och här bör ﬁnnas möjligheter a& göra informa8onen 8llgänglig på ﬂer språk. 15
§ 1, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-29 Remiss - Regional digitgal agenda
Begrepp
Digital agenda
En strategi för hur samhället på bästa sä& ska ta 8llvara digitalseringens möjligheter. Digital agenda ﬁnns på ﬂer nivåer, EU, na8onell och regional.
Digital kompetens
EU:s deﬁni8on från 2006: ”Digital kompetens innefa&ar säker och kri8sk användning av informa8onssamhällets teknik i arbetslivet, på fri8den och för kommunika8onsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-‐färdigheter, dvs. användning av datorer för a& hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta informa8on samt för a& kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet”
Digitalisering
Begreppet har dubbel innebörd: 1. informa8onsdigitalisering -‐ konvertering från analog 8ll digital informa8on, t.ex. inom kulturen 2. samhällelig digitalisering -‐ den digitala utveckling som sker inom alla områden i samhället, t.ex. e-‐tjänster och kommunika8onslösningar. Inom ramen för de&a dokument är det denna innebörd som används, om inte annat framgår
e-‐förvaltning
Verksamhetsutveckling i oﬀentlig förvaltning som drar ny&a av informa8ons-‐ och kommunika8onsteknik kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Här ingår begrepp som e-‐hälsa, e-‐skola, e-‐tjänster, e-‐legi8ma8on, m.ﬂ.
S
IS
Geograﬁska informa8onssystem, hanterar dels kartdata dels sta8s8ska data som 8llsammans ger e& kraNfullt analys-‐ och presenta8onssystem.
GIS
IAM
IKT
R
A
V
Å
G
T
U
M
E
”Iden8ty and Access Management” -‐ system och infrastruktur för hantering av användare, behörigheter och auten8cering
Informa8ons-‐ och kommunika8onsteknik/teknologi. De&a begrepp är vanligt i engelskan (ICT) och används även i svenskan även om IT oNast är det vedertagna begreppet.
Informa6k
nära systemvetenskap, behandlar samspelet mellan människa och teknik i e& socialt sammanhang, e& designämne i gränslandet mellan teknikvetenskap och samhällsvetenskaper.
interoperabilitet
Förmåga hos olika system a& kommunicera med varandra och fungera 8llsammans.
ITS
Intelligenta transportsystem, t.ex. för logisi8k och planering, sensorbaserade program, styr-‐och reglersystem.
16
§ 2, KS 2015-03-24 08:30
KS: 135/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-24
1
Dnr 135-2015
Kommunjurist
Linda Stenman
Kommunstyrelsen
Överklagande av beslut - kommunfullmäktige 2014-12-18 § 232 Kommunalrådens ansvar och sidouppdrag
Förvaltningsrätten i Härnösand har förelagt Östersunds kommun att senast
31 mars 2015 svara i mål angående laglighetsprövning enligt kommunallagen.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-24
Yttrande 2015-03-17
Överklagande 2015-01-08
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen avger yttrande till förvaltningsrätten enligt förslag daterat 2015-03-17.
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade den 18 december 2015, § 323, att godkänna
redovisning av sidouppdrag och fördelning av tid för politiska uppdrag. En
kommunmedlem har nu överklagat beslutet genom laglighetsprövning.
Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag till yttrande att avge
till förvaltningsrätten i Härnösand.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Bitr kommundirektör
Utdrag till Förvaltningsrätten i Härnösand, Box 314, 871 27 Härnösand.
Yttrandet ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-24
1
Dnr 135-2015
Kommunjurist
Linda Stenman
Kommunstyrelsen
Överklagande av beslut - kommunfullmäktige 2014-12-18 § 232 Kommunalrådens ansvar och sidouppdrag
Förvaltningsrätten i Härnösand har förelagt Östersunds kommun att senast
31 mars 2015 svara i mål angående laglighetsprövning enligt kommunallagen.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-24
Yttrande 2015-03-17
Överklagande 2015-01-08
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen avger yttrande till förvaltningsrätten enligt förslag daterat 2015-03-17.
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade den 18 december 2015, § 323, att godkänna
redovisning av sidouppdrag och fördelning av tid för politiska uppdrag. En
kommunmedlem har nu överklagat beslutet genom laglighetsprövning.
Kommunledningsförvaltningen har upprättat förslag till yttrande att avge
till förvaltningsrätten i Härnösand.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Bitr kommundirektör
Utdrag till Förvaltningsrätten i Härnösand, Box 314, 871 27 Härnösand.
Yttrandet ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-01-16 Missiv
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Bilaga: Överklagan
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande 2015-03-17
2015-03-24
60-15
135-2015
Kommunjurist
Linda Stenman
Förvaltningsrätten i Härnösand
Box 314
871 27 Härnösand
Lennart Ledin ./. Östersunds kommun angående laglighetsprövning
enligt kommunallagen
Förvaltningsrätten har förelagt Östersunds kommun att svara i mål
angående laglighetsprövning enligt kommunallagen.
Kommunen får lämna följande synpunkter över Lennart Ledins
yttrande
Den 18 december 2015, §232, beslutade kommunfullmäktige följande.
Ansvarsfördelning samt redovisning av sidouppdrag godkänns.
--------------------------------------------------
Östersunds kommunfullmäktige beslutar inför varje ny mandatperiod om
bestämmelser om ersättning till förtroendevalda. Så skedde den 16 juni
2014 (bilaga 1) avseende mandatperioden 2015-2018. I bestämmelserna,
sid 12 (bilaga 3 i bestämmelserna), framkommer hur ramen ska fördelas. I
bestämmelserna från juni 2014 överensstämmer inte fördelningen med nu
aktuell fördelning. Dessa poster justeras efter valet när det är klart vilka
mandat som varje parti erhåller. ”Gruppledararvoden efter mandat 0,05
per mandat, ej för heltidsarvoderad” samt posten ”Rörliga resurser”. Nu
aktuella uppgifter för dessa ska vara ”Gruppledararvoden” 1,35 och
”Rörliga resurser” 1,08. Den fastställda ramen om 11,1 årsarvoden är
korrekt.
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande 2015-03-17
I bestämmelserna finns en del som kallas rörliga resurser.
Kommunfullmäktige fastställer således inte hur dessa rörliga resurser ska
fördelas innan valet är genomfört och fastställt. Kommunfullmäktige
avgör den frågan efter att valet genomfört och mandatfördelningen är
fastställd. Så skedde den 18 december 2014, § 232, ”kommunalrådens
ansvar och sidouppdrag”, bilaga 2.
I kommunallagen (1991:900), (KL) 4 kapitlet regleras frågan om
ekonomisk ersättning och arvoden till förtroendevalda. En förtroendevald
har alltid rätt till ersättning enligt 4 kap 12-12 b §§ vilket innebär skälig
ersättning bl a ersättning för förlorad arbetsinkomst samt förlorade
semester- och pensionsförmåner. Vidare finns utrymme, om kommunen så
önskar, enligt KL 4 kap 14 § att utge ersättning bl a arvode. Vidare
framgår att lagstiftaren lämnat till kommunen på lokal nivå att finna de
lösningar avseende ersättningar för förtroendevalda som bedöms
överensstämma med lokala förutsättningar och önskemål.
I avgörandet 1896-11, Kammarrätten i Sundsvall, framkom att vid
bedömning av kravet på samma arvode för lika uppdrag ska vikt läggas i
uppdragets innehåll, inte endast att ett uppdrag har samma benämning.
Östersunds kommun kommer fortsättningsvis att besvara var del för sig i
enlighet med klagandens yttrande.
1. Arvode för Karin Thomasson och Christina Hedin
Kommunallagen innehåller inga särskilda regler gällande
kommunalråd. Indirekt framgår av KL 4 kap 12 § att kommunalråd
kan finnas. Lagstiftaren har medvetet valt att inte särskilt reglera
förekomsten av kommunalråd (eller landstingsråd). Bakgrunden är att
Sida 2 av 10
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande 2015-03-17
den representativa demokratins princip utgår ifrån att alla
förtroendevalda oberoende av sysselsättningsgrad ytterst bär det
politiska ansvaret för verksamheten. Systemet med kommunalråd
förutsätter att kommunalråd inte kan väljas utan att först ha ett annat
förtroendeuppdrag.
I kommunallagen 4 kap 1 § tredje stycket framgår att En förtroendevald
som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha
benämningen kommunalråd, landstingsråd eller oppositionsråd eller en
annan benämning som fullmäktige bestämmer. I propositionen 2013/14:5 s
97 framkommer följande.
I paragrafen införs ett nytt tredje stycke som anger att en förtroendevald
som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha
benämningen kommunalråd, landstingsråd eller oppositionsråd eller en
annan benämning som fullmäktige bestämmer. Ändringen innebär att de
vanligt förekommande benämningarna kommunalråd, landstingsråd och
oppositionsråd omnämns i KL. Syftet med detta är att förtydliga att det i
KL finns bestämmelser om förtroendevalda som fullgör sina uppdrag på
hel- eller deltid. Genom ändringen kommer lagen på ett korrekt sätt återge
att de förtroendevalda har olika roller i styrningen av kommuner och
landsting. Någon förändring av gällande rätt är inte avsedd.
Friheten för kommuner och landsting att utforma kommunalrådsinstitutet
utifrån egna utgångspunkter kvarstår.
Även andra benämningar än kommunalråd, landstingsråd och
oppositionsråd kan naturligtvis användas. Likaså kan dessa benämningar
användas även för en förtroendevald som är verksam i mindre omfattning
än “betydande del av heltid”.
Av propositionen framgår således att kommunerna har möjlighet att
utforma kommunalrådsinstitutet utifrån egna utgångspunkter och att ett
uppdrag som kommunalråd inte nödvändigtvis avser en heltidsarvoderad
förtroendevald, även där har kommunen stor frihet att själv besluta.
Sida 3 av 10
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande 2015-03-17
Enligt Bestämmelser om ersättning för förtroendevalda mfl i
Östersunds kommun 2015-2018, bilaga 1 (bilaga 1) framgår att det
ska finnas tre kommunalråd, varav en benämnd oppositionsråd.
Förutom dessa tre kommunalråd beslöt kommunfullmäktige den 4
november 2010, § 165 (bilaga 3), respektive 23 oktober 2014, § 191
(bilaga 4), att inrätta ytterligare två kommunalrådsposter, vilka ska
arvoderas med 0,35 var. I 2014-års beslut så valdes Karin Thomasson
och Christina Hedin att vara kommunalråd (arvoderas med 0,35 var).
Dessa kommunalrådsarvoden återfinns under punkten rörliga resurser i
bestämmelser om ersättning till förtroendevalda.
Karin Thomasson är ordinarie ledamot i kommunstyrelsen. Vidare är
Karin Thomasson ordförande i Kultur- och fritidsnämnden (arvoderas
med 0,40), gruppledare för mp (arvode 0,1, gruppledararvode delas
mellan Thomasson 0,1 och övriga 0,2 går till annan ledamot i
miljöpartigruppen.) Karin Thomasson har totalt arvode om 0,85.
Christina Hedin är ordinarie ledamot i kommunstyrelsen. Vidare får
Christina Hedin gruppledararvode för v (arvode om 0,1, resterande
gruppledararvode om 0,1 går till Nisse Sandqvist enligt nedan).
Christina Hedin har totalt arvode om 0,45.
Båda kommunalråd har således uppdrag och kan därför enligt gällande
rätt kallas kommunalråd om kommunfullmäktige så önskar.
2. Arvode för Pelle Persson
Av intresse för detta mål är att Per-Olof Persson har uppdrag som
ordinarie ledamot av kommunstyrelsen. Persson har av
kommunstyrelsen utsetts att bevaka för den politiska majoriteten
Sida 4 av 10
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande 2015-03-17
viktiga områden som civilsamhällets utmaningar och IOP= idéburet,
offentligt partnerskap. Utöver detta är Persson ordförande i Kommittén
för mänskliga rättigheter. Kommittén för mänskliga rättigheter
infördes den 1 januari 2010 i Östersunds kommun, efter beslut i
kommunstyrelsen den 2 mars 2010, § 67 (bilaga 5). Kommittén består
av fem deltagare som utses av kommunstyrelsen. Kommittén kan till
sig sedan knyta tillfälliga eller längre arbetsgrupper för arbetsområden
där kompetens finns att hämta från det civila samhället - idé- burna
organisationer och näringslivet. Kommitténs uppdrag utgörs av att
lyfta frågorna kring de Mänskliga Rättigheterna i alla nämnder och
styrelser, samt bistå med uppslag om hur respektive nämnd och
styrelse kan agera i syfte att garantera de mänskliga rättigheternas
efterlevnad i kommunen. Kommittén kan även ges en aktiv roll vid
uppföljningar och utvärderingar som avser områden som innefattas i
kommitténs kompetensområde. Motsvarande kommittéer förekommer
även i andra kommuner.
Vidare är Persson ledamot i REVES. Östersunds kommun har varit
medlem i REVES – European Network of Cities & Regions for the
Social Economy sedan starten. REVES är en organisation som syftar
till att representerar medlemmarna och deras intressen gentemot EU
och dess institutioner kopplat till intresseområdet social ekonomi.
REVES är en viktig aktör i sammanhanget och exempel på vad man
vill uppnå genom arbetet i REVES är att:
-
Upprätta en dialog med europeiska och internationella
institutioner i syfte att skapa goda förutsättningar för att
utveckla den sociala ekonomin.
-
Utbyta kompetens och implementera innovationer inom
områdena integration, delaktighet och ökat inflytande för
lokalsamhällena.
Sida 5 av 10
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande 2015-03-17
-
Utbilda samt vara ett ”laboratorium” för innovation inom det
socialpolitiska området.
-
Samarbeta och skapa synergieffekter med andra nationella,
europeiska och internationella nätverk i syfte att uppnå
territoriell sammanhållning, internationell solidaritet,
främjande av lika möjligheter.
-
Mer om REVES finns att läsa på
http://www.revesnetwork.eu
Persson är ledamot av Leader. Leader föreningar uppkommer efter
beslut av Jordbruksverket. Leader Föreningen har ett allmännyttigt
ändamål att främja områdets utveckling av landsbygden med de
offentliga, ideella och privata aktörer som vill bidra till områdets
utveckling. Föreningen ska verka för att områdets attraktionskraft
utvecklas enligt ansökt utvecklingsplan inom Svenska
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 och utgöra en LAG-grupp inom
verksamhetsområdet. Föreningen kan utöver att driva verksamhet med
Leaderstöd driva annan utvecklingsverksamhet inom
verksamhetsområdet överensstämmande med föreningens ändamål och
som finansieras på annat sätt. Föreningen är religiöst och politiskt
obunden. Per-Olof Persson har ett totalt arvode om 0,2.
Östersunds kommun anser att det är i enlighet med kommunallagen att
kommun kan vara medlem i intresseorganisationer och att därmed
arvodera ledamöter som kan delta för kommunens räkning i
organisationen.
3. Arvode för Nisse Sandqvist
Nisse Sandqvist har uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen. Nisse
Sandqvist är ordförande i Utförarstyrelsen (arvoderas med 0,15)
Sandqvist har av kommunstyrelsen utsetts att bevaka för den politiska
Sida 6 av 10
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande 2015-03-17
majoritetens räkning viktiga områden som Sociala investeringsfonden
och ungdomsfrågor (arvoderas med 0,1 ur ”rörliga resurser”). Vidare
har Sandqvist uppdrag som personaldelegat för kommunstyrelsens
räkning (arvoderas med 0,05). Sandqvist delar gruppledararvode för
vänsterpartigruppen med Christina Hedin (arvode omfattar 0,1).
Sandqvist har ett totalt arvode om 0,4.
4. Arvode för Tord Jemteborn.
Av intresse för detta mål är Tord Jemteborn har uppdrag som ordinarie
ledamot av kommunstyrelsen. Jemteborn har av kommunstyrelsen
utsetts att bevaka för den politiska oppositionens räkning viktiga
områden som integrationsfrågor och medborgardialog (arvoderas med
0,08 ur ”rörliga resurser”). Tord Jemteborn är vice ordförande i
Socialnämnden (arvoderas med 0,2). Jemteborns uppdrag som vice
gruppledare arvoderas inte av Östersunds kommun. Tord Jemteborn
har ett totalt arvode om 0,28.
5. Arvode för Lise Hjemgaard-Svensson.
Av intresse för detta mål är att Lise Hjemgaard-Svensson har uppdrag
som ordinarie ledamot av kommunstyrelsen. Hjemgaard-Svensson har
av kommunstyrelsen utsetts att bevaka för den politiska oppositionens
räkning viktiga områden som kvinno- och jämställdsfrågor samt äldres
hälsa (arvoderas med 0,07 ur ”rörliga resurser”). Vidare har
Hjemgaard-Svensson uppdrag som personaldelegat för
kommunstyrelsens räkning (arvoderas med 0,05). Lise HjemgaardSvensson har ett totalt arvode om 0,12.
Sida 7 av 10
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande 2015-03-17
6.
Arvode för Joel Nordqvist.
Joel Nordqvist har uppdrag som ersättande ledamot i kommunstyrelsen.
Nordqvist har av kommunstyrelsen utsetts att bevaka för kommunstyrelsen
viktiga områden som skol-, barn- och
ungdomsfrågor. Vidare har Nordqvist ett uppdrag att bevaka
barnkonventionen och att vara kommunstyrelsens kontaktperson för
ungdomsrådet (arvoderas med 0,10 ur ”rörliga resurser”). I Östersunds
kommun har ungdomsrådet funnits sedan 1994, då kommunfullmäktige
(1994-05-19, § 52) inrättade ett ungdomsråd och antog arbetsordning för
ungdomsrådet. Ungdomsrådet är ett samrådsorgan bestående av
representanter för dels elevråd och ungdomsorganisationer dels
kommunens politiker. Joel Nordqvist har ett totalt arvode om 0,1.
7.
Arvode för Carina Asplund.
Av intresse för detta mål är att Carina Asplund har uppdrag som ordinarie
ledamot av kommunstyrelsen. Asplund har av kommunstyrelsen utsetts att
bevaka för den politiska oppositionens räkning viktiga områden som
ansvarig för landsbygdsfrågor (arvoderas med 0,2 ur ”rörliga resurser”).
Asplund uppdrag som vice gruppledare arvoderas inte av Östersunds
kommun. Carina Asplund har ett totalt arvode om 0,2.
8. Arvode för Magnus Andersson.
Magnus Andersson har uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen. Magnus
Andersson är vice ordförande i Utförarstyrelsen (arvoderas med 0,05)
Andersson har av kommunstyrelsen utsetts att bevaka för den politiska
oppositionens räkning viktiga områden som bredbandsutbyggnadsfrågor
(arvoderas med 0,08 ur ”rörliga resurser”). Magnus Andersson har ett
totalt arvode om 0,13.
Sida 8 av 10
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande 2015-03-17
9. Arvode för Bosse Svensson.
Av intresse för detta mål är att Bosse Svensson har ett uppdrag som
ordinarie ledamot av kommunstyrelsen. Svensson har av kommunstyrelsen
utsetts att bevaka för den politiska oppositionens räkning viktiga områden
som ägarstyrningsfrågor för de kommunala bolagen (arvoderas med 0,07
ur ”rörliga resurser”). Vidare är Svensson gruppledare för centerpartiet
(arvoderas med 0,4). Svensson är också vice ordförande i Östersund
Rådhus AB (arvoderas med 0,03). Östersund Rådhus AB är helägt
kommunalt koncernbolag. Bosse Svensson har ett totalt arvode om 0,5.
10.
Arvode för Pär Löfstrand.
Av intresse för detta mål är att Pär Löfstrand har uppdrag som ordinarie
ledamot av kommunstyrelsen. Löfstrand har av kommunstyrelsen utsetts
att bevaka för den politiska oppositionens räkning viktiga områden som
skolplaneringsfrågor och integrationsfrågor (arvoderas med 0,1 ur ”rörliga
resurser”). Vidare är Löfstrand gruppledare för folkpartiet (arvoderas med
0,2). Pär Löfstrand är vice ordförande för Barn- och utbildningsnämnden
(arvoderas med 0,2). Pär Löfstrand har ett totalt arvode om 0,5.
Sammanfattningsvis vill kommunen anföra att beslut fattats av rätt organ
och att kommunen enligt kommunallagen har stor frihet att utforma sin
politiska organisation.
Kommunen hemställer således mot bakgrund av vad som ovan anförts
att Lennart Ledins överklagande lämnas utan bifall.
Sida 9 av 10
§ 2, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Yttrande 2015-03-17
Bilaga
1. Beslut kommunfullmäktige 2014-12-18, § 232
”Kommunalrådens ansvar och sidouppdrag”
2. Beslut kommunfullmäktige 2014-06-16, § 179,
”Revidering av bestämmelser om ersättning till förtroendevalda med
flera.”
3. Beslut kommunfullmäktige 2010-11-04, 165
”Val av kommunstyrelsen tillika krisledningsnämnd för tiden fram till
dess val av kommunstyrelse och krisledningsnämnd sker nästa gång
samt val av kommunalråd.”
4. Beslut kommunfullmäktige 2014-10-23, § 191
”Val av kommunstyrelse tillika krisledningsnämnd för tidne 1
november 2014 till 31 oktober 2018.”
5. Beslut kommunstyrelsen 2010-03-02, § 67
”Inrättande av kommitté för mänskliga rättigheter.”
6. Fördelningslista arvoden, Östersunds kommun 2015-03-10 (utdrag
ur personalsystemet Heroma.
AnnSofie Andersson
Kommunstyrelsens ordförande
Bengt Marsh
Kommundirektör
Sida 10 av 10
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
1
Dnr 257-2015
Annika Hermansson
Kommunstyrelsen
Finansiering av berörda verksamheter som en följd av inflyttning via
utökat flyktingmottagande 2015
De senare årens ökning av antalet flyktingar samt den förändrade karaktären på flyktingmottagandet har på ett genomgripande sätt påverkat samtliga
berörda verksamheter inom kommunen. De personer som mottas inom ramen för kommunens flyktingmottagande (inklusive de som kommer som
ensamkommande barn) har behov som olika delar av den kommunala organisationen ansvarar för.
Östersunds kommun har för 2015 tecknat en överenskommelse med staten
där mottagandet av flyktingar utökas till totalt 550 nyanlända. Detta innebär
att kommunen kommer få en väsentligt ökad inflyttning som är angelägen
att ta i beaktande i ordinarie planering i kommunen. För att mottagandet och
integrationen ska fungera tillfredställande är det angeläget att resurstilldelningen på området som helhet sker på ett tydligt och ändamålsenligt sätt.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-02-16
Kommunfullmäktige 2014-10-23 § 173
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2014-10-02
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2013-03-26
Förslag till beslut
1. Kommunledningsförvaltningens redovisning över intäkter och kostnader
för inflyttning i form av ökat flyktingmottagande godkänns
2. Föreslagna justeringar i tidigare antagen modell för fördelning av riktat
statsbidrag för flyktingmottagande godkänns
3. Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att ta fram och kommunicera riktlinjer för ansökan ur pott för ”andra kommunala insatser för att underlätta etablering/integration i samhället” till berörda.
4. En översyn kring hur behoven för samtliga nyanlända barn och elever i
kommunen bäst och effektivast kan tillgodoses i form av tilläggsbelopp för
modersmålsundervisning, studiehandledning, svenska som andraspråk och
andra särskilda behov genomförs under 2015
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
2
Dnr 257-2015
Bakgrund
I samband med att kommunfullmäktige fattade beslut om utökat flyktingmottagande fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att – tillsammans
med berörda förvaltningar – närmare redovisa verksamhetsmässiga och
ekonomiska konsekvenser av ett utökat flyktingmottagande. Ett ökat flyktingmottagande innebär även konsekvenser i form av ett ökat antal folkbokförda invånare i kommunen vilket i sin tur har en positiv effekt på intäktssidan till kommunen. Det ger exempelvis ökade inkomstutjämningsbidrag till
kommunen men även ökade statsbidrag för flyktingmottagande.
För att få en tydlig helhetsbild av hur det utökade mottagandet påverkar
kommunen ges här en samlad bedömning av såväl förväntade intäkter som
kostnader för detta utifrån ett helhetsperspektiv.
Planeringsförutsättningar och generella intäkter
Vid en omfattande inflyttning genom utökat flyktingmottagande är det angeläget att kommunprognosen revideras för att kommunen som helhet ska
få så bra planeringsförutsättningar som möjligt. Den utgör ett viktigt underlag för såväl bedömd skatteintäkt och behov av exempelvis platser i förskola och skola och har därmed en betydande effekt för ramtilldelning i kommunen.
Utifrån beslut i kommunfullmäktige planerar kommunen för ett mottagande
av 550 nyanlända personer under 2015. En åldersmässig fördelning av mottagandet skulle mot bakgrund av hur mottagandet sett ut de senaste två åren
inklusive ett beräknat bortfall på knappt 10 procent se ut enligt följande:
0-5 år: ca 70 barn i förskoleålder
6-15 år: ca 110 barn i grundskoleålder
16-19 år: ca 65 ungdomar i gymnasieålder
20-64 år: ca 250 vuxna som förväntas delta i SFI och SO
Fler folkbokförda i kommunen ger ökad intäkt ur skatte- och utjämningssystemen. En beräkning av marginalintäkt avseende både skatter och utjämning när ytterligare en medborgare tillkommer har gjorts på 2014 års utjämningssystem. Översiktligt med effekter från inkomst- och kostnadsutjämning samt en bedömning om inkomstläge noll kronor för gruppen, uppskattas en intäkt om närmare 29 miljoner kronor. Därutöver kan specifika sökbara stöd aktualiseras som ger ersättning, t ex för långvarigt försörjningsstöd, arbetslös utan ersättning, lågutbildad etc. Det är viktigt att bevakning
och ansökan sker även av dessa medel om/när kriterierna uppfylls.
Intäkterna kommer med ett till två års fördröjning beroende på skatte- och
utjämningssystemets delar med olika ersättningstider. Över tid är det kostnadsneutralt, eftersom ersättning också erhålls ett till två år efter en eventuÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
3
Dnr 257-2015
ell utflyttning/avslutad folkbokföring. Mot erhållna intäkter ska ställas
kostnader som inflyttandet medför.
Riktade statsbidrag för flyktingmottagande
Den riktade statliga ersättningen för flyktingmottagande som kommunen har rätt
till regleras i första hand i förordning (2010:1122) om statlig ersättning för in-
satser för vissa utlänningar. De kommuner som har en överenskommelse
med länsstyrelsen om att ta emot nyanlända flyktingar, får en grundersättning. Ersättningen motsvarar fem prisbasbelopp. Summan för 2015 är 222
500 kronor.
Den huvudsakliga ersättningen till kommunerna sker genom ett schablonbelopp som fastställs varje år. Schablonbeloppet ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer som till exempel:
mottagande och praktisk hjälp vid bosättning
särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola,
fritidshem och barnomsorg med mera
utbildning i svenska för invandrare
samhällsorientering
tolk
andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället
vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration
Schablonbelopp för 2015 ligger på 83 100 kronor för barn samt vuxna som
inte har fyllt 65 år och på 52 000 kronor för vuxna som fyllt 65 år. Migrationsverket betalar ut schablonbeloppet under en tvåårsperiod. Första utbetalningen sker månaden efter mottagningsdatum och därefter enligt särskilt
tidsschema. Ersättningen kan delas mellan flera kommuner om personen
flyttar under de första 24 månaderna efter mottagandet. Detta innebär i
praktiken att bara en del av beloppet betalas ut under 2015 (under förutsättning att den nyanlände bor kvar i kommunen under hela året.)
Utöver detta erhåller kommunen övriga ersättningar som riktar sig till specifik verksamhet inom kommunen – exempelvis fastställda ersättningsbelopp för mottagande av ensamkommande barn eller för initialt ekonomiskt
bistånd för nyanlända. Vissa ersättningar utbetalas automatiskt medan andra
delar måste återsökas på kommunens initiativ. Då dessa ersättningar är
verksamhetsspecifika och inte berör flera olika förvaltningar går dessa ersättningar i regel direkt till respektive berörd nämnd.
Förändrad schablonfördelningsmodell
Vad gäller den schablonersättning som är avsedd att gå till flera olika
nämnders verksamheter finns behov av såväl effektivisering som ökad flexibilitet i hanteringen av denna. Sedan 2013 finns en fördelningsmodell för
den riktade schablonersättningen framtagen i kommunen. Fördelningen utgår från förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
4
Dnr 257-2015
utlänningar förordningen och de förarbeten som gjorts av Arbetsmarknadsdepartementet i samband med fastställande av gällande belopp.
När den mottagande enheten Integrationsservice var organiserad under
kommunledningsförvaltningen hanterades schablonersättningen via kommunstyrelsens budget. Kommunledningsförvaltningen fördelade därefter
pengarna vidare till andra berörda verksamheter. Sedan Integrationsservice
omorganiserades till socialförvaltningen går inkommande pengar istället via
socialnämndens budget. Kommunledningsförvaltningen lyfter sedan tillbaka pengar för att därefter fördela dem vidare enligt framtagen modell.
För att undvika onödig administration och för att tydliggöra kommunstyrelsens finansiella helhetsansvar för flyktingmottagande och integration i stort
med tanke på att frågorna påverkar fler än en förvaltning föreslås att kommunstyrelsens budget framgent hanterar intäkt i form av den schablonersättning som ska finansiera kostnader för etableringsinsatser för nyanlända
som återfinns inom flera delar av kommunens verksamhet. Kommunledningsförvaltningen fördelar sedan resurserna vidare till berörda verksamheter i enlighet med nedanstående modell.
För att möjliggöra ökad flexibilitet i fördelningen utifrån gällande behov föreslås att den fördelningsmodell, som varit gällande under 2013 och 2014,
justeras till förmån för en pott för ”andra kommunala insatser för att underlätta etablering/integration i samhället”. Beloppet föreslås uppgå till 500 tkr
under 2015 och tilldelas efter ansökan till kommunledningsförvaltningen.
Syftet är att mer flexibelt kunna möta upp faktiska behov ute i hela den
kommunala organisationen samt stimulera till nya kreativa insatser på området. Kultur och fritidsförvaltningen har exempelvis inom biblioteksverksamheten uppmärksammat nya behov som en följd av att nya medborgargruppers inflyttning till kommunen. Kommunledningsförvaltningen ges i
uppdrag att ta fram och kommunicera riktlinjer för ansökan till berörda. Utfallet av detta föreslås utvärderas efter årets slut. Följande mindre omfördelning inom den ersättning som idag går till kommunledningsförvaltningen föreslås;
Den mindre ersättning som idag betalas ut till Jämtlands Gymnasieförbund
(JGY) tas bort med anledning av att de redan får ersättning från kommunen
via platspris. Platspriset för introduktionsprogrammet, Språkintro ligger på
136 260 kr per år. Behovet av att särskilt ersätta ytterligare kostnader för
målgruppen nyanlända flyktingar framhålls inte särskilt i förordning
(2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Inga
andra kommuner som ingår i förbundet gör heller detta varför Östersunds
kommuns ersättning därmed kommer elever från andra kommuner till del.
Om behov ändå föreligger ges möjlighet för JGY att särskilt äska medel för
enskilda elever med hemvist i Östersunds kommun via pott för ”andra
kommunala insatser för att underlätta etablering/integration i samhället”.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
5
Dnr 257-2015
Ersättning för SFI sänks marginellt mot bakgrund av att det under senare år
funnits visst utrymme här. Några justeringar i tilldelningen till socialförvaltningen eller barn och utbildningsförvaltningen görs ej.
Modell för fördelning av schablonersättning:
Barn 0-20 år
Vuxna 21-64 år
Vuxna 65+ år
Summa
%
Summa
%
Summa
%
47 100
57%
41 550
50%
21 000
40%
15 600
19%
15 600
19%
15 000
29%
6 000
7%
6 000
12%
Mottagande
8 300
10%
5 050
6%
Försörjningsstöd
6 600
8%
6 600
8%
16 600
20%
8 300
10%
0
0%
41 550
50%
31 000
60%
Socialförvaltningen
Integrationsservice personal och
kontor
Samhällsorientering
Integrationsfrämjande insatser
Kommunledningsförvaltningen
Övriga insatser integration - fond
att äska medel ur för samtliga
förvaltningar inkl JGY
SFI
Barn- och utbildningsförvaltningen
Flyktingspecifika introduktionsinsatser barnomsorg/skola
Total summa per 24 mån
36 000
43%
36 000
43%
83 100
100%
4 155
5%
37 395
45%
31 000
60%
0
0%
0
0%
83 100
100%
52 000
100%
Prestationsbaserad ersättning
Den prestationsbaserade ersättning som infördes 2014 för att kompensera
de kommuner som tagit ett stort ansvar i fråga om utökat flyktingmottagande fördelas redan i dag till kommunledningsförvaltningen. Dessa pengar
kommer under 2015 och framåt användas för att finansiera kommunövergripande integrationssatsningar av långsiktig karaktär. Detta regleras bland
annat i den handlingsplan för integrationsfrämjande insatser 2015 som för
närvarande tas fram i samband med integrationsstrategiarbetet i kommunen.
Då de riktade statsbidragen är tänkt att täcka kostnader över tid och behoven hos de mottagande grupperna varierar stort under olika perioder föreslås eventuella överskott periodiseras för att kunna användas under mer
långssiktiga förhållanden för målgruppen utifrån ett helhetsperspektiv.
Behov och kostnader – berörda förvaltningar/verksamheter
Berörda förvaltningar/verksamheter har inkommit med underlag kring bedömda behov och kostnader för 2015 som en följd av beslutet om utökat
flyktingmottagande. Nedan redogörs samlat för de behov och kostnader
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
6
Dnr 257-2015
som bedöms uppstå. Vissa av kostnaderna är av sådan karaktär att de ska
täckas via generella intäkter som en följd av fler invånare i kommunen och
andra är att härröra till kostnader av flyktingspecifik karaktär och skall därför bekostas ur de riktade statsbidragen på området. Nedan redogörs närmare för vilka behov och kostnader som avses täckas genom vad i syfte att
skapa en ökad tydlighet på området och möjliggöra för en enklare och mer
förutsägbar hantering av kostnader som är kopplade till inflyttning i allmänhet.
Verksamhet för mottagande och integration
De mottagande verksamheterna Integrationsservice och Ung Integration
inom socialförvaltningen bedöms ha täckning för sin verksamhet via riktade
statsbidrag för detta. På sikt - beroende på hur väl Arbetsförmedlingen
lyckas med etableringsuppdraget – kan möjligen eventuella tillskott behövas till berörda verksamheter för att kunna arbeta mer integrationsfrämjande
– främsta fokus bör dock ligga på insatser inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet.
Integrationsservice är helt beroende av att kontinuerligt erbjudas presumtiva
lägenheter för mottagande av nyanlända flyktingar. I dagsläget bedöms omkring 50-70 lägenheter saknas på årsbasis för att kommunen ska klara sitt
åtagande. När det gäller mottagandet av ensamkommande barn är verksamheten i hög grad beroende av fler boenden för att på ett adekvat sätt kunna
ta emot de asylsökande barn som kommer till kommunen. Bedömningen att
det finns ett akut behov om minst två boenden för ensamkommande under
året. Åtgärder som svarar mot behovet av fler bostäder genererar merkostnader i form av utökad investering. Kostnad för föreslagna åtgärder redovisas separat.
Försörjningsstöd
Bedömningen är att en kostnadsökning vad gäller försörjningsstöd på sikt
kan bli aktuell. Det begränsade schablonbelopp som erhålls från staten för
initial försörjning – det så kallade ”glappet” kan bli svårare att fullt ut räcka
till framgent. Fler väntas vara i behov av initial försörjning efter den förordningsförändring som trädde i kraft på området för snart ett år sedan. Under senare år har dock täckning funnits via erhållna bidrag för detta.
Det förekommer även kostnader för kompletterande försörjningsstöd under
etableringsperioden – bland annat med anledning av höga hyreskostnader.
Kostnaderna för detta har under senare år legat på närmare en miljon kronor
totalt sett. Under årets första månader har en viss ökning av kostnaderna för
detta skett. Om trenden är bestående kommer totalkostnaden för detta öka.
Huruvida det slutligen inryms inom den schablonersättning som erhålls behöver bevakas.
Som en följd av kommunens utökade flyktingmottagande från 2013 och
framåt väntas stora grupper lämna etableringen under innevarande och
kommande år. Enligt uppgift från Arbetsförmedlingen var 28 procent av de
som lämnade etableringen under 2014 i arbete eller studier. 35 procent inÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
7
Dnr 257-2015
gick efter avslutad etablering i jobb och utvecklingsgarantin eller andra
program. Den största farhågan och osäkerheten ligger i hur behovet av försörjningsstöd framgent kan komma att utvecklas för målgruppen som lämnar etableringen. Mot bakgrund av detta är genomförandet av många av de
mer förebyggande insatser som planeras i årets handlingsplan för integrationsfrämjande insatser och planerad satsning för vuxna försörjningsstödstagare, dnr 2174-2014 särskilt angelägna.
Utvecklingen av de sammantagna kostnaderna för såväl initial försörjning,
kompletterande försörjning under etableringsperiod (exv som en följd av
höga hyresnivåer) samt behov av försörjning efter avslutad etableringsperiod behöver nogsamt följas under året.
För att kunna bedöma omfattning och behov av ytterligare integrationsfrämjande insatser är det särskilt angeläget att socialförvaltningen löpande tar
fram uppgift på hur många som är beroende av försörjningsstöd efter avslutad etablering – något som bör ske i samarbete med Arbetsförmedlingen.
SFI och vuxenutbildning
Kostnader för SFI under etableringsperioden beräknas täckas av den schablonersättning som kommunen erhåller. Prognos för 2015 utifrån ett förväntat nymottagande av 250 nyanlända flyktingar i vuxen ålder ligger på 4760
tkr.
Utöver detta kan finnas behov av ytterligare resurser inom vuxenutbildning
och för studie- och yrkesvägledning. Beroende på vilken utbildningsbakgrund de som mottas i kommunen har bedöms det finnas behov av viss förstärkning i form av ytterligare utbildning på grundläggande nivå eller gymnasial nivå. Under senare år har de som mottagits i kommunen dock generellt sett haft något högre utbildningsbakgrund än tidigare. Behov bedöms
finnas av att förstärka möjligheterna till parallella insatser inom vuxenutbildning samt fler möjligheter till skräddarsydda kompletteringsutbildningar
för målgruppen. En högst preliminär bedömning är att de sammanlagda
kostnaderna för den här typen av behov lågt räknat kan komma att uppgå
till omkring 3 Mkr. Dessa kostnader finansieras i sådana fall via de extra intäkter som fler folkbokförda i kommunen medför.
Samhällsorientering
Kostnader för samhällsorientering (SO) under etableringsperioden beräknas
täckas av den schablonersättning som kommunen erhåller. Prognos för
2015 utifrån ett förväntat mottagande av 250 nyanlända flyktingar i vuxen
ålder ligger på 1,5 Mkr.
Platser, stödbehov och särskilda introduktionsinsatser inom förskola och
grundskola
Behov tillika kostnad för platser inom förskola och skola väntas öka som en
följd av det utökade antalet nyanlända flyktingar i kommunen. Drygt 60talet fler förskoleplatser bedöms behövas som en följd av inflyttning i form
av nyanlända barn i förskoleålder. Viktigt att ha i beräkningen är dock att
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
8
Dnr 257-2015
samtliga av dessa ej beräknas vara i behov av förskoleplats på helårsbasis
då tidpunkt för mottagandet är spritt under året. Finansiering av denna volymökning föreslås ske via utökad driftsbudget för 2015 till barn och utbildningsnämnden i enlighet med kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag med dnr 223-214.
Behovet av platser i grundskolan bedöms uppgå till omkring 100-talet som
en följd av inflyttning i form av nyanlända barn i grundskoleålder. Viktigt
att ha i beräkningen även här är att samtliga av dessa ej beräknas vara i behov av plats på helårsbasis då tidpunkt för mottagandet är spritt under året.
Nyanlända elever deltar dessutom inledningsvis i så kallad introduktionsgrupp. Introduktionsgruppens uppdrag är att undervisa nyinvandrade elever
som inte talar svenska. Under en begränsad tid får eleven en första introduktion i det svenska skolsystemet. Eleven förbereds inför starten i sin
hemskola, stor vikt läggs vid baskunskaper i det svenska språket. Detta innebär således att platser i introduktionsgrupp successivt frigörs och att behov av plats i ordinarie klass efterhand uppstår. Barn och utbildningsförvaltningen uppskattar kostnaden till 12 Mkr. Utöver detta redogörs för utökat platsbehov inom och öppen fritidsverksamhet, samt utökade kostnader
i form av skolskjuts – drygt 1 Mkr.
Finansiering av bedömt behov av volymökning föreslås ske via utökad
driftsbudget för 2015 till barn och utbildningsnämnden. Framgent föreslås
volymökning som en följd av utökad inflyttning, oberoende av orsak, ske
via utökad driftsbudget. Det är angeläget att all form av volymökning hanteras via ordinarie rutin för detta för att skapa så goda planeringsförutsättningar som möjligt för berörda verksamheter. Ur kommunal synpunkt kan
flyktingmottagandet inte längre betraktas som tillfällig eller lösas med kortsiktiga ”projekt” och separata rutiner utan måste i möjligaste mån införlivas
i ordinarie hantering.
Utöver den volymökning som utökat flyktingmottagande innebär i form av
faktiska platser inom förskola och skola följer ett ytterligare behov av stöd
som är att härröra till det faktum att barnen är nyanlända och därmed saknar
kunskaper i det svenska språket. För samtliga nyanlända barn tillkommer
även efter tid i introduktionsgrupp tilläggskostnader i form av svenska som
andraspråk (SVA), modersmålsundervisning, studiehandledning etc.
En översyn kring hur behoven för samtliga nyanlända barn och elever i
kommunen bäst och effektivast kan tillgodoses i form av tilläggsbelopp för
modersmålsundervisning, studiehandledning, svenska som andraspråk och
andra särskilda behov bör göras, inte minst med tanke på att andelen nyanlända elever ökat under senare år.
Barn och utbildningsförvaltningen uppskattar kostnader för modersmålsenheten (inklusive studiehandledning) till 4,7 Mkr och Svenska som andraspråk (SVA) till 3,4 Mkr; totalt drygt 8 Mkr.
De riktade statsbidragen för flyktingmottagande är avsedda för särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem och
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
9
Dnr 257-2015
barnomsorg med mera. Den är inte avsedd att täcka skolavgifter, lärarlöner
och andra avgifter kopplade till undervisning, dvs kommunens ordinarie
verksamhet. Modersmålsstöd eller en introduktionsgrupp är exempelvis inte
att betrakta som en flyktingspecifik introduktionskostnad utan endast en organisationsform av undervisningen som används för nyanlända elever i allmänhet. De riktade statsbidragen för nyanlända flyktingelever är avsedd för
följande typer av insatser och behov;
Utökad elevhälsa; Barn och elever med flyktingbakgrund bedöms
ha ett utökat behov av resurser inom elevhälsan i form av exempelvis kurator, psykolog, specialpedagog tal och kommunikation, skolsköterska och skolläkare.
Fortbildning av personal; Mot bakgrund av ökningen av andelen
nyanlända barn och elever med migrationsbakgrund finns utökade
behov av kompetensförstärkande insatser för berörd personal
Användning av tolk vid föräldrakontakt; Gäller under inskolningsperioden, föräldramöten, vid ordinarie utvecklingssamtal och i de fall
behov uppstår under introduktionsperioden på 2 år.
Framtagande av pedagogiskt material; Behov kan finnas att arbeta
med barnet som har annat modersmål än svenska på ett speciellt sätt
för att underlätta inskolningen eller första tidens kommunikation.
Kan även innefatta framtagande av material på olika språk.
Extra personalresurs; Kan användas inledningsvis från att barnet
mottagits i förskolan/skolan, för att underlätta första tidens kommunikation med barnet och föräldrarna. Subventionerad anställning via
Arbetsförmedlingen bör med fördel kunna användas här.
Barn och utbildningsförvaltningen gör en preliminär uppskattning av kostnaden för denna typ av introduktionsinsatser som riktar sig till flyktingar till
cirka 3 Mkr under 2015. Kostnader för denna typ av introduktionsinsatser
inom barn och utbildningsförvaltningen bedöms täckas av den schablonersättning som kommunen erhåller för detta.
Samlad bild av kostnad och intäkt
Merparten av kostnaderna bedöms täckas via riktad schablonersättning för
mottagande an nyanlända flyktingar. Inom i första hand barn och utbildningsförvaltningen (samt i viss mån inom vuxenutbildningen) uppstår en
volymutökning som ej är avsedd att täckas via riktad schablonersättning.
Kostnader som ej täcks av schablonersättning;
Platser inom skola (introgrupp mm)
13
Särskilt stöd (språk);
8
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
Utökade behov inom vuxenutbildning
Totalt:
10
Dnr 257-2015
21 Mkr
3
24 Mkr
Dessa kostnader bedöms dock totalt sett kunna hanteras via de bidrag som
erhålls ur inkomst- och kostnadsutjämningen som en följd av den inflyttning som det utökade flyktingmottagandet innebär.
Utökade behov inom försörjningsstöd kan komma att uppstå för målgruppen, både under och efter avslutad etableringsperiod. Det är angeläget att
socialförvaltningen har bra system för att nogsamt följa denna utveckling.
Även om täckning hittills funnits för detta kan en förändrad utveckling aktualiseras. Preliminär bedömning är dock att detta främst blir märkbart från
2016, eller möjligen under senare del av innevarande år.
För att motverka ökade försörjningsstödskostnader finns behov att i nära
samverkan med Arbetsförmedlingen aktivt arbeta med insatser för de som
är på väg att lämna etableringen. Merparten av insatserna bedöms Arbetsförmedlingen sitta på, andra kan kommunen bidra med – bland annat via
riktade insatser inom vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet.
Samlad bild – ny rutin för fördelning
Schablonersättningen från Migrationsverket föreslås varje månad sättas in
på konto för vilket kommunledningsförvaltningen ansvarar. Vid uppföljningstillfällena tre gånger per år, april, augusti och december, läser kommunledningsförvaltningen in schablonbidraget i resultaträkningen enligt
fördelningsmodellen. Det innebär att en del går direkt till socialförvaltningen, en del till barn och utbildningsförvaltningen ytterligare del ligger kvar
på kommunledningsförvaltningen. Lärcentrum erhåller sedan en fastställd
summa per elev inom Svenska för invandrare.
När det kommer till den pott som samtliga berörda förvaltningar samt Jämtlands gymnasieförbund (JGY) har möjlighet att äska medel ur ansvarar
kommunledningsförvaltningen för att ta fram riktlinjer för ansökan. Riktlinjerna – som utgår från mål i handlingsplan för integrationsfrämjande insatser 2015 – kommuniceras på kommunledningsgrupp och på integrationsforum. Sista ansökningsdag 2015 föreslås vara den sista maj. Kommundirektör bereder vilka projekt som beviljas. Finns det pengar kvar att fördela efter den ansökningsomgången går det att söka pengar löpande under året. Information om detta ges på kommunledningsgrupp och på integrationsforum.
I dessa fall är det principen först till kvarn som gäller. Projekten ska återredovisas till kommunledningsförvaltningen när 2015 är slut.
Gällande barn och utbildningsförvaltningen vars kostnader i huvudsak täcks
av andra intäkter än schablonbidraget tilldelas dessa i första hand i början
av året via ordinarie ramtilldelning. Avstämning av avvikelser vad gäller
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
11
Dnr 257-2015
volym och särskilda behov görs i samband med uppföljningstillfällena tre
gånger per år.
Gällande behov och kostnader inom vuxenutbildning och försörjningsstöd
tilldelas eventuella merkostnader som ej täcks av schablonersättning efter
redogörelse för utökade behov av resurser i samband med uppföljningstillfällena tre gånger per år.
Övriga behov och kostnader som återsöks
Det skall konstateras att skolhuvudmannen inte bara har ett
ansvar för de barn och ungdomar som erhåller uppehållstillstånd utan även
har ett direkt ansvar från dag ett när asylsökande kommer till Migrationsverkets anläggningar. Kommunen har skyldighet att erbjuda dessa barn förskola alternativt skola omedelbart. Kostnader för detta återsöks via Migrationsverket. Det finns anledning att närmare undersöka hur såväl intäkter
och kostnadseffektiviteten ser ut på detta område. Barn och utbildningsförvaltningen flaggar redan nu för att de återsök från Migrationsverket som
görs på detta område ej täcker samtliga faktiska kostnader för detta. Bland
annat framhålls kostnad för rektor och administratör för asylskola på närmare 1 Mkr. Utöver detta finns ytterligare kostnader som idag ej inryms i
befintligt schablonbelopp som kan återsökas.
Även Överförmyndaren påverkas av ett ökat antal asylsökande i kommunen
då behovet av gode män för barn utan vårdnadshavare ökar. Kostnader för
arvoden för gode män återsöks via Migrationsverket. Hanteringen åtgärdas
dock av andra kringliggande kostnader vilka ej ersätts fullt ut via Migrationsverket. Det finns därmed anledning att följa utvecklingen även på detta
område.
Vård och omsorgsförvaltningen kan också ha en del kostnader som de ej
fullt ut får täckning för via de återsök som görs till Migrationsverket. Även
Lärcentrum har kostnader som återsöks från Migrationsverket men där de
faktiska kostnad bedöms ligga högre än den ersättning som ges via fastställda schablonbelopp.
Det finns anledning att ur ett helhetsperspektiv särskilt se över att kommunen återsöker de kostnader man har rätt till, att verksamheterna i möjligaste
mån riggar en kostnadseffektiv organisation i paritet med den ersättning
som erhålls samt i den mån detta ej är möjligt aktivt synliggör detta till
kommunledningsförvaltning för att möjliggöra en samlad dialog med staten
kring detta.
Sammanfattning
Resursfördelningen som helhet på detta område behöver förtydligas och i
möjligaste mån införlivas i ordinarie planering och rutin. När det gäller den
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30
KS: 257/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
12
Dnr 257-2015
riktade schablonersättningen för kommunens flyktingmottagande som helhet tydliggörs kommunstyrelsens övergripande ansvar för frågan genom att
fördelningen av samtliga resurser hanteras via kommunledningsförvaltningen. Det finns ett behov av att tillföra ökad flexibilitet i tilldelningen av de
riktade schablonbidragen för flyktingmottagande. Med anledning av detta
justeras befintlig schablonfördelningsmodell i syfte att tillskapa en mindre
pott för berörda verksamheter i kommunen att kunna äska medel ur.
Bedömningen är att kostnader för det utökade flyktingmottagandet på det
stora hela täcks av befintliga intäkter. Det är dock angeläget att berörda
nämnder i samband med uppföljningstillfällena redovisar eventuella avvikelser som en följd i förändrad utveckling i fråga om volym, behov av stöd
och insatser etc. Redogörelse för ersatta återsökbara kostnader från Migrationsverket och eventuella differenser bör även ges i samband med detta.
Därigenom ges kommunen goda möjligheter till en samlad överblick gällande såväl behov och kostnadsutveckling på området som helhet vilket underlättar fortsatt dialog med staten kring detta.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Unto Järvirova
Utdrag till Socialnämnden, Barn och utbildningsnämnden, Överförmyndarnämnden, Vård och omsorgsnämnden, Kultur och fritidsnämnden, Jämtlands gymnasieförbund, Arbetsmarknadsenhet och Lärcentrum. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
1
Dnr 257-2015
Annika Hermansson
Kommunstyrelsen
Finansiering av berörda verksamheter som en följd av inflyttning via
utökat flyktingmottagande 2015
De senare årens ökning av antalet flyktingar samt den förändrade karaktären på flyktingmottagandet har på ett genomgripande sätt påverkat samtliga
berörda verksamheter inom kommunen. De personer som mottas inom ramen för kommunens flyktingmottagande (inklusive de som kommer som
ensamkommande barn) har behov som olika delar av den kommunala organisationen ansvarar för.
Östersunds kommun har för 2015 tecknat en överenskommelse med staten
där mottagandet av flyktingar utökas till totalt 550 nyanlända. Detta innebär
att kommunen kommer få en väsentligt ökad inflyttning som är angelägen
att ta i beaktande i ordinarie planering i kommunen. För att mottagandet och
integrationen ska fungera tillfredställande är det angeläget att resurstilldelningen på området som helhet sker på ett tydligt och ändamålsenligt sätt.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-02-16
Kommunfullmäktige 2014-10-23 § 173
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2014-10-02
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2013-03-26
Förslag till beslut
1. Kommunledningsförvaltningens redovisning över intäkter och kostnader
för inflyttning i form av ökat flyktingmottagande godkänns
2. Föreslagna justeringar i tidigare antagen modell för fördelning av riktat
statsbidrag för flyktingmottagande godkänns
3. Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att ta fram och kommunicera riktlinjer för ansökan ur pott för ”andra kommunala insatser för att underlätta etablering/integration i samhället” till berörda.
4. En översyn kring hur behoven för samtliga nyanlända barn och elever i
kommunen bäst och effektivast kan tillgodoses i form av tilläggsbelopp för
modersmålsundervisning, studiehandledning, svenska som andraspråk och
andra särskilda behov genomförs under 2015
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
2
Dnr 257-2015
Bakgrund
I samband med att kommunfullmäktige fattade beslut om utökat flyktingmottagande fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att – tillsammans
med berörda förvaltningar – närmare redovisa verksamhetsmässiga och
ekonomiska konsekvenser av ett utökat flyktingmottagande. Ett ökat flyktingmottagande innebär även konsekvenser i form av ett ökat antal folkbokförda invånare i kommunen vilket i sin tur har en positiv effekt på intäktssidan till kommunen. Det ger exempelvis ökade inkomstutjämningsbidrag till
kommunen men även ökade statsbidrag för flyktingmottagande.
För att få en tydlig helhetsbild av hur det utökade mottagandet påverkar
kommunen ges här en samlad bedömning av såväl förväntade intäkter som
kostnader för detta utifrån ett helhetsperspektiv.
Planeringsförutsättningar och generella intäkter
Vid en omfattande inflyttning genom utökat flyktingmottagande är det angeläget att kommunprognosen revideras för att kommunen som helhet ska
få så bra planeringsförutsättningar som möjligt. Den utgör ett viktigt underlag för såväl bedömd skatteintäkt och behov av exempelvis platser i förskola och skola och har därmed en betydande effekt för ramtilldelning i kommunen.
Utifrån beslut i kommunfullmäktige planerar kommunen för ett mottagande
av 550 nyanlända personer under 2015. En åldersmässig fördelning av mottagandet skulle mot bakgrund av hur mottagandet sett ut de senaste två åren
inklusive ett beräknat bortfall på knappt 10 procent se ut enligt följande:
0-5 år: ca 70 barn i förskoleålder
6-15 år: ca 110 barn i grundskoleålder
16-19 år: ca 65 ungdomar i gymnasieålder
20-64 år: ca 250 vuxna som förväntas delta i SFI och SO
Fler folkbokförda i kommunen ger ökad intäkt ur skatte- och utjämningssystemen. En beräkning av marginalintäkt avseende både skatter och utjämning när ytterligare en medborgare tillkommer har gjorts på 2014 års utjämningssystem. Översiktligt med effekter från inkomst- och kostnadsutjämning samt en bedömning om inkomstläge noll kronor för gruppen, uppskattas en intäkt om närmare 29 miljoner kronor. Därutöver kan specifika sökbara stöd aktualiseras som ger ersättning, t ex för långvarigt försörjningsstöd, arbetslös utan ersättning, lågutbildad etc. Det är viktigt att bevakning
och ansökan sker även av dessa medel om/när kriterierna uppfylls.
Intäkterna kommer med ett till två års fördröjning beroende på skatte- och
utjämningssystemets delar med olika ersättningstider. Över tid är det kostnadsneutralt, eftersom ersättning också erhålls ett till två år efter en eventuÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
3
Dnr 257-2015
ell utflyttning/avslutad folkbokföring. Mot erhållna intäkter ska ställas
kostnader som inflyttandet medför.
Riktade statsbidrag för flyktingmottagande
Den riktade statliga ersättningen för flyktingmottagande som kommunen har rätt
till regleras i första hand i förordning (2010:1122) om statlig ersättning för in-
satser för vissa utlänningar. De kommuner som har en överenskommelse
med länsstyrelsen om att ta emot nyanlända flyktingar, får en grundersättning. Ersättningen motsvarar fem prisbasbelopp. Summan för 2015 är 222
500 kronor.
Den huvudsakliga ersättningen till kommunerna sker genom ett schablonbelopp som fastställs varje år. Schablonbeloppet ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer som till exempel:
mottagande och praktisk hjälp vid bosättning
särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola,
fritidshem och barnomsorg med mera
utbildning i svenska för invandrare
samhällsorientering
tolk
andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället
vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration
Schablonbelopp för 2015 ligger på 83 100 kronor för barn samt vuxna som
inte har fyllt 65 år och på 52 000 kronor för vuxna som fyllt 65 år. Migrationsverket betalar ut schablonbeloppet under en tvåårsperiod. Första utbetalningen sker månaden efter mottagningsdatum och därefter enligt särskilt
tidsschema. Ersättningen kan delas mellan flera kommuner om personen
flyttar under de första 24 månaderna efter mottagandet. Detta innebär i
praktiken att bara en del av beloppet betalas ut under 2015 (under förutsättning att den nyanlände bor kvar i kommunen under hela året.)
Utöver detta erhåller kommunen övriga ersättningar som riktar sig till specifik verksamhet inom kommunen – exempelvis fastställda ersättningsbelopp för mottagande av ensamkommande barn eller för initialt ekonomiskt
bistånd för nyanlända. Vissa ersättningar utbetalas automatiskt medan andra
delar måste återsökas på kommunens initiativ. Då dessa ersättningar är
verksamhetsspecifika och inte berör flera olika förvaltningar går dessa ersättningar i regel direkt till respektive berörd nämnd.
Förändrad schablonfördelningsmodell
Vad gäller den schablonersättning som är avsedd att gå till flera olika
nämnders verksamheter finns behov av såväl effektivisering som ökad flexibilitet i hanteringen av denna. Sedan 2013 finns en fördelningsmodell för
den riktade schablonersättningen framtagen i kommunen. Fördelningen utgår från förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
4
Dnr 257-2015
utlänningar förordningen och de förarbeten som gjorts av Arbetsmarknadsdepartementet i samband med fastställande av gällande belopp.
När den mottagande enheten Integrationsservice var organiserad under
kommunledningsförvaltningen hanterades schablonersättningen via kommunstyrelsens budget. Kommunledningsförvaltningen fördelade därefter
pengarna vidare till andra berörda verksamheter. Sedan Integrationsservice
omorganiserades till socialförvaltningen går inkommande pengar istället via
socialnämndens budget. Kommunledningsförvaltningen lyfter sedan tillbaka pengar för att därefter fördela dem vidare enligt framtagen modell.
För att undvika onödig administration och för att tydliggöra kommunstyrelsens finansiella helhetsansvar för flyktingmottagande och integration i stort
med tanke på att frågorna påverkar fler än en förvaltning föreslås att kommunstyrelsens budget framgent hanterar intäkt i form av den schablonersättning som ska finansiera kostnader för etableringsinsatser för nyanlända
som återfinns inom flera delar av kommunens verksamhet. Kommunledningsförvaltningen fördelar sedan resurserna vidare till berörda verksamheter i enlighet med nedanstående modell.
För att möjliggöra ökad flexibilitet i fördelningen utifrån gällande behov föreslås att den fördelningsmodell, som varit gällande under 2013 och 2014,
justeras till förmån för en pott för ”andra kommunala insatser för att underlätta etablering/integration i samhället”. Beloppet föreslås uppgå till 500 tkr
under 2015 och tilldelas efter ansökan till kommunledningsförvaltningen.
Syftet är att mer flexibelt kunna möta upp faktiska behov ute i hela den
kommunala organisationen samt stimulera till nya kreativa insatser på området. Kultur och fritidsförvaltningen har exempelvis inom biblioteksverksamheten uppmärksammat nya behov som en följd av att nya medborgargruppers inflyttning till kommunen. Kommunledningsförvaltningen ges i
uppdrag att ta fram och kommunicera riktlinjer för ansökan till berörda. Utfallet av detta föreslås utvärderas efter årets slut. Följande mindre omfördelning inom den ersättning som idag går till kommunledningsförvaltningen föreslås;
Den mindre ersättning som idag betalas ut till Jämtlands Gymnasieförbund
(JGY) tas bort med anledning av att de redan får ersättning från kommunen
via platspris. Platspriset för introduktionsprogrammet, Språkintro ligger på
136 260 kr per år. Behovet av att särskilt ersätta ytterligare kostnader för
målgruppen nyanlända flyktingar framhålls inte särskilt i förordning
(2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Inga
andra kommuner som ingår i förbundet gör heller detta varför Östersunds
kommuns ersättning därmed kommer elever från andra kommuner till del.
Om behov ändå föreligger ges möjlighet för JGY att särskilt äska medel för
enskilda elever med hemvist i Östersunds kommun via pott för ”andra
kommunala insatser för att underlätta etablering/integration i samhället”.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
5
Dnr 257-2015
Ersättning för SFI sänks marginellt mot bakgrund av att det under senare år
funnits visst utrymme här. Några justeringar i tilldelningen till socialförvaltningen eller barn och utbildningsförvaltningen görs ej.
Modell för fördelning av schablonersättning:
Barn 0-20 år
Vuxna 21-64 år
Vuxna 65+ år
Summa
%
Summa
%
Summa
%
47 100
57%
41 550
50%
21 000
40%
15 600
19%
15 600
19%
15 000
29%
6 000
7%
6 000
12%
Mottagande
8 300
10%
5 050
6%
Försörjningsstöd
6 600
8%
6 600
8%
16 600
20%
8 300
10%
0
0%
41 550
50%
31 000
60%
Socialförvaltningen
Integrationsservice personal och
kontor
Samhällsorientering
Integrationsfrämjande insatser
Kommunledningsförvaltningen
Övriga insatser integration - fond
att äska medel ur för samtliga
förvaltningar inkl JGY
SFI
Barn- och utbildningsförvaltningen
Flyktingspecifika introduktionsinsatser barnomsorg/skola
Total summa per 24 mån
36 000
43%
36 000
43%
83 100
100%
4 155
5%
37 395
45%
31 000
60%
0
0%
0
0%
83 100
100%
52 000
100%
Prestationsbaserad ersättning
Den prestationsbaserade ersättning som infördes 2014 för att kompensera
de kommuner som tagit ett stort ansvar i fråga om utökat flyktingmottagande fördelas redan i dag till kommunledningsförvaltningen. Dessa pengar
kommer under 2015 och framåt användas för att finansiera kommunövergripande integrationssatsningar av långsiktig karaktär. Detta regleras bland
annat i den handlingsplan för integrationsfrämjande insatser 2015 som för
närvarande tas fram i samband med integrationsstrategiarbetet i kommunen.
Då de riktade statsbidragen är tänkt att täcka kostnader över tid och behoven hos de mottagande grupperna varierar stort under olika perioder föreslås eventuella överskott periodiseras för att kunna användas under mer
långssiktiga förhållanden för målgruppen utifrån ett helhetsperspektiv.
Behov och kostnader – berörda förvaltningar/verksamheter
Berörda förvaltningar/verksamheter har inkommit med underlag kring bedömda behov och kostnader för 2015 som en följd av beslutet om utökat
flyktingmottagande. Nedan redogörs samlat för de behov och kostnader
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
6
Dnr 257-2015
som bedöms uppstå. Vissa av kostnaderna är av sådan karaktär att de ska
täckas via generella intäkter som en följd av fler invånare i kommunen och
andra är att härröra till kostnader av flyktingspecifik karaktär och skall därför bekostas ur de riktade statsbidragen på området. Nedan redogörs närmare för vilka behov och kostnader som avses täckas genom vad i syfte att
skapa en ökad tydlighet på området och möjliggöra för en enklare och mer
förutsägbar hantering av kostnader som är kopplade till inflyttning i allmänhet.
Verksamhet för mottagande och integration
De mottagande verksamheterna Integrationsservice och Ung Integration
inom socialförvaltningen bedöms ha täckning för sin verksamhet via riktade
statsbidrag för detta. På sikt - beroende på hur väl Arbetsförmedlingen
lyckas med etableringsuppdraget – kan möjligen eventuella tillskott behövas till berörda verksamheter för att kunna arbeta mer integrationsfrämjande
– främsta fokus bör dock ligga på insatser inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet.
Integrationsservice är helt beroende av att kontinuerligt erbjudas presumtiva
lägenheter för mottagande av nyanlända flyktingar. I dagsläget bedöms omkring 50-70 lägenheter saknas på årsbasis för att kommunen ska klara sitt
åtagande. När det gäller mottagandet av ensamkommande barn är verksamheten i hög grad beroende av fler boenden för att på ett adekvat sätt kunna
ta emot de asylsökande barn som kommer till kommunen. Bedömningen att
det finns ett akut behov om minst två boenden för ensamkommande under
året. Åtgärder som svarar mot behovet av fler bostäder genererar merkostnader i form av utökad investering. Kostnad för föreslagna åtgärder redovisas separat.
Försörjningsstöd
Bedömningen är att en kostnadsökning vad gäller försörjningsstöd på sikt
kan bli aktuell. Det begränsade schablonbelopp som erhålls från staten för
initial försörjning – det så kallade ”glappet” kan bli svårare att fullt ut räcka
till framgent. Fler väntas vara i behov av initial försörjning efter den förordningsförändring som trädde i kraft på området för snart ett år sedan. Under senare år har dock täckning funnits via erhållna bidrag för detta.
Det förekommer även kostnader för kompletterande försörjningsstöd under
etableringsperioden – bland annat med anledning av höga hyreskostnader.
Kostnaderna för detta har under senare år legat på närmare en miljon kronor
totalt sett. Under årets första månader har en viss ökning av kostnaderna för
detta skett. Om trenden är bestående kommer totalkostnaden för detta öka.
Huruvida det slutligen inryms inom den schablonersättning som erhålls behöver bevakas.
Som en följd av kommunens utökade flyktingmottagande från 2013 och
framåt väntas stora grupper lämna etableringen under innevarande och
kommande år. Enligt uppgift från Arbetsförmedlingen var 28 procent av de
som lämnade etableringen under 2014 i arbete eller studier. 35 procent inÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
7
Dnr 257-2015
gick efter avslutad etablering i jobb och utvecklingsgarantin eller andra
program. Den största farhågan och osäkerheten ligger i hur behovet av försörjningsstöd framgent kan komma att utvecklas för målgruppen som lämnar etableringen. Mot bakgrund av detta är genomförandet av många av de
mer förebyggande insatser som planeras i årets handlingsplan för integrationsfrämjande insatser och planerad satsning för vuxna försörjningsstödstagare, dnr 2174-2014 särskilt angelägna.
Utvecklingen av de sammantagna kostnaderna för såväl initial försörjning,
kompletterande försörjning under etableringsperiod (exv som en följd av
höga hyresnivåer) samt behov av försörjning efter avslutad etableringsperiod behöver nogsamt följas under året.
För att kunna bedöma omfattning och behov av ytterligare integrationsfrämjande insatser är det särskilt angeläget att socialförvaltningen löpande tar
fram uppgift på hur många som är beroende av försörjningsstöd efter avslutad etablering – något som bör ske i samarbete med Arbetsförmedlingen.
SFI och vuxenutbildning
Kostnader för SFI under etableringsperioden beräknas täckas av den schablonersättning som kommunen erhåller. Prognos för 2015 utifrån ett förväntat nymottagande av 250 nyanlända flyktingar i vuxen ålder ligger på 4760
tkr.
Utöver detta kan finnas behov av ytterligare resurser inom vuxenutbildning
och för studie- och yrkesvägledning. Beroende på vilken utbildningsbakgrund de som mottas i kommunen har bedöms det finnas behov av viss förstärkning i form av ytterligare utbildning på grundläggande nivå eller gymnasial nivå. Under senare år har de som mottagits i kommunen dock generellt sett haft något högre utbildningsbakgrund än tidigare. Behov bedöms
finnas av att förstärka möjligheterna till parallella insatser inom vuxenutbildning samt fler möjligheter till skräddarsydda kompletteringsutbildningar
för målgruppen. En högst preliminär bedömning är att de sammanlagda
kostnaderna för den här typen av behov lågt räknat kan komma att uppgå
till omkring 3 Mkr. Dessa kostnader finansieras i sådana fall via de extra intäkter som fler folkbokförda i kommunen medför.
Samhällsorientering
Kostnader för samhällsorientering (SO) under etableringsperioden beräknas
täckas av den schablonersättning som kommunen erhåller. Prognos för
2015 utifrån ett förväntat mottagande av 250 nyanlända flyktingar i vuxen
ålder ligger på 1,5 Mkr.
Platser, stödbehov och särskilda introduktionsinsatser inom förskola och
grundskola
Behov tillika kostnad för platser inom förskola och skola väntas öka som en
följd av det utökade antalet nyanlända flyktingar i kommunen. Drygt 60talet fler förskoleplatser bedöms behövas som en följd av inflyttning i form
av nyanlända barn i förskoleålder. Viktigt att ha i beräkningen är dock att
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
8
Dnr 257-2015
samtliga av dessa ej beräknas vara i behov av förskoleplats på helårsbasis
då tidpunkt för mottagandet är spritt under året. Finansiering av denna volymökning föreslås ske via utökad driftsbudget för 2015 till barn och utbildningsnämnden i enlighet med kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag med dnr 223-214.
Behovet av platser i grundskolan bedöms uppgå till omkring 100-talet som
en följd av inflyttning i form av nyanlända barn i grundskoleålder. Viktigt
att ha i beräkningen även här är att samtliga av dessa ej beräknas vara i behov av plats på helårsbasis då tidpunkt för mottagandet är spritt under året.
Nyanlända elever deltar dessutom inledningsvis i så kallad introduktionsgrupp. Introduktionsgruppens uppdrag är att undervisa nyinvandrade elever
som inte talar svenska. Under en begränsad tid får eleven en första introduktion i det svenska skolsystemet. Eleven förbereds inför starten i sin
hemskola, stor vikt läggs vid baskunskaper i det svenska språket. Detta innebär således att platser i introduktionsgrupp successivt frigörs och att behov av plats i ordinarie klass efterhand uppstår. Barn och utbildningsförvaltningen uppskattar kostnaden till 12 Mkr. Utöver detta redogörs för utökat platsbehov inom och öppen fritidsverksamhet, samt utökade kostnader
i form av skolskjuts – drygt 1 Mkr.
Finansiering av bedömt behov av volymökning föreslås ske via utökad
driftsbudget för 2015 till barn och utbildningsnämnden. Framgent föreslås
volymökning som en följd av utökad inflyttning, oberoende av orsak, ske
via utökad driftsbudget. Det är angeläget att all form av volymökning hanteras via ordinarie rutin för detta för att skapa så goda planeringsförutsättningar som möjligt för berörda verksamheter. Ur kommunal synpunkt kan
flyktingmottagandet inte längre betraktas som tillfällig eller lösas med kortsiktiga ”projekt” och separata rutiner utan måste i möjligaste mån införlivas
i ordinarie hantering.
Utöver den volymökning som utökat flyktingmottagande innebär i form av
faktiska platser inom förskola och skola följer ett ytterligare behov av stöd
som är att härröra till det faktum att barnen är nyanlända och därmed saknar
kunskaper i det svenska språket. För samtliga nyanlända barn tillkommer
även efter tid i introduktionsgrupp tilläggskostnader i form av svenska som
andraspråk (SVA), modersmålsundervisning, studiehandledning etc.
En översyn kring hur behoven för samtliga nyanlända barn och elever i
kommunen bäst och effektivast kan tillgodoses i form av tilläggsbelopp för
modersmålsundervisning, studiehandledning, svenska som andraspråk och
andra särskilda behov bör göras, inte minst med tanke på att andelen nyanlända elever ökat under senare år.
Barn och utbildningsförvaltningen uppskattar kostnader för modersmålsenheten (inklusive studiehandledning) till 4,7 Mkr och Svenska som andraspråk (SVA) till 3,4 Mkr; totalt drygt 8 Mkr.
De riktade statsbidragen för flyktingmottagande är avsedda för särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem och
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
9
Dnr 257-2015
barnomsorg med mera. Den är inte avsedd att täcka skolavgifter, lärarlöner
och andra avgifter kopplade till undervisning, dvs kommunens ordinarie
verksamhet. Modersmålsstöd eller en introduktionsgrupp är exempelvis inte
att betrakta som en flyktingspecifik introduktionskostnad utan endast en organisationsform av undervisningen som används för nyanlända elever i allmänhet. De riktade statsbidragen för nyanlända flyktingelever är avsedd för
följande typer av insatser och behov;
Utökad elevhälsa; Barn och elever med flyktingbakgrund bedöms
ha ett utökat behov av resurser inom elevhälsan i form av exempelvis kurator, psykolog, specialpedagog tal och kommunikation, skolsköterska och skolläkare.
Fortbildning av personal; Mot bakgrund av ökningen av andelen
nyanlända barn och elever med migrationsbakgrund finns utökade
behov av kompetensförstärkande insatser för berörd personal
Användning av tolk vid föräldrakontakt; Gäller under inskolningsperioden, föräldramöten, vid ordinarie utvecklingssamtal och i de fall
behov uppstår under introduktionsperioden på 2 år.
Framtagande av pedagogiskt material; Behov kan finnas att arbeta
med barnet som har annat modersmål än svenska på ett speciellt sätt
för att underlätta inskolningen eller första tidens kommunikation.
Kan även innefatta framtagande av material på olika språk.
Extra personalresurs; Kan användas inledningsvis från att barnet
mottagits i förskolan/skolan, för att underlätta första tidens kommunikation med barnet och föräldrarna. Subventionerad anställning via
Arbetsförmedlingen bör med fördel kunna användas här.
Barn och utbildningsförvaltningen gör en preliminär uppskattning av kostnaden för denna typ av introduktionsinsatser som riktar sig till flyktingar till
cirka 3 Mkr under 2015. Kostnader för denna typ av introduktionsinsatser
inom barn och utbildningsförvaltningen bedöms täckas av den schablonersättning som kommunen erhåller för detta.
Samlad bild av kostnad och intäkt
Merparten av kostnaderna bedöms täckas via riktad schablonersättning för
mottagande an nyanlända flyktingar. Inom i första hand barn och utbildningsförvaltningen (samt i viss mån inom vuxenutbildningen) uppstår en
volymutökning som ej är avsedd att täckas via riktad schablonersättning.
Kostnader som ej täcks av schablonersättning;
Platser inom skola (introgrupp mm)
13
Särskilt stöd (språk);
8
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
Utökade behov inom vuxenutbildning
Totalt:
10
Dnr 257-2015
21 Mkr
3
24 Mkr
Dessa kostnader bedöms dock totalt sett kunna hanteras via de bidrag som
erhålls ur inkomst- och kostnadsutjämningen som en följd av den inflyttning som det utökade flyktingmottagandet innebär.
Utökade behov inom försörjningsstöd kan komma att uppstå för målgruppen, både under och efter avslutad etableringsperiod. Det är angeläget att
socialförvaltningen har bra system för att nogsamt följa denna utveckling.
Även om täckning hittills funnits för detta kan en förändrad utveckling aktualiseras. Preliminär bedömning är dock att detta främst blir märkbart från
2016, eller möjligen under senare del av innevarande år.
För att motverka ökade försörjningsstödskostnader finns behov att i nära
samverkan med Arbetsförmedlingen aktivt arbeta med insatser för de som
är på väg att lämna etableringen. Merparten av insatserna bedöms Arbetsförmedlingen sitta på, andra kan kommunen bidra med – bland annat via
riktade insatser inom vuxenutbildning och arbetsmarknadsenhet.
Samlad bild – ny rutin för fördelning
Schablonersättningen från Migrationsverket föreslås varje månad sättas in
på konto för vilket kommunledningsförvaltningen ansvarar. Vid uppföljningstillfällena tre gånger per år, april, augusti och december, läser kommunledningsförvaltningen in schablonbidraget i resultaträkningen enligt
fördelningsmodellen. Det innebär att en del går direkt till socialförvaltningen, en del till barn och utbildningsförvaltningen ytterligare del ligger kvar
på kommunledningsförvaltningen. Lärcentrum erhåller sedan en fastställd
summa per elev inom Svenska för invandrare.
När det kommer till den pott som samtliga berörda förvaltningar samt Jämtlands gymnasieförbund (JGY) har möjlighet att äska medel ur ansvarar
kommunledningsförvaltningen för att ta fram riktlinjer för ansökan. Riktlinjerna – som utgår från mål i handlingsplan för integrationsfrämjande insatser 2015 – kommuniceras på kommunledningsgrupp och på integrationsforum. Sista ansökningsdag 2015 föreslås vara den sista maj. Kommundirektör bereder vilka projekt som beviljas. Finns det pengar kvar att fördela efter den ansökningsomgången går det att söka pengar löpande under året. Information om detta ges på kommunledningsgrupp och på integrationsforum.
I dessa fall är det principen först till kvarn som gäller. Projekten ska återredovisas till kommunledningsförvaltningen när 2015 är slut.
Gällande barn och utbildningsförvaltningen vars kostnader i huvudsak täcks
av andra intäkter än schablonbidraget tilldelas dessa i första hand i början
av året via ordinarie ramtilldelning. Avstämning av avvikelser vad gäller
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
11
Dnr 257-2015
volym och särskilda behov görs i samband med uppföljningstillfällena tre
gånger per år.
Gällande behov och kostnader inom vuxenutbildning och försörjningsstöd
tilldelas eventuella merkostnader som ej täcks av schablonersättning efter
redogörelse för utökade behov av resurser i samband med uppföljningstillfällena tre gånger per år.
Övriga behov och kostnader som återsöks
Det skall konstateras att skolhuvudmannen inte bara har ett
ansvar för de barn och ungdomar som erhåller uppehållstillstånd utan även
har ett direkt ansvar från dag ett när asylsökande kommer till Migrationsverkets anläggningar. Kommunen har skyldighet att erbjuda dessa barn förskola alternativt skola omedelbart. Kostnader för detta återsöks via Migrationsverket. Det finns anledning att närmare undersöka hur såväl intäkter
och kostnadseffektiviteten ser ut på detta område. Barn och utbildningsförvaltningen flaggar redan nu för att de återsök från Migrationsverket som
görs på detta område ej täcker samtliga faktiska kostnader för detta. Bland
annat framhålls kostnad för rektor och administratör för asylskola på närmare 1 Mkr. Utöver detta finns ytterligare kostnader som idag ej inryms i
befintligt schablonbelopp som kan återsökas.
Även Överförmyndaren påverkas av ett ökat antal asylsökande i kommunen
då behovet av gode män för barn utan vårdnadshavare ökar. Kostnader för
arvoden för gode män återsöks via Migrationsverket. Hanteringen åtgärdas
dock av andra kringliggande kostnader vilka ej ersätts fullt ut via Migrationsverket. Det finns därmed anledning att följa utvecklingen även på detta
område.
Vård och omsorgsförvaltningen kan också ha en del kostnader som de ej
fullt ut får täckning för via de återsök som görs till Migrationsverket. Även
Lärcentrum har kostnader som återsöks från Migrationsverket men där de
faktiska kostnad bedöms ligga högre än den ersättning som ges via fastställda schablonbelopp.
Det finns anledning att ur ett helhetsperspektiv särskilt se över att kommunen återsöker de kostnader man har rätt till, att verksamheterna i möjligaste
mån riggar en kostnadseffektiv organisation i paritet med den ersättning
som erhålls samt i den mån detta ej är möjligt aktivt synliggör detta till
kommunledningsförvaltning för att möjliggöra en samlad dialog med staten
kring detta.
Sammanfattning
Resursfördelningen som helhet på detta område behöver förtydligas och i
möjligaste mån införlivas i ordinarie planering och rutin. När det gäller den
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-16
12
Dnr 257-2015
riktade schablonersättningen för kommunens flyktingmottagande som helhet tydliggörs kommunstyrelsens övergripande ansvar för frågan genom att
fördelningen av samtliga resurser hanteras via kommunledningsförvaltningen. Det finns ett behov av att tillföra ökad flexibilitet i tilldelningen av de
riktade schablonbidragen för flyktingmottagande. Med anledning av detta
justeras befintlig schablonfördelningsmodell i syfte att tillskapa en mindre
pott för berörda verksamheter i kommunen att kunna äska medel ur.
Bedömningen är att kostnader för det utökade flyktingmottagandet på det
stora hela täcks av befintliga intäkter. Det är dock angeläget att berörda
nämnder i samband med uppföljningstillfällena redovisar eventuella avvikelser som en följd i förändrad utveckling i fråga om volym, behov av stöd
och insatser etc. Redogörelse för ersatta återsökbara kostnader från Migrationsverket och eventuella differenser bör även ges i samband med detta.
Därigenom ges kommunen goda möjligheter till en samlad överblick gällande såväl behov och kostnadsutveckling på området som helhet vilket underlättar fortsatt dialog med staten kring detta.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Unto Järvirova
Utdrag till Socialnämnden, Barn och utbildningsnämnden, Överförmyndarnämnden, Vård och omsorgsnämnden, Kultur och fritidsnämnden, Jämtlands gymnasieförbund, Arbetsmarknadsenhet och Lärcentrum. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
1
1703-2014
Annika Hermansson
Kommunstyrelsen
Flyktingmottagande år 2015
Under 2015 väntas omkring 80 000 människor söka asyl i Sverige enligt
den prognos som Migrationsverket lämnat till regeringen. Det medför ett
fortsatt ökat behov av kommunplatser för mottagande av nyanlända som erhåller uppehållstillstånd.
Östersunds kommun har en löpande överenskommelse med Migrationsverket om flyktingmottagande omfattande 80-100 platser. Under såväl 2013
som 2014 tredubblade kommunen tillfälligt sin överenskommelse mot bakgrund av oroligheter i omvärld. Inför 2015 önskar Länsstyrelsen att kommunen på nytt tecknar en tillfällig överenskommelse med ytterligare utökat
antal platser.
Underlag för beslut
Kommunledningens tjänstemannaförslag 2014-10-02.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
1. Östersunds kommun träffar överenskommelse med Länsstyrelsen om att
tillfälligt utöka flyktingmottagandet till 550 platser år 2015, varav 275 platser är anvisningsbara.
2. Östersunds kommun träffar överenskommelse med Länsstyrelsen om att
utöka antalet boendeplatser för ensamkommande till totalt 44 platser, varav
15 är platser för asylsökande ensamkommande barn.
3. Kommundirektören uppdras att anpassa kommunens organisation som
helhet utifrån beslut om utökat mottagande och de verksamhetsmässiga och
arbetsmiljömässiga behov som realiseras som en följd av detta. Anpassning
ska ske inom ramen för befintliga medel.
4. Kommunledningsförvaltningen uppdras tillsammans med berörda förvaltningar att närmare redovisa verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenser av såväl utökat flyktingmottagande som fortsatt ökning av antalet
asylsökande i kommunen. Kostnader för utökad mottagning ska i huvudsak
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
2
1703-2014
finansieras genom statsbidrag och utökat kommunbidrag till berörda verksamheter under 2015.
Bakgrund
Antalet asylsökande har under senare tid ökat kraftigt. Den främsta anledningen till detta är en stor ökning av asylsökande från Eritrea under månaderna maj och juni innevarade år. Även den fortsatt problematiska situationen i Syrien har bidragit till ökade antal som söker asyl. Utifrån detta har
Migrationsverket höjt sin senaste prognos för år 2014, vad gäller asylsökande, till 75 000-89 000 från tidigare 57 000-70 000. Huvudscenariot är att
80 000 förväntas söka asyl. Även den upptrappade konflikten i Irak tror
Migrationsverket kommer att innebära att allt fler söker sig till Sverige,
men att vi förmodligen kommer att se effekter av detta först 2015 och framåt. Migrationsverket höjde även i den senaste prognosen det tidigare huvudscenariot för år 2015 från 61 000 asylsökande till 79 000. Prognosen för
2015 är enligt Migrationsverket är att betrakta som en osäker uppskattning,
främst med anledning av Syrienkonflikten och västra Balkan.
Kapaciteten i kommunerna att ta emot nyanlända som får uppehållstillstånd
styrs i hög grad av den bostadsbrist som är ett faktum i stora delar av landet.
Under 2014 och 2015 väntas därutöver 6500 ensamkommande barn komma
till Sverige, uppskattningsvis beräknas 5400 av dessa beviljas permanent
uppehållsstillstånd. I jämförelse med 2013 innebär prognosen en 97 procentig ökning.
Sedan ett par år tillbaka har Migrationsverket etablerat anläggningsboende
för asylsökande i länet – för Östersunds del på Grytan och på Frösön. Under
året har Migrationsverket successivt etablerat boenden för asylsökande i
samtliga kommuner i länet. Totalt finns i dagsläget 1400 platser i länet varav drygt 350 platser i Östersunds kommun. För närvarande är omkring tjugo procent av platserna belagda av personer som beviljats uppehållstillstånd, men som i väntan på kommunplacering någonstans i Sverige dessvärre blir kvar i Migrationsverkets boenden.
Länsstyrelsen – vars uppdrag är att samordna överenskommelserna om
flyktingmottagande, föreslår i samråd med Arbetsförmedlingen att Jämtlands län 2015 ska erbjuda drygt 1 500 platser för flyktingmottagande. Av
dessa föreslås 1000 platser vara anvisningsbara, där kommunerna förväntas
erbjuda ett första initialt boende. Övriga 535 platser utgörs av personer som
förväntas bosätta sig på egen hand, exempelvis på grund av att anhöriga redan finns i länet. För Östersunds del skulle detta innebära drygt 600 platser ,
varav 400 föreslås vara anvisningsbara. På motsvarande sätt har länsstal
fastställs för mottagande av ensamkommande barn som söker asyl. Det senast föreslagna länstalen vad gäller ensamkommande skulle för Östersunds
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
3
1703-2014
kommuns del innebära mer än en fördubbling av antalet platser för asylsökande.
Eftersom prognosen stadigt har skrivits upp har länstalen – för såväl flyktingmottagande i stort som för mottagande av ensamkommande – hittills
hunnit revideras fler gånger. Länsstyrelsen för dialog med respektive kommun kring hur många nyanlända flyktingar kommunen kan ta emot.
I sammanhanget måste också poängteras att vi enbart berör mottagandet för
2015. För 2016, 2017 och de kommande åren kan med största sannolikhet
motsvarande behovssiffror beräknas. Då handlar det alltså inte om 550 platser utan det tredubbla. Detta måste beaktas i den långsiktiga bostadsförsörjningen.
Utökningen av flyktingmottagandet i Östersunds kommun under senare år
har, på ett tydligt sätt, bidragit till att Östersunds kommun nu har en befolkning som ligger över 60 000 invånare. Mot bakgrund av såväl oroligheter i
omvärld som kommunens långsiktiga mål om att bli fler är det angeläget att
Östersunds kommun även under 2015 kraftsamlar för klara en ökning i
flyktingmottagandet. Från såväl SKL som Migrationsverket framhålls Östersunds kommun som ett föredöme i mottagningssammanhang. Parallellt
med en plan för att nå ökningen är det nödvändigt att det också finns en
långsiktig integrationsfrämjande målsättning och strategi för det samlade
arbete som görs i kommunen. En sådan strategiplan är under utarbetande
inom kommunledningsförvaltningen.
Nedan följer en bedömning av kommunens faktiska förutsättningar och vilken ambitionsnivå kommunen därmed bör lägga sig på för att, såväl praktiskt som ekonomiskt, klara utökning av mottagandet och det långsiktiga integrationsfrämjande åtagandet. För att inte överenskommelsen om nästa års
flyktingmottagande ska riskera att bli en tom siffra som i praktiken ej uppnås redogörs även för vilka åtgärder som på kort sikt behöver vidtas för att
möjliggöra föreslagen utökning av flyktingmottagandet i kommunen. Vikten av långsiktighet i form av funktionella integrationsfrämjande insatser
redogörs även för.
Förutsättningar och behov
Bostadsmarknad – behov och tillgång
En grundförutsättning för ett utökat mottagande är tillgång till bostäder.
Under såväl 2013 som 2014 har en stor kraftsamling gjorts för att frambringa lägenheter för att under två år i rad möta upp det utökade behovet av
kommunplatser för nyanlända som fått uppehållstillstånd. Hittills i år har
kommunen tagit emot drygt 200 personer av de överenskomna 250. Totalt
sett har ett 70-tal lägenheter tillhandahållits, varav 28 stycken via Teknisk
förvaltning och 40 stycken från Östersundshem samt ett mindre antal läÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
4
1703-2014
genheter via privata fastighetsägare. Privata fastighetsägare kan också ha
förmedlat bostäder direkt till flyktingar utan att ha gått genom Integrationsservice. En förhållandevis stor andel av de lägenheter som tillhandhållits
har haft hyresnivåer som ligger över det normala. Efter dialog med Östersunds hem har en förändring skett i tilldelningen av lägenheter, vilket medfört att huvuddelen av de lägenheter som tillhandahålls inte längre ligger
över normal hyresnivå eller koncentreras till samma områden. Samarbetet
med Östersundshem liksom med Teknisk förvaltning och de privata fastighetsägarna fungerar väl.
Inför planerande av mottagandet för 2015 är det nödvändigt att se över omfattning av lägenheter som bedöms kunna tillhandahållas, samt att verka för
nya innovativa lösningar på detta område. Det är också en ambition att hyresnivåerna ligger på en rimlig nivå i förhållande till den etableringsersättning de nyanlända erhåller samt att geografisk spridning i möjligaste mån
eftersträvas.
Teknisk förvaltnings första bedömning är att det inom ramen för befintligt
bestånd är rimligt att ordna fram ca 20-25 lägenheter under 2015 för att
möta behoven som uppkommer i och med kommunens flyktingmottagande.
Beräknat på ca 2,2 boende i snitt per lägenhet skulle beståndet via Teknisk
förvaltning kunna möta upp behovet av ca 60 anvisningsbara platser. Förutsatt att ägardirektivet för Östersundshem är oförändrat under 2015, skulle
10 procent av det lediga beståndet generera cirka 4-5 lägenheter per månad,
vilket på årsbasis ger omkring 60 lägenheter. Beräknat på ca 2,2 boende i
snitt per lägenhet motsvarar det ett behov av ca 125 anvisningsbara platser.
Utöver detta tillkommer också ett behov av bostäder för ensamkommande
som fyller 18 år samt bostäder för ensamkommande under 18 år som återförenas med sin familj. Behovet bedöms uppgå till omkring 10-15 lägenheter.
Tillhandahållandet av lägenheter till denna målgrupp inräknas dock inte i
antalet anvisningsbara platser vilket minskar dessa platser med ca 15. Behovet av stöd i att tillhandahålla en första bostad är dock betydande för
denna målgrupp.
Bostadsmarknad - behov av åtgärder
För att möjliggöra fler anvisningsbara platser är ett utökat samarbete med
privata fastighetsägare nödvändigt. Det är också (enligt uppgift från Länsstyrelsen) de privata fastighetsägarna som står för ca 80 procent av det totala antalet lägenheter i kommunen. Om exempelvis en procent av halva det
privata beståndet skulle avsättas för ändamålet skulle det generera ca 84 lägenheter, vilket i sin tur skulle möjliggöra ytterligare 185 anvisningsbara
platser. En viktig åtgärd är därför, att från kommunens sida, aktivt uppvakta
fastighetsägarföreningen och de större privata fastighetsägarna i kommunen.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
5
1703-2014
För att under 2015 öka kommunens mottagningskapacitet i en omfattning
som innebär mer än en fördubbling mot årets krävs stora insatser från alla
håll; kommunala verksamheter, Östersundshem, privata fastighetsägare, etc.
Kommunledningen avser att ta initiativ till ett möte med de privata fastighetsägarna för att diskutera lösningar. De privata större fastighetsägarna har
preliminärt redovisat en positiv attityd till en sådan samverkan. Kommundirektören har lämnat uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen att ånyo ta
fram underlag för byggnadslov för så kallat modulboende runt om i kommunen.
För att underlätta bosättningen och undanröja hinder för utökat mottagande
har riksdagen den 11 juni 2014 beslutat att ställa 20 miljoner till förfogande
under 2014. Medlen kan beviljas för insatser som leder till en reell ökning
av mottagandet. Det kan bla röra sig om ombyggnationer, förstärkt kollektiv trafik och personalförstärkningar mm. Till första ansökningsomgången
har Integrationsservice lämnat in en ansökan. Teknisk förvaltning ges i
uppdrag att söka projektfinansiering för nya byggnadsprojekt i syfte att
möjliggöra ett ökat mottagande.
Förändring av målgrupp för mottagande
Fler egenbosatta i kommunen
Från och med 2013 har karaktären på mottagandet successivt förändrats i
och med Migrationsverkets etablering i länet. Tidigare utgjordes kommunens flyktingmottagande i huvudsak av direktinresta kvotflyktingar. Under
föregående år utgjordes huvuddelen av mottagandet av flyktingar från anläggningsboende. Under 2014 är gruppen anknytningar och egenbosatta den
största gruppen, vilket är en direkt följd av att många anhöriga till redan
mottagna kommit. Hittills i år utgörs ca cirka hälften av de som mottagits
av personer som kommit som anknytning till redan mottagna eller personer
som själva ordnat med boende i kommunen. Denna trend väntas fortsätta
även under kommande år. Bedömningen är också att fler nyanlända väntas
flytta till kommunen från övriga kranskommuner i länet.
Fler ensamkommande barn
Kommunen har sedan länge ett avtal om att tillhandahålla 39 boendeplatser
för ensamkommande, varav sju för asylsökande. De barn/ungdomar som får
uppehållstillstånd räknas in i kommunens samlade flyktingmottagande. Hittills i år har 15 personer boende vid kommunens boenden för ensamkommande fått uppehållstillstånd. Ett sätt att utöka flyktingmottagandet i kommunen är därmed att öka antalet asylplatser för ensamkommande. Sedan
den 1 januari i år har Migrationsverket dessutom en utökad möjlighet att
anvisa ensamkommande barn till kommunen om kommunen ej har en överenskommelse om att ta emot som ligger i paritet med motsvarande fördelningstal för ensamkommande. Östersunds kommun har under senare tid fått
fem anvisningar av ensamkommande barn utifrån den utökade anvisningsÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
6
1703-2014
möjligheten. För att ha bättre beredskap för att ta emot den här typen av anvisningar, samt som ett sätt att utöka sitt flyktingmottagande måste kommunen utöka sina asylplatser för ensamkommande barn så att de står i paritet med angivet fördelningstal för 2015. För Östersunds del skulle det innebära en utökning av antalet asylplatser till totalt 15, istället för dagens 7
asylplatser. Östersunds kommun bör därefter överväga att successivt utöka
antalet platser för ensamkommande med permanent uppehållstillstånd i
överenskommelsen för att få en väldimensionerad och ändmålsenlig boendekedja som håller god kvalitet. Den första utökningen föreslås ske med
fem platser, vilket ger en total överenskommelse om att tillhandhålla 44 boendeplatser för ensamkommande, varav 15 för asylsökande. Till saken hör
att genomsnittsåldern för ensamkommande barn sjunkit från ca 17 år till 14
år. Utöver fler asylplatser handlar det därmed om att snabbt igångsätta och
driva ett helt nytt hem för vård eller boende med personalresurser och aktiviteter etc.
Det första åtgärden för att nå detta är att starta ett nytt boende med fem boendeplatser från och med 1 januari 2015. En ändamålsenlig lokal för detta
finns i Odensala. Dagens asylboende Härke sägs upp omgående av såväl
verksamhetsmässiga som arbetsmiljömässiga skäl. Ett nytt asylboende med
15 platser behöver aktualiseras snarast möjligt, om möjligt i nära anslutning
till det lilla boendet i Odensala för att få såväl verksamhetsmässiga som
ekonomiska vinster. Nya flexibla boendealternativ som snabbt kan sättas i
verket, bland annat i form av modulbygge behöver ses över omgående. En
omstrukturering av hela boendekedjan för ensamkommande barn är under
översyn. I samband med planerade lokalbyten för verksamheten bör möjligheten att ytterligare utöka antalet platser beaktas.
Samlad bedömning av kommunens mottagningskapacitet
Kommunen uppskattar att via Östersundshem och Teknisk förvaltning kunna tillhandahålla 175 anvisningsbara platser. Förhoppningen, efter vidtagna
åtgärder i form av modulbygge och utökat samarbete med privata fastighetsägare i kommunen är att sammantaget kunna erbjuda ytterligare 100
anvisningsbara platser - något som kommer kräva ytterligare ca 50 lägenheter. Sammantaget skulle detta innebära 275 anvisningsbaraplatser vilket är
en ambitiös ökning i förhållande till kommunens ordinarie överenskommelse men också i relation till andra storleksmässigt jämförbara kommuner i
landet. Hittills i år har anknytningar och egenbosatta utgjort hälften av mottagandet. Bedömningen är att fördelningen kommer vara likartad även under 2015. Dels som en följd av väntade anknytningar till redan mottagna
men också mot bakgrund av föreslagen utökning av asylplatser för ensamkommande, vilket ger en ökning på antalet egenbosatta i kommunen. Bedömningen är att planeringstalet för egenbosatta i Östersunds kommun bör
hamna på 275. Sammantaget skulle detta rendera i en överenskommelse om
totalt 550 platser, varav 275 är anvisningsbara platser.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
7
1703-2014
Kvalitet och långsiktighet i integrationsarbetet
Integrationsfrämjande insatser - med arbetsmarknadsfokus
Det är av central vikt att det finns utrymme att hålla kvalitet i integrationsarbetet på lång sikt. Det höga mottagandet ställer också stora krav på Arbetsförmedlingen vars resurser ej synes följa förändringar i flyktingmottagandet. Under 2014 har kommunens mottagande enhet – Integrationsservice
– med anledning av det höga mottagandet under de två senaste åren haft något begränsade möjligheter att långsiktigt arbeta med stöd och insatser av
integrationsfrämjande karaktär. Fokus har vilat på att under året ta emot och
matcha så många nyanlända som möjligt med de lägenheter som frigjorts
för ändamålet. Under 2014 har man successivt hittat goda samverkansformer i framförallt mottagande och bosättningsarbetet. Satsningar på utveckling av integrationsfrämjande insatser som information och rekrytering av
flyktingguider - Vägvisare och vän har efterhand kunnat prioriteras. Det bör
också noteras att Röda Korset och många andra ideella organisationer gör
stora insatser för att ordna fritidsaktiviteter, idrott, socialt umgänge, etc. Inför 2015 är det av vikt att det finns utrymme att tillsammans med berörda
aktörer som exempelvis Arbetsförmedling, Arbetsmarknadsenhet, Lärcentrum, Navigatorcentrum och näringsliv tillhandahålla ett mer långsiktigt integrationsfrämjande stöd som leder till ett snabbare och mer effektivt inträde på arbetsmarknaden för målgruppen. Som ett led i att lokalmässigt anpassa Integrationsservice till senare och kommande års volymer i mottagande samt att möjliggöra verksamhetsmässiga samlokaliseringsvinster har
nyligen fattats beslut om en flytt av Integrationsservice till lokaler i nära anslutning till Arbetsmarknadsenhet, Lärcentrum, Navigatorcentrum. Flytten
planeras ske inför nästa år. Rekrytering av ett par integrationshandläggare
planeras vidare att ske under hösten i syfte att intensifiera det integrationsfrämjande stödet med tydligare inriktning mot ett snabbare inträde i arbete.
Detta ligger i linje med såväl projektdirektiv för integrationsfrämjande insatser och den nya integrationsstrategi som framgent ska tas fram i kommunen. Det är av central vikt att det långsiktiga perspektivet hela tiden finns
närvarande vid planering av utökat mottagande. Kommunen som helhet har
också ett viktig uppgift när det kommer till att tydliggöra kommunens roll
som arbetsgivare. Fullmäktige har fastslagit en långsiktig målsättning att
Östersunds kommun som arbetsgivare skall arbeta proaktivt för ökad mångfald bland våra anställda. Merparten av förvaltningarna har en lägre andel
utomnordiska arbetstagare än vad som svarar mot andelen i befolkningen i
kommunen.
Ekonomi
Intäkter - statsbidrag
De kommuner som har en överenskommelse med länsstyrelsen om att ta
emot nyanlända personer, får för varje år överenskommelsen gäller en
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
8
1703-2014
grundersättning. Grundersättningen har halverats under senare år och istället har en prestationsbaserad ersättning tagit fram som premierar de kommuner som har ett högt mottagande. För varje mottagen flykting erhåller
kommunen en schablonersättning som betalas ut under en tvåårsperiod.
Flyttar personen i fråga från kommunen följer ersättningen med till den nya
kommunen.
För kommuner som har en överenskommelse om mottagande av ensamkommand barn utbetalas på en liknade sätt en grundersättning. Utöver detta
betalas en dygnsersättning per boendeplats som kommunen ställer till förfogande för målgruppen.
Utöver detta finns en rad utgifter som kommunen har möjlighet att i efterhand återsöka från Migrationsverket.
Intäkterna täcker huvuddelen av de kostnader som uppkommer i samband
med mottagande. Vad den statliga ersättningen är avsedd att täcka regleras i
förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Det finns dock följdeffekter av mottagandet som uppstår på olika
håll i den kommunala organisationen som inte fullt ut ersätts via dessa riktade statsbidrag. Nedan redogörs i grova drag vilka ekonomiska effekter föreslaget mottagande kan tänkas få under kommande år för de verksamheter
som i första hand berörs.
Verksamhet för mottagande och integration
De mottagande verksamheterna Integrationsservice och Ung Integration
inom socialförvaltningen har täckning för sin verksamhet via de riktade
statsbidragen för detta. Utökningen bedöms i detta läge ej innebära några
påtagliga ekonomiska konsekvenser som ej inryms inom ramen för befintliga medel. Möjligen kan det på sikt behövas visst tillskott till berörd eller
berörda verksamheter för att kunna arbeta mer långsiktigt integrationsfrämjande – med fokus mot arbetsmarknad och utbildning. Detta behöver ses
över närmare när behov och omfattning av insatser utretts.
Försörjningsstöd
Bedömningen är att en kostnadsökning vad gäller försörjningsstödet kommer bli aktuell. Kostnaderna för initial försörjning, "glappet" väntas på nytt
öka i och med den förordningsförändring som trädde i kraft den 1 april i år.
Under senare år har den ersättning som erhållits från staten för denna kostnad täckt kostnaderna på detta område. Bedömningen är att detta inte kommer vara fallet framgent.
Om hyresnivåerna på de lägenheter som tillhandahålls för flyktingmottagande ligger på alltför höga nivåer kommer detta medföra att nyanlända
tvingas söka kompletterande försörjningsstöd redan under etableringsperioÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
9
1703-2014
den. Hittills i år har kostnaderna för detta legat på omkring 80-90 tkr per
månad vilket på årsbasis ger en utökad kostnad på omkring 1 Mkr.
Beroende på hur stor andel av de som efter avslutade etableringsperiod är i
behov av kompletterande försörjningsstöd kan även denna kostnad öka. I
dagsläget kan inte Arbetsförmedlingen lämna ut statistik på detta, vilket är
en försvårande omständighet för kommunen när det kommer till att göra en
bedömning av såväl kostnadsmässiga som verksamhetsmässiga konsekvenser av detta. En närmare analys av de sammantagna kostnaderna för såväl
initial försörjning, kompletterande försörjning under etableringsperiod samt
kompletterande försörjning efter avslutad etableringsperiod behöver göras
under hösten - om möjligt i nära samarbete med Arbetsförmedlingen.
SFI och vuxenutbildning
Kostnader för SFI under etableringsperioden beräknas täckas av den schablonersättning som kommunen erhåller. Mer resurser för studie- och yrkesvägledning väntas behövas för att möta upp de behov som följer av ett utökat mottagande i enlighet med förslagen omfattning. Uppskattningsvis
skulle detta innebära en kostnad på cirka 300 tkr
Mot bakgrund av hur det sett ut tidigare väntas ej samtliga klara SFI inom
en tvåårsperiod - uppskattningsvis är cirka 10 procent kvar i SFI efter två
år. Denna kostnad visar sig dock först på längre sikt. Beräknat på de som
mottogs för två år sedan skulle detta grovt räknat innebära en kostnad på ca
400 tkr.
Beroende på vilken utbildningsbakgrund de som mottas i kommunen har
kan det även behövas förstärkning i form av ytterligare utbildning på grundläggande nivå eller gymnasial nivå. Även denna kostnad visar sig på längre
sikt. Beräknat på att hälften av de vuxna som mottogs för två år sedan är i
behov av detta under kommande år skulle detta grovt räknat innebära en
kostnad 75 personer x 45 000 kr = 3,4 Mkr
Dessa uppskattningar behöver utredas närmare efter samråd med Arbetsförmedlingen som kartlägger de nyanländas utbildningsbakgrund. Generellt
sett har andelen med högre utbildningsbakgrund ökat i samband med att karaktären på mottagandet förändrats.
Överförmyndaren
Det faktum att andelen ensamkommande asylsökande barn ökar påverkar
också direkt Överförmyndaren. Med fler asylplatser på kommunens boenden för ensamkommande och fler ensamkommande barn som befinner sig i
kommunen tillsammans med släktingar ökar ärendemängden för Överförmyndaren. Grovt räknat innebär detta en ökning med omkring 15-20 asylsökande barn som är i behov av en god man i jämförelse med årets nivå,
vilket kan föranleda visst behov av resursförstärkning.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
10
1703-2014
Barn och utbildningsförvaltningen
Mot bakgrund av hur fördelningen av barn i förskole- och grundskoleålder
sett ut under innevarande år skulle ökningen av flyktingmottagandet innebära ett tillskott om ca 190 elever. Detta förändrar den elevprognos som ligger
till grund för ramtilldelning. Ökningen innebär således ett behov att öka
ramtilldelningen till Barn och utbildningsförvaltningen utifrån ny elevprognos. Lokaltillgången är på sina håll i kommunen redan i dagsläget bekymmersam. Det skall konstateras att skolhuvudmannen inte bara har ett
ansvar för de barn och ungdomar som erhåller uppehållstillstånd utan även
har ett direkt ansvar från dag ett när flyktingen kommer till Migrationsverkets anläggningar. Kommunen har alltså skyldighet att erbjuda dessa barn
förskola alternativt skola omedelbart. Kostnader för detta återsöks via Migrationsverket.
Förvaltningen skulle bl.a. behöva öka antalet introduktionsgrupper på skolorna. Till det följer ökade kostnader för studiehandledning och modersmålsundervisning. Utöver ökade personalkostnader väntas ökade tolkkostnader, kostnader för elevhälsa, skolmaterial, skolskjutsar och lednings- och
fortbildningskostnader.
Mycket grovt räknat uppskattar Barn och utbildningsförvaltningen kostnaderna till cirka 15 Mkr. En del av dessa kostnader täcks via statsbidrag, resterande del av ramtilldelningen kan komma att justeras utifrån ny elevprognos.
En mer precis beskrivning av vilka kostnader som aktualiseras inom barn
och utbildningsförvaltningen som en följd av ett utökat mottagande varav
cirka 190 av 550 nyanlända barn beräknas vara i förskole- och grundskoleålder behöver göras under hösten.
Samlade konsekvenser
För Socialförvaltning, Barn och utbildningsförvaltning och Vuxenutbildning har inte i första hand andelen anvisningsbara platser någon avgörande
betydelse. Det är det totala antalet nyanlända som bosätter sig i kommunen
som är av betydelse för berörda verksamheters planering. I synnerhet Barn
och utbildningsförvaltning och Överförmyndare men även Socialförvaltningen påverkas i viss mån även av det faktum att ett stort antal asylsökande befinner sig i kommunen. För barn- och utbildningsförvaltningen inträder skyldigheten att erbjuda förskola/skola från det att den asylsökande anlänt till kommunen (och Migrationsverkets anläggningsboende).
De förändringar som skett under senare år vad gäller såväl omfattning av
asylsökande i kommunen samt förändringar i mottagandets karaktär har
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 3, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag flyktingmot 2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2014-10-02
11
1703-2014
medfört att nya behov och frågeställningar uppkommit i kommunen. Det
finns fortsatta behov att tydliggöra såväl ansvarsfördelning och rutiner för
att processen kring den enskilde ska fungera så optimalt som möjligt. De
samlade konsekvenserna - såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska behöver ses över närmare utifrån ett helhetsperspektiv.
Kommunstyrelsen beslöt 3 juni i år att ge kommundirektören i uppdrag att
under hösten 2014 kartlägga nuläge och projektera det fortsatta arbetet med
långsiktiga integrationsfrämjande insatser. Det handlar såväl om åtgärder
för att underlätta för egen försörjning som att minska bidragsberoendet. För
detta krävs en kartläggning och förändring av nuvarande etableringsprocess,
utökat samarbete med andra aktörer samt att hitta nya och bättre metoder
för det långsiktiga integrationsarbetet. Detta arbete måste prioriteras i förvaltningens arbete.
Sammanfattning
Att utöka överenskommelsen med Länsstyrelsen ses som positivt ur många
aspekter - ökat invånarantal, arbetstillfällen och solidariskt integrationsansvar. Målet för Östersunds kommun måste även i fortsättningen vara att ha
en så hög kvalitet i mottagande och integrationsarbetet att nyanlända ges
goda förutsättningar att bo, verka och arbeta i kommunen långt efter avslutad etableringsperiod. Utifrån rådande situation och lokala förutsättningar
föreslås att Östersunds kommun under 2015 planerar för ett fortsatt utökat
mottagande. Bedömningen är att antalet anvisningsbara platser är rimlig att
lägga på 275 platser. Utfallet av uppvaktningen av privata fastighetsägare
samt möjligheterna till byggprojekt och finansiering av dessa är avgörande
komponenter för att möjliggöra denna utökning. Planeringstal för egenbosatta föreslås ligga på omkring 275 personer. Sammantaget ger det för 2015
en överenskommelse om totalt 550 platser. De samlade konsekvenserna såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska - behöver ses över närmare utifrån ett helhetsperspektiv.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Utdrag till socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, teknisk
förvaltning och Jämtlands gymnasieförbund.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 4, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2131/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-25
1
Dnr 2131-2014
Annika Hermansson
Kommunstyrelsen
Revisionsrapport - Ansökan om ersättning för kostnader Migrationsverket
På uppdrag av revisorerna i Östersunds kommun har Deloitte AB genomfört en granskning av kommunens rutiner för ansökan om ersättning från
Migrationsverket. Den övergripande revisionsfrågan är om kommunen har
tillräckliga rutiner för återsökning av kostnader från Migrationsverket samt
om det finns en tillräcklig intern kontroll.
Den sammanfattande bedömningen är att internkontrollen kan stärkas i rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket.
Begäran om yttrande från berörda nämnder/styrelser har lämnats med svar
senast den 27 mars 2015.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-02-25
Deloittes ”Revisionsrapport - Ansökan om ersättning från Migrationsverket" december 2014
Förslag till beslut
1. Kommunledningsförvaltningens yttrande den 25 februari 2015 över Revisionsrapport - Ansökan om ersättning från Migrationsverket antas
Bakgrund
Östersunds kommun har de senaste två åren tagit emot drygt 300 flyktingar
med uppehållstillstånd. Sedan Migrationsverket etablerat sig i länet finns
också ett stort antal asylsökande i kommunen. Kommunen får statlig ersättning för delar av detta, vissa delar får kommunen automatiskt medan andra
delar måste återsökas på kommunens initiativ.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 4, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2131/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-25
2
Dnr 2131-2014
För 2013 erhöll kommunen enligt uppgift från Migrationsverket närmare 42
miljoner kronor totalt i statliga bidrag. Det är angeläget att kommunen kan
säkerställa att återsök sker för de utgifter kommunen har möjlighet att få
särskild ersättning från staten för.
Deloitte har tittat närmare på huruvida kommunen:
- har dokumenterade rutiner för återsökningar
- har en tillfredställande ansvarsfördelning inom området
- kan säkerställa att alla möjliga återsökningar görs
Deloitte lämnar allt som allt sju rekommendationer. Nedan följer de olika
rekommendationerna och kommunledningsförvaltningens svar på dessa.
Utse en kommunövergripande samordningsansvarig som exempelvis kan bidra med sammanställningar, uppsikt över rutiner
och förändringar i regelverk
Upprätta rutiner för fördelning av erhållen ersättning till berörda verksamheter
Inför kontrollmoment gällande återsökningar som en del i den
interna kontrollen
Kommunledningsförvaltningen instämmer i rekommendation att sammanställning av hur kommunens totala återsök samt hur stor del av återsöket
som blir beviljat bör ske övergripande i kommunen. Detta föreslås ske via
ekonom på kommunledningsförvaltningen som även ansvarar för fördelning
av övriga statsbidrag på detta område. I samband med förändrad rutin för
fördelning av statsbidrag på detta område bör även fördelning av återsök
inkluderas i rutin.
Som ett led i att förstärka den interna kontrollen föreslås samtliga förvaltningar i samband med uppföljningstillfällena redogöra för ersatta återsökbara kostnader från Migrationsverket. Eventuella differenser bör även redogöras för i samband med detta. Utpekad ekonom inom kommunledningsförvaltning ansvarar sedan för att minst årligen göra en kommunövergripande
sammanställning av detta. Om stor del av återsök ej beviljas bör närmare
analys av orsak till detta göras. Utpekad ansvarig bör också omvärldsbevaka och jämföra sig med andra kommuner för att säkerställa att kommunen
återsöker de medel som är möjliga att återsöka.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 4, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2131/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-25
3
Dnr 2131-2014
Om det visar sig att det finns stor differens mellan kostnader och vad som
de facto ersätts av Migrationsverket är det angeläget att via integrationsstrateg inom kommunledningsförvaltningen löpande göra detta känt för Sveriges kommuner och landsting för fortsatt dialog med staten kring detta.
Undersök lämpliga forum för utbyte av information och erfarenheter hos utsedda personer som hanterar återsökningar
Med anledning av att behovet av erfarenhetsutbyte och information kring
regelförändringar vad gäller återsök delas av samtliga kommuner i länet föreslår kommunledningsförvaltningen att denna fråga i första hand ombesörjs av regionala aktörer som Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrelsen. En struktur för detta finns redan, den kan dock behöva förtydligas och
göras mer känd för samtliga inblandade.
Länsstyrelsen sammankallar två gånger per år till informations/ utbildningsträffar av det här slaget, i samband med dessa bjuds också relevanta aktörer
från Migrationsverket in. Kommunerna har också via Region Jämtland Härjedalen gemensamt prioriterat erfarenhetsutbyte i dessa frågor kommunerna
emellan. Kommunerna träffas i Region Jämtland Härjedalens lokaler.
Sammankallande ansvar roterar kommunerna emellan. Nästkommande träff
är inbokad i maj med Krokoms kommun som sammankallande. Då behoven hos kommunerna är likartade i den här frågan och erfarenhetsutbytet
blir mer breddat med fler aktörer bör en regional hantering vara den mest
effektiva här.
Utred metoder och arbetssätt för att ”märka” kostnader som
underlättar för kontrollen
Kommunledningsförvaltningen instämmer i rekommendation. Ansvar för
detta ligger på respektive berörd nämnd/förvaltning. Utpekad ekonom inom
kommunledningsförvaltningen föreslås tillsammans med utpekad administratör inom Område Integration, Socialförvaltningen vid behov vara övriga
berörda administratörer behjälpliga i att överföra fungerande arbetssätt
kring detta till andra berörda verksamheter.
Upprätta skriftliga rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Rutiner bör omfatta hela förfarandet från ansökan till avstämningar när ersättningen erhålls
Kommunledningsförvaltningen instämmer i rekommendation. Ansvar för
detta ligger på respektive berörd nämnd/förvaltning.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 4, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2131/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-25
4
Dnr 2131-2014
Utpekad ekonom inom kommunledningsförvaltningen föreslås tillsammans
med utpekad administratör inom Område Integration, Socialförvaltningen
vid behov vara övriga berörda administratörer behjälpliga i att överföra
fungerande arbetssätt kring detta till andra berörda verksamheter.
Utse mer än en person som är insatt i förfarandet med återsökningar
Kommunledningsförvaltningen instämmer i rekommendation. Ansvar för
detta ligger på respektive berörd nämnd/förvaltning.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Unto Järvirova
Utdrag till Socialförvaltningen, Barn och utbildningsförvaltningen, Vård
och omsorgsförvaltningen, Överförmyndaren, Lärcentrum. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-25
1
Dnr 2131-2014
Annika Hermansson
Kommunstyrelsen
Revisionsrapport - Ansökan om ersättning för kostnader Migrationsverket
På uppdrag av revisorerna i Östersunds kommun har Deloitte AB genomfört en granskning av kommunens rutiner för ansökan om ersättning från
Migrationsverket. Den övergripande revisionsfrågan är om kommunen har
tillräckliga rutiner för återsökning av kostnader från Migrationsverket samt
om det finns en tillräcklig intern kontroll.
Den sammanfattande bedömningen är att internkontrollen kan stärkas i rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket.
Begäran om yttrande från berörda nämnder/styrelser har lämnats med svar
senast den 27 mars 2015.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-02-25
Deloittes ”Revisionsrapport - Ansökan om ersättning från Migrationsverket" december 2014
Förslag till beslut
1. Kommunledningsförvaltningens yttrande den 25 februari 2015 över Revisionsrapport - Ansökan om ersättning från Migrationsverket antas
Bakgrund
Östersunds kommun har de senaste två åren tagit emot drygt 300 flyktingar
med uppehållstillstånd. Sedan Migrationsverket etablerat sig i länet finns
också ett stort antal asylsökande i kommunen. Kommunen får statlig ersättning för delar av detta, vissa delar får kommunen automatiskt medan andra
delar måste återsökas på kommunens initiativ. För 2013 erhöll kommunen
enligt uppgift från Migrationsverket närmare 42 miljoner kronor totalt i
statliga bidrag. Det är angeläget att kommunen kan säkerställa att återsök
sker för de utgifter kommunen har möjlighet att få särskild ersättning från
staten för.
Deloitte har tittat närmare på huruvida kommunen:
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-25
2
Dnr 2131-2014
- har dokumenterade rutiner för återsökningar
- har en tillfredställande ansvarsfördelning inom området
- kan säkerställa att alla möjliga återsökningar görs
Deloitte lämnar allt som allt sju rekommendationer. Nedan följer de olika
rekommendationerna och kommunledningsförvaltningens svar på dessa.
Utse en kommunövergripande samordningsansvarig som exempelvis kan bidra med sammanställningar, uppsikt över rutiner
och förändringar i regelverk
Upprätta rutiner för fördelning av erhållen ersättning till berörda verksamheter
Inför kontrollmoment gällande återsökningar som en del i den
interna kontrollen
Kommunledningsförvaltningen instämmer i rekommendation att sammanställning av hur kommunens totala återsök samt hur stor del av återsöket
som blir beviljat bör ske övergripande i kommunen. Detta föreslås ske via
ekonom på kommunledningsförvaltningen som även ansvarar för fördelning
av övriga statsbidrag på detta område. I samband med förändrad rutin för
fördelning av statsbidrag på detta område bör även fördelning av återsök
inkluderas i rutin.
Som ett led i att förstärka den interna kontrollen föreslås samtliga förvaltningar i samband med uppföljningstillfällena redogöra för ersatta återsökbara kostnader från Migrationsverket. Eventuella differenser bör även redogöras för i samband med detta. Utpekad ekonom inom kommunledningsförvaltning ansvarar sedan för att minst årligen göra en kommunövergripande
sammanställning av detta. Om stor del av återsök ej beviljas bör närmare
analys av orsak till detta göras. Utpekad ansvarig bör också omvärldsbevaka och jämföra sig med andra kommuner för att säkerställa att kommunen
återsöker de medel som är möjliga att återsöka.
Om det visar sig att det finns stor differens mellan kostnader och vad som
de facto ersätts av Migrationsverket är det angeläget att via integrationsstrateg inom kommunledningsförvaltningen löpande göra detta känt för Sveriges kommuner och landsting för fortsatt dialog med staten kring detta.
Undersök lämpliga forum för utbyte av information och erfarenheter hos utsedda personer som hanterar återsökningar
Med anledning av att behovet av erfarenhetsutbyte och information kring
regelförändringar vad gäller återsök delas av samtliga kommuner i länet föreslår kommunledningsförvaltningen att denna fråga i första hand ombesörjs av regionala aktörer som Region Jämtland Härjedalen och Länsstyrel-
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-25
3
Dnr 2131-2014
sen. En struktur för detta finns redan, den kan dock behöva förtydligas och
göras mer känd för samtliga inblandade.
Länsstyrelsen sammankallar två gånger per år till informations/ utbildningsträffar av det här slaget, i samband med dessa bjuds också relevanta aktörer
från Migrationsverket in. Kommunerna har också via Region Jämtland Härjedalen gemensamt prioriterat erfarenhetsutbyte i dessa frågor kommunerna
emellan. Kommunerna träffas i Region Jämtland Härjedalens lokaler.
Sammankallande ansvar roterar kommunerna emellan. Nästkommande träff
är inbokad i maj med Krokoms kommun som sammankallande. Då behoven hos kommunerna är likartade i den här frågan och erfarenhetsutbytet
blir mer breddat med fler aktörer bör en regional hantering vara den mest
effektiva här.
Utred metoder och arbetssätt för att ”märka” kostnader som
underlättar för kontrollen
Kommunledningsförvaltningen instämmer i rekommendation. Ansvar för
detta ligger på respektive berörd nämnd/förvaltning. Utpekad ekonom inom
kommunledningsförvaltningen föreslås tillsammans med utpekad administratör inom Område Integration, Socialförvaltningen vid behov vara övriga
berörda administratörer behjälpliga i att överföra fungerande arbetssätt
kring detta till andra berörda verksamheter.
Upprätta skriftliga rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket. Rutiner bör omfatta hela förfarandet från ansökan till avstämningar när ersättningen erhålls
Kommunledningsförvaltningen instämmer i rekommendation. Ansvar för
detta ligger på respektive berörd nämnd/förvaltning. Utpekad ekonom inom
kommunledningsförvaltningen föreslås tillsammans med utpekad administratör inom Område Integration, Socialförvaltningen vid behov vara övriga
berörda administratörer behjälpliga i att överföra fungerande arbetssätt
kring detta till andra berörda verksamheter.
Utse mer än en person som är insatt i förfarandet med återsökningar
Kommunledningsförvaltningen instämmer i rekommendation. Ansvar för
detta ligger på respektive berörd nämnd/förvaltning.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Unto Järvirova
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-02-25
4
Dnr 2131-2014
Utdrag till Socialförvaltningen, Barn och utbildningsförvaltningen, Vård
och omsorgsförvaltningen, Överförmyndaren, Lärcentrum. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2014-12-12 Missiv
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
Revisionsrapport
Ansökan om ersättning för kostnader
från Migrationsverket
Östersunds kommun
December 2014
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
Innehåll
Sammanfattning
1
1.
Inledning
2
2.
Granskningsresultat
3
3.
Bedömning och rekommendationer
8
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
Sammanfattning
Uppdrag och bakgrund
Kommunen tar för närvarande emot ca 300 flyktingar per år
och ersättning erhålls från migrationsverket. Viss ersättning
erhålls automatiskt medan annan ersättning måste återsökas
på kommunens initiativ. Om det inte finns tillfredställande
rutiner för återsökningar finns en risk att kommunen missar
medel som de enligt lag är berättigade till och det skulle
potentiellt kunna innebära stora förluster.
Revisionsfråga
Den övergripande revisionsfrågan är: Har kommunen
tillfredställande rutiner kring ansökan om ersättning från
Migrationsverket och finns en tillräcklig intern kontroll?
Svar på revisionsfrågan
Vår sammanfattande bedömning är att internkontrollen kan
stärkas i rutiner för ansökan om ersättning från
Migrationsverket. Det kan exempelvis ske genom att det
upprättas skriftliga rutiner och genom att fler personer har insyn
i förfarandet. Det finns också ett behov av att utse en
kommunövergripande samordningsansvarig och att skapa
forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan de
personer som hanterar ansökningar.
 Upprätta skriftliga rutiner för ansökan om ersättning från
Migrationsverket. Rutiner bör omfatta hela förfarandet från
ansökan till avstämningar när ersättningen erhålls.
 Utse mer än en person som är insatt i förfarandet med
återsökningar.
 Utse en kommunövergripande samordningsansvarig som
exempelvis kan bidra med sammanställningar, uppsikt
över rutiner och förändringar i regelverk.
 Inför kontrollmoment gällande återsökningar som en del i
den interna kontrollen.
 Utred metoder och arbetssätt för att ”märka” kostnader
som underlättar för kontrollen.
 Undersök lämpliga forum för utbyte av information och
erfarenheter hos utsedda personer som hanterar
återsökningar.
 Upprätta rutiner för fördelning av erhållen ersättning till
berörda verksamheter.
Östersund 2014-12-08
DELOITTE AB
Rekommendationer
Efter genomförd granskning lämnar vi följande
rekommendationer:
Marianne Harr
Certifierad kommunal revisor
Uppdragsansvarig
Veronica Blank
revisor
1
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
1. Inledning
Uppdrag och bakgrund
Revisionskriterier
Kommunen tar för närvarande emot ca 300 flyktingar per år
och ersättning erhålls från migrationsverket. Viss ersättning
erhålls automatiskt medan annan ersättning måste återsökas
på kommunens initiativ. Exempel på sådana ersättningar är
tolkkostnader, ersättning för hyra, extra stöd i skolan osv.
Kommunallagen, Förordning om statlig ersättning för vissa
utlänningar (2010:1122)
Om det inte finns tillfredställande rutiner för återsökningar
finns en risk att kommunen missar medel som de enligt lag är
berättigade till och det skulle potentiellt kunna innebära stora
förluster.
Revisionsfråga
Den övergripande revisionsfrågan är:
Har kommunen tillfredställande rutiner kring återsökningar för
kostnader från Migrationsverket och finns en tillräcklig intern
kontroll?
Avgränsning
Granskningen omfattar Socialnämnden, Vård- och
omsorgsnämnden, Kommunstyrelsen samt Barn- och
utbildningsnämnden.
Metod
Granskningen har genomförts genom intervjuer där rutiner
har kartlagts. Totalt har 9 personer intervjuats. Granskning
har skett av dokument. Vi har dessutom granskat
dokumentation av genomförda återsökningar och
avstämningar.
Följande delfrågor är aktuella:
Finns dokumenterade rutiner för återsökningar?
Är ansvarsfördelningen tillfredställande?
Hur säkerställer kommunen att alla möjliga återsökningar
görs?
2
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
2. Granskningsresultat
Regler för ansökan om ersättning
 Särskilda- och extraordinära kostnader.
Kommunen erhåller två typer av ersättningar vid mottagande
av flyktingar. Den ena typen är ersättning som Migrationsverket
automatiskt betalar ut. Exempel på sådan ersättning är
schablonersättning för insatser under etableringsperioden (2
år) och grundersättning för att kommunen har ett mottagande.
Efter en ändring i lagen år 2013 erhåller kommunen numera en
prestationsbaserad ersättning per mottagen flykting beroende
på hur stort mottagandet är i förhållande till antal invånare (515 tkr per person)
 Barn i skola och förskola
Andra typer av ersättningar måste sökas från Migrationsverket,
vilket innebär att det måste ske en aktiv handling från
kommunens sida. På Migrationsverkets hemsida finns
information om vilka medel som kommunen måste ansöka om
och vilka som erhålls automatiskt.
Det finns möjlighet att söka medel både för asylsökande,
personer med uppehållstillstånd och tillståndssökande.
Exempel på kostnader kommunen kan få ersättning för är:
 Belagda boendeplatser på boende för ensamkommande
barn
 Varaktig vård
 Tolkkostnader
Under 2014 har regeringen beslutat om en ny förordning som
innebär att kommunerna kan ansöka om ersättning för
kostnader inom SFI för vissa utlänningar som bor i
Migrationsverkets anläggningsboenden. Ersättning för
kostnader inom SFI ska kunna sökas varje kvartal. Det pågår
fortfarande diskussioner om vem i kommunen som ska sköta
de ansökningarna och hittills har inte någon ansökan gjorts.
Länsstyrelsen har tillsammans med Migrationsverket hållit i
en utbildningsdag i november 2014 i syfte att klargöra
processen med ansökan om ersättning samt gå igenom vilka
kostnader kommunerna kan söka ersättning för.
Hur ofta ansökan ska skickas in varierar lite, vissa kostnader
ska sökas kvartalsvis medan andra ansökningar ska lämnas
in årligen. Ansökningshandlingar och bilagor ska oftast vara
Migrationsverket tillhanda senast ett år efter att kostnaden
uppstått.
Organisation för återsökningar i Östersund
Flyktingmottagning hanteras av flera nämnder i kommunen och
ansökan om ersättning genomförs vid respektive förvaltning.
Det görs idag vid följande förvaltningar:
 Kostnader för äldre och funktionshindrade
 Tomhyra- I de fall kommunen har meddelat
Migrationsverket att de kan erbjuda en lägenhet, till dess
anvisning har skett
 Område integration (integrationsservice och ung
integration) vid socialförvaltningen
 Socialförvaltningen
3
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
 Vård- och omsorgsförvaltningen
 Barn- och utbildningsförvaltningen.
 Kommunledningsförvaltningen (för Överförmyndaren)
De personer som hanterar ansökningar om ersättning i
kommunen har ingen regelbunden kontakt med varandra. I
länet har det pågått försök med att starta upp en
nätverksgrupp för de personer som hanterar ansökan om
ersättning men det har inte lett till regelbunden kontakt.
Rutiner
Vid intervjuer framkommer att det i huvudsak saknas skriftliga
rutiner för arbetet med ansökan om ersättning från
Migrationsverket. Vissa rutinbeskrivningar har upprättats
(överförmyndaren samt vid integrationsservice)
Vid några av förvaltningarna är två personer insatta i arbetet
med ansökan om ersättning medan det vid andra förvaltningar
är en ensam person som hanterar ansökan och avstämning.
När en ansökan skickats till Migrationsverket brukar det ta cirka
tre månader innan pengarna erhålls. Ibland begär
Migrationsverket kompletteringar. Dessa måste då hanteras
relativt snabbt, inom någon vecka. Annars förloras rätten till
ersättning.
I dagsläget betalas ersättningen från Migrationsverket ut till ett
konto vid ekonomi- och finans avdelningen på kommunen.
Därefter ska de överföras till respektive verksamhet som ansökt
om medel. Enligt intervjuer överförs inte alltid pengarna till rätt
verksamhet på en gång och ibland kommer de in på
integrationsservice konto och måste därför fördelas därifrån.
Tidigare har det funnits en central samordnare för ansökan om
ersättning från Migrationsverket. Det anges också i beslut om
intern fördelningsmodell från år 2013 att integrationsservice ska
ha en samordningsfunktion gällande återsök. I dagsläget finns
ingen sådan funktion.
Barn- och utbildning
Vid barn- och utbildningsförvaltningen söks ersättning för barn
som går i förskola eller skola. Ersättning kan erhållas för varje
barn och påbörjad fyra veckors period. För barn i skola kan
kommunen få 6 180 kr per elev(årskurs 1-9). För barn i förskola
är ersättningen 3 910 kr och i förskoleklass 3 150 kr.
ersättningen avser påbörjad fyra veckors period. Beloppet är
ett schablonbelopp som är förutbestämt av Migrationsverket
och oberoende av vilka kostnader som finns för barnet.
Schablonbeloppet ska täcka förskola/skola samt även eventuell
skolskjuts.
Förvaltningen kan även söka ersättning för extraordinära
kostnader. Det kan vara taxiresor för elever med
funktionsnedsättningar, insatser för elever med särskilda behov
och särskilt anordnade skollokaler. För sådana insatser kan
kommunen få ersättning för hela eller delar av kostnaden.
Ett problem som finns idag är att elever inte registreras i
elevhanteringssystemet. Det innebär att det är betydligt mer
komplicerat och tidskrävande att hålla kontroll på var
nyanlända elever finns. Man arbetar just nu på en lösning och
resurser kommer att sättas av för att hantera detta.
Normalt sett görs återsökningar för ensamkommande barn en
gång per år, medan återsökningar för resterande barn görs
terminsvis. Två rektorer har hand om återsökningarna varav
den ena enbart hanterar ersättning som rör ensamkommande
barn.
4
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
Det finns inga skriftliga rutiner för arbetet med återsökningar.
De personer som gör återsökningarna uppger att de har god
kontroll på vilka återsökningar som kan göras och även en god
kontakt med migrationsverket. De medel som erhålls hamnar
på ett konto på integrationsservice.
För att säkerställa att alla medel söks begär rektorerna
regelbundet ut listor på ankomna elever. Det görs terminsvis.
Underlag till ansökan om ersättning för ensamkommande barn
utgår ifrån register över alla placerade barn, det är
socialsekreterare som ska förse integrationsservice med
underlag utifrån utredningen.
Det är idag en ensam person vid integrationsservice som
hanterar ansökan om ersättning.
Fakturor och underlag sparas löpande.
Område integration
Vid integrationsservice hanteras ersättning för initiala kostnader
gällande vuxna och familjer samt även för barn och unga vid
ung integration.
Exempel på kostnader som hanteras av integrationsservice
är:
 Tomhyra- I de fall kommunen har meddelat
Migrationsverket att de kan erbjuda en lägenhet, till dess
anvisning har skett.
När beslutet om ersättning kommer från Migrationsverket görs
en avstämning av erhållet belopp mot ansökt belopp.
Ansökan om ersättning ska normalt vara Migrationsverket
tillhanda inom ett år. Vid integrationsservice finns en ambition
om att genomföra ansökningarna tre gånger per år.
Tidigare hanterades ansökningar för integrationsservices
räkning av en person som nu slutat sin anställning. Det finns en
rutinbeskrivning från den perioden som används delvis idag
men inte fullt ut.
 Så kallade Startpaket och matpaket
 Resekostnader
 Tolkkostnader
 Särskilda insatser.
För ensamkommande barn söks ersättning för belagda platser,
utredningskostnader, transportkostnader samt externt
placerade barn/unga (de barn som är anvisade till kommunen
men som av särskilda skäl placerats utanför den).
Med ansökan bifogas ett antal underlag. I vissa fall är det
fakturor(ex. placeringskostnader), i andra fall är det beslut.
Överförmyndaren
Ekonom vid kommunledningsförvaltningen hanterar ansökan
om ersättning för kostnader som överförmyndaren har.
Ersättning som kan erhållas är främst för arvodet till god man
fram till barnet fått permanent uppehållstillstånd och en månad
därefter.
Ansökan görs varje kvartal. Ekonomen efterfrågar beslut från
överförmyndaren om förordnade gode män. Därefter förs
arvoden in i ett Excel dokument och en sammanställning görs
av beslut och personer. En märkning görs i ekonomisystemet
genom att varje barn tilldelas ett objektsnummer. Återsök
5
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
genomförs varje kvartal. Då skickas en ansökan per barn med
underliggande arvodesbeslut till Migrationsverket.
kontrolleras på individnivå. Därefter görs en bedömning av vilka
ersättningar som kan sökas från Migrationsverket.
Ersättningen betalas ut cirka tre månader efter att ansökan har
inkommit till Migrationsverket. När beslutet om ersättning
kommer görs en avstämning mot den Excel lista som
ekonomen har över ansökta belopp och beslut. Dessutom görs
en kontroll mot bokföringen. För arbetet har en skriftlig rutin
utarbetats.
Ibland har det funnits en osäkerhet i huruvida kostnader
berättigar till ersättning från Migrationsverket. I det fallen har
ansökan ändå skickats in.
Det görs också en kontroll av att alla kostnader finns med. Det
görs genom att ekonomen går in i lönesystemet och
kontrollerar utbetalda arvoden.
Socialförvaltningen
Vid socialförvaltningen arbetar två personer med ansökningar
till Migrationsverket. Den ersättning som söks avser främst
kostnader för: de personer som inte kan få ålderspension,
ekonomiskt bistånd, ensamkommande när de inte längre tillhör
integrationsservice, de personer som inte kan få en
etableringsplan samt för extra ordinära kostnader.
Extraordinära kostnader är exempelvis kostnader för personer
som är placerade i HVB-hem eller familjehem.
Ansökan om ersättning görs normalt en gång per år. Det finns
inga skriftliga rutiner för arbetet, något som blev uppenbart då
den person som tidigare arbetat med hanteringen slutade. För
att säkra processen arbetar idag två personer med ansökan till
Migrationsverket. Arbetet med att ta fram skriftliga rutiner har
påbörjats i samarbete med integrationsservice och deras
handläggare.
Ansökningarna har sin grund i listor från Migrationsverket över
ankomna personer. Kostnader för varje person måste
När pengarna erhållits görs en avstämning av erhållet belopp
mot ansökan.
Vård- och omsorgsförvaltningen
Vid vård- och omsorgsförvaltningen genomförs ansökningar om
ersättning för kostnader för LSS insatser, hemtjänst och
hemsjukvård. För vissa av insatserna erhålls ersättning för
hela kostnaden kommunen haft, medan det i andra fall endast
täcker en del. För LSS insatser erhålls ersättning för hela
kostnaden medan 75 % erhålls för hemtjänst/hemsjukvård.
Ansökan om ersättning görs en gång per år i samband med
prognosarbetet. Det är en person som hanterar ansökningarna.
Förvaltningschefen undertecknar under ansökan. Ekonomichef
kan också vara till stöd om det behövs. Förfrågan görs av
administratör till biståndshandläggare tre gånger per år. Hittills
har det inte handlat om så många beslut men det förväntas öka
i takt med det ökade mottagandet.
Det finns inga skriftliga rutiner för arbetet. Däremot har det
arbetet påbörjats med att upprätta sådana. Sedan lagen om
valfrihet har införts finns ett behov av att besluta om vilka
rutiner som ska gälla.
Som underlag till ansökan finns biståndsbeslut. För att
säkerställa att alla återsökningar görs kontaktar ekonomen
6
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
biståndsenheten med jämna mellanrum och kontrollerar om det
inkommit nya beslut.
7
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
3. Bedömning och rekommendationer
Skriftliga rutiner för ansökan om ersättning från
Migrationsverket har tagits fram vid några förvaltningar. Vid
kommunledningsförvaltningen och för överförmyndarens
räkning finns skriftliga rutiner. En skriftlig rutin finns även hos
integrationsservice vid socialförvaltningen. Enligt intervjuer
används den i dagsläget endast delvis.
Vår bedömning är att skriftliga rutiner bör upprättas för att
säkra den interna kontrollen. Rutinerna bör omfatta
ansökningsförfarandet men också vilka avstämningar som ska
göras i efterhand, när ersättning och beslut kommer från
Migrationsverket.
Vid flera förvaltningar är det en ensam person som hanterar
ansökningar till Migrationsverket. Vi anser att kontrollen kan
stärkas om det alltid finns åtminstone två personer som är
insatta i hur förfarandet ska skötas.
När skriftliga rutiner finns på plats så bör det också, som en
del av den interna kontrollen, införas moment som innebär
regelbunden kontroll av att rutinerna tillämpas.
De personer vid respektive förvaltning som genomför
återsökningar har god kännedom om verksamheten och de
kostnader som finns. De kontrollerar på olika sätt att en
ansökan upprättas för samtliga sökbara kostnader inom
respektive område. Formella forum för att byta kunskaper och
erfarenheter kring exempelvis tolkningar av nya och gällande
bestämmelser saknas. Det för med sig en potentiell risk att
sökningsbara ersättningar ”faller mellan stolarna”.
För att hantera risken bör det utses en kommunövergripande
samordningsansvarig. Den personen kan ersätta tidigare
person som haft samordningsansvar och exempelvis bidra
med sammanställningar, uppsikt över rutiner och förändringar
i regelverk.
Att hantera ansökningarna kan vara tidskrävande. Underlag
ska hämtas in, kontroller ska göras, och ibland måste
kompletteringar göras på kort tid. Det är viktigt att den tiden
avsätts, så att inte det blir en uppgift som ska göras om det
finns tid över. Om tidpunkter för inlämnandet av ansökningar
och/eller kompletteringar förfaller så riskerar kommunen att gå
miste om ersättningar som kan vara av betydande omfattning.
Vi ser det angeläget att det görs en bedömning av tidsåtgång
och att resurser avsätts för en korrekt hantering.
Intervjuade uppger att det saknas ett bra sätt att ”märka” de
kostnader som är återsökningsbara i redovisningen. Vid
kommunledningsförvaltningen görs detta genom att ange
objektsnummer på individnivå. Vår bedömning är att det bör
utredas vilka sätt som kan och ska användas. Detta för att i
efterhand kunna säkerställa att alla möjliga ersättningar också
söks.
Ersättningen från Migrationsverket kommer i dagsläget till
ekonomi- och finans som sedan fördelar erhållna medel till
respektive förvaltning och verksamhet. Hanteringen bör ses
över då det med jämna mellanrum sker felöverföringar till
integrationsservis, vilket innebär ytterligare hantering då
ersättningen måste överföras en gång till, exempelvis till barnoch utbildningsförvaltningen. Vår bedömning är att behöver
finnas tydliga rutiner för förfarandet, något som saknas idag.
8
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
Efter genomförd granskning lämnar vi följande
rekommendationer:
Sammanfattande bedömning
Vår sammanfattande bedömning är att internkontrollen kan
stärkas i rutiner för ansökan om ersättning från
Migrationsverket. Det kan exempelvis ske genom att det
upprättas skriftliga rutiner och genom att fler personer har
insyn i förfarandet. Det finns också ett behov av att utse en
kommunövergripande samordningsansvarig och att skapa
forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan de
personer som hanterar ansökningar.
 Upprätta skriftliga rutiner för ansökan om ersättning från
Migrationsverket. Rutiner bör omfatta hela förfarandet från
ansökan till avstämningar när ersättningen erhålls.
 Utse mer än en person som är insatt i förfarandet med
återsökningar.
 Utse en kommunövergripande samordningsansvarig som
exempelvis kan bidra med sammanställningar, uppsikt
över rutiner och förändringar i regelverk.
 Inför kontrollmoment gällande återsökningar som en del i
den interna kontrollen.
 Utred metoder och arbetssätt för att ”märka” kostnader
som underlättar för kontrollen.
 Undersök lämpliga forum för utbyte av information och
erfarenheter hos utsedda personer som hanterar
återsökningar.
 Upprätta rutiner för fördelning av erhållen ersättning till
berörda verksamheter.
9
§ 4, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Revisionsrapport
Med Deloitte avses en eller flera av Deloitte Touche Tohmatsu Limited, en brittisk juridisk person (Eng: ”limited by guarantee”), och dess nätverk av
medlemsfirmor, som var och en är juridiskt åtskilda och oberoende enheter. För en mer detaljerad beskrivning av den legala strukturen för Deloitte
Touche Tohmatsu Limited och dess medlemsfirmor, besök www.deloitte.com/about.
Deloitte erbjuder tjänster inom revision, skatterådgivning, business consulting och finansiell rådgivning till offentliga och privata klienter inom en
mängd branscher. Med ett globalt nätverk av medlemsfirmor i mer än 150 länder, kan Deloitte erbjuda spetskompetens av världsklass och djup lokal
expertis för att hjälpa klienter med de insikter de behöver för att ta itu med sina mest komplexa utmaningar. Deloitte har 200 000 medarbetare i
nätverket alla fast beslutna att bli standard of excellence.
Detta dokument innehåller endast allmän information. Varken Deloitte Touche Tohmatsu Limited, dess medlemsfirmor eller deras närstående
företag (gemensamt kallade "Deloittes Nätverk") lämnar råd eller tjänster genom denna publicering. Innan beslut fattas eller åtgärd vidtas som kan
påverka din ekonomi eller din verksamhet, bör du konsultera en professionell rådgivare. Inget företag inom Deloittes Nätverk är ansvarigt för någon
skada till följd av att man har förlitat sig på information i detta dokument.
© 2014 Deloitte AB
§ 5, KS 2015-03-24 08:30
KS: 484/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-03-04
1
Dnr 484-2015
Håkan Printz
Kommunstyrelsen
Ungdomsprojekt inom Europeiska Socialfonden, PO3
Region Jämtland Härjedalen har den 25:e februari lämnat in en projektansökan "UVAS - Unga som varken arbetar eller studerar" gällande ett ungdomsprojekt inom Europeiska Socialfondens programområde 3, ungdomsinitiativet. Östersunds kommun har varit delaktig i projektförberedelserna
och föreslås genomföra en del av innehållet i projektet genom navigatorcentrums verksamhet. Samtliga övriga kommuner i länet är också engagerade i
projektet.
Region Jämtland Härjedalen blir projektägare och kommunerna blir medfinansiärer. Den medfinansiering som avses är endast i form av arbetad tid
och inga övriga kontanta medel ingår.
Hos Östersunds kommun planeras inom projektets ram ett rullande fyra
veckors startprogram för 15 personer per tillfälle där unga utan gymnasieutbildning får vägledning kring arbete och studier, olika motivationshöjande
insatser och en fördjupad kartläggning.
Kommunledningsförvaltningen föreslår i tjänstemannaförslag 2015-03-04
att Östersund kommun medfinansierar projekt UVAS med arbetsinsats motsvarande maximalt 1,75 tjänst. För detta EU finansieras motsvarande minst
1,75 tjänst inom navigatorcentrum inklusive samtliga verksamhetskostnader
inom projektet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-04
Region Jämtland Härjedalens Projektansökan UVAS 2015-02-25
Projektbudget
Förslag till beslut
1: Östersunds kommun beviljar medfinansiering i projekt UVAS.i form av
arbetstid maximalt motsvarande 1,75 av en tjänst hos navigatorcentrum
2: Kommundirektören får i uppgift att utse ansvarig tjänsteman på navigatorcentrum
Bakgrund
Europeiska Socialfonden har i januari gjort sin första regionala utlysning
inom "programområde 3" som är en särskild europeisk satsning på regioner
som har en särskilt hög ungdomsarbetslöshet. I Sverige har tre regioner beviljats medel: södra Sverige, norra mellansverige, samt mellersta norrland
(Jämtland och Västernorrland). Utlysningen som bestod av 29 miljoner
kronor öppnade 19 januari och stängdes redan den 26 februari. Projekten
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 5, KS 2015-03-24 08:30
KS: 484/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-03-04
2
Dnr 484-2015
kan startas från april eller senast 1 juni 2015 och ska vara avslutade sista
december 2017.
De projekt som ska beviljas ska bygga på redan beprövade metoder och
vara möjliga att komma igång på kort tid och därmed kunna "växlas upp"
med externa medel.
Under 2014 har Regionförbundet, numer Region Jämtland Härjedalen, genomfört en förstudie inom Europeiska Socialfonden för att på regional nivå
samla ihop positiva erfarenheter från förra programperioden 2008-2011
samt strategiskt utgå från regionens utmaningar och de processer som redan
pågår för att stötta olika grupper som befinner sig utanför arbetslivet. Den
förstudien resulterade bland annat i en ambition att utveckla "ramprojekt"
för de olika prioriterade målgrupperna: unga, nyanlända invandrare, personer med funktionsnedsättningar, samt projekt riktade mot att minska sjuktalen i länet. I denna förstudie har representanter från samtliga kommuner,
Arbetsförmedling, Försäkringskassa, samt Jämtlands Gymnasieförbund ingått.
Utifrån den förstudien har denna ansökan till Europeiska Socialfondens första utlysning inom programområde 3 förberetts. Representanter från alla länets kommuner har vid några tillfällen träffats för att sammanställa en ansökan. Ett behov som framkommit var en gemensam regional plattform där
man tar ett helhetsgrepp kring ungas väg till arbete eller studier. Projekt
UVAS utgör en del av en sådan plattform där en annan ansökan inom programområde 3 via Jämtlands gymnasieförbund "Vinna 2" samt en nationell
ansökan om förlängning av "Plug In" projektet utgör andra delar.
Den totala beloppet som söks för det regionala projektet är 14 miljoner kronor och medfinansieringen är 7 miljoner kronor. För Östersunds del blir det
sökta beloppet 2,7 miljoner kronor gällande de 27 månader som projektet
pågår.
Projekt UVAS innefattar en arbetsmodell kring hur man ska arbeta med
unga utanför arbete eller studier i länets kommuner. I projektet planeras att
kommunernas arbetsmarknadsenheter eller motsvarande får en personell
förstärkning av de insatser som redan görs samt att Östersund kommuns navigatorcentrum får ett "Startprogram" som ska kunna vara tillgängligt även
för unga från Arbetsförmedling eller andra kommuner i länet.
Startprogrammet ska bestå av 4 veckor, kunna ta emot 15 personer per gång
och finnas lokalmässigt i navigatorcentrums lokaler. Två personer finansierade av projektet ansvarar för driften av dessa rullande 4 veckorsprogram.
Övrig personal från arbetsmarknadsenhet/ navigatorcentrum blir också involverade med arbetstid i projektet.
Startprogrammets innehåll blir gruppstärkande inslag, information kring
jobbsök, hjälp med myndighetskontakter, CV skrivning, arbetsgivarbesök,
kunskap om arbetsmarknaden i länet, studiebesök, övrig samhällsinformation, samt kartläggning och fördjupad vägledning kring studier och stöd inför att eventuellt återuppta avslutade gymnasiestudier eller motsvarande.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 5, KS 2015-03-24 08:30
KS: 484/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-03-04
3
Dnr 484-2015
Efter avslutat program ska man gå tillbaka till handläggare/coach på navigatorcentrum, Arbetsförmedling eller annan kommun i länet.
En fortsättning inom "ramprogrammet för unga" kan eventuellt bli möjlig
vid en ny utlysning inom programområde 3 som kan komma senare i år.
Denna gång med en satsning på att stärka upp de specialinsatser som kan
behövas för att kunna möta personer med särskilda behov, exempelvis genom arbetsterapeut eller specialpedagog. En särskild utmaning med regionprojekt är att kunna bygga upp en kompetens i länet som kan bli tillgänglig
även för de mindre kommunerna. Vissa insatser passar bra i grupp och dessa kan då med fördel placeras i Östersund, medan andra insatser kan ses
som "mobila team".
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Åsa Brandelius
Utdrag till: Håkan Printz, Åsa Brandelius, Fredrika Henriksson/Arbetsförmedlingen, Håkan Lundmark/ Region Jämtland Härjedalen
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-03-04
1
Dnr 484-2015
Håkan Printz
Kommunstyrelsen
Ungdomsprojekt inom Europeiska Socialfonden, PO3
Region Jämtland Härjedalen har den 25:e februari lämnat in en projektansökan "UVAS - Unga som varken arbetar eller studerar" gällande ett ungdomsprojekt inom Europeiska Socialfondens programområde 3, ungdomsinitiativet. Östersunds kommun har varit delaktig i projektförberedelserna
och föreslås genomföra en del av innehållet i projektet genom navigatorcentrums verksamhet. Samtliga övriga kommuner i länet är också engagerade i
projektet.
Region Jämtland Härjedalen blir projektägare och kommunerna blir medfinansiärer. Den medfinansiering som avses är endast i form av arbetad tid
och inga övriga kontanta medel ingår.
Hos Östersunds kommun planeras inom projektets ram ett rullande fyra
veckors startprogram för 15 personer per tillfälle där unga utan gymnasieutbildning får vägledning kring arbete och studier, olika motivationshöjande
insatser och en fördjupad kartläggning.
Kommunledningsförvaltningen föreslår i tjänstemannaförslag 2015-03-04
att Östersund kommun medfinansierar projekt UVAS med arbetsinsats motsvarande maximalt 1,75 tjänst. För detta EU finansieras motsvarande minst
1,75 tjänst inom navigatorcentrum inklusive samtliga verksamhetskostnader
inom projektet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-04
Region Jämtland Härjedalens Projektansökan UVAS 2015-02-25
Projektbudget
Förslag till beslut
1: Östersunds kommun beviljar medfinansiering i projekt UVAS.i form av
arbetstid maximalt motsvarande 1,75 av en tjänst hos navigatorcentrum
2: Kommundirektören får i uppgift att utse ansvarig tjänsteman på navigatorcentrum
Bakgrund
Europeiska Socialfonden har i januari gjort sin första regionala utlysning
inom "programområde 3" som är en särskild europeisk satsning på regioner
som har en särskilt hög ungdomsarbetslöshet. I Sverige har tre regioner beviljats medel: södra Sverige, norra mellansverige, samt mellersta norrland
(Jämtland och Västernorrland). Utlysningen som bestod av 29 miljoner
kronor öppnade 19 januari och stängdes redan den 26 februari. Projekten
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-03-04
2
Dnr 484-2015
kan startas från april eller senast 1 juni 2015 och ska vara avslutade sista
december 2017.
De projekt som ska beviljas ska bygga på redan beprövade metoder och
vara möjliga att komma igång på kort tid och därmed kunna "växlas upp"
med externa medel.
Under 2014 har Regionförbundet, numer Region Jämtland Härjedalen, genomfört en förstudie inom Europeiska Socialfonden för att på regional nivå
samla ihop positiva erfarenheter från förra programperioden 2008-2011
samt strategiskt utgå från regionens utmaningar och de processer som redan
pågår för att stötta olika grupper som befinner sig utanför arbetslivet. Den
förstudien resulterade bland annat i en ambition att utveckla "ramprojekt"
för de olika prioriterade målgrupperna: unga, nyanlända invandrare, personer med funktionsnedsättningar, samt projekt riktade mot att minska sjuktalen i länet. I denna förstudie har representanter från samtliga kommuner,
Arbetsförmedling, Försäkringskassa, samt Jämtlands Gymnasieförbund ingått.
Utifrån den förstudien har denna ansökan till Europeiska Socialfondens första utlysning inom programområde 3 förberetts. Representanter från alla länets kommuner har vid några tillfällen träffats för att sammanställa en ansökan. Ett behov som framkommit var en gemensam regional plattform där
man tar ett helhetsgrepp kring ungas väg till arbete eller studier. Projekt
UVAS utgör en del av en sådan plattform där en annan ansökan inom programområde 3 via Jämtlands gymnasieförbund "Vinna 2" samt en nationell
ansökan om förlängning av "Plug In" projektet utgör andra delar.
Den totala beloppet som söks för det regionala projektet är 14 miljoner kronor och medfinansieringen är 7 miljoner kronor. För Östersunds del blir det
sökta beloppet 2,7 miljoner kronor gällande de 27 månader som projektet
pågår.
Projekt UVAS innefattar en arbetsmodell kring hur man ska arbeta med
unga utanför arbete eller studier i länets kommuner. I projektet planeras att
kommunernas arbetsmarknadsenheter eller motsvarande får en personell
förstärkning av de insatser som redan görs samt att Östersund kommuns navigatorcentrum får ett "Startprogram" som ska kunna vara tillgängligt även
för unga från Arbetsförmedling eller andra kommuner i länet.
Startprogrammet ska bestå av 4 veckor, kunna ta emot 15 personer per gång
och finnas lokalmässigt i navigatorcentrums lokaler. Två personer finansierade av projektet ansvarar för driften av dessa rullande 4 veckorsprogram.
Övrig personal från arbetsmarknadsenhet/ navigatorcentrum blir också involverade med arbetstid i projektet.
Startprogrammets innehåll blir gruppstärkande inslag, information kring
jobbsök, hjälp med myndighetskontakter, CV skrivning, arbetsgivarbesök,
kunskap om arbetsmarknaden i länet, studiebesök, övrig samhällsinformation, samt kartläggning och fördjupad vägledning kring studier och stöd inför att eventuellt återuppta avslutade gymnasiestudier eller motsvarande.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2015-03-04
3
Dnr 484-2015
Efter avslutat program ska man gå tillbaka till handläggare/coach på navigatorcentrum, Arbetsförmedling eller annan kommun i länet.
En fortsättning inom "ramprogrammet för unga" kan eventuellt bli möjlig
vid en ny utlysning inom programområde 3 som kan komma senare i år.
Denna gång med en satsning på att stärka upp de specialinsatser som kan
behövas för att kunna möta personer med särskilda behov, exempelvis genom arbetsterapeut eller specialpedagog. En särskild utmaning med regionprojekt är att kunna bygga upp en kompetens i länet som kan bli tillgänglig
även för de mindre kommunerna. Vissa insatser passar bra i grupp och dessa kan då med fördel placeras i Östersund, medan andra insatser kan ses
som "mobila team".
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Åsa Brandelius
Utdrag till: Håkan Printz, Åsa Brandelius, Fredrika Henriksson/Arbetsförmedlingen, Håkan Lundmark/ Region Jämtland Härjedalen
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
1
Ansökan
Uppgifter om projektet
Namn på projektet
UVAS – Unga som Varken
Arbetar eller Studerar
Startdatum 1 juni 2015
Kontaktperson/projektledare
Håkan Lundmark
Slutdatum 31
december 2017
Telefon
063-146550
E-post adress
Hakan.lundmark@regionjh.s
e
Kontaktperson ekonomi
Lisa Wallin
Telefon
063-146641
E-post adress
Lisa.wallin@regionjh.se
Utdelningsadress
Region Jämtland Härjedalen
Behörig företrädare för
projektet med
delegation
Anders Byström
Regional utveckling
Box 654
831 27 Östersund
Besöksadress
Rådhusgatan 72, Östersund
Uppgifter om stödsökande organisation
Namn på organisationen
Region Jämtland
Härjedalen
Utdelningsadress
Regional utveckling
Box 654
831 27 Östersund
Organisationsnummer
232100-0214
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
2
Webbplats
www.regionjh.se
Antal anställda
160
Behörig företrädare för
organisationen
Håkan Lundmark
Telefonnummer
063-146400
Bankgiro/plusgiro
269-0071
E-post adress
Hakan.lundmark@regio
njh.se
Namn på arbetsställe
Regional utveckling
Utdelningsadress
Regional utveckling
Arbetsställe som ansvarar för projektet
Cfar- nummer för ansvarig enhet
21932413
Box 654
Postnummer
831 27
Besöksadress
Rådhusgatan 72,
Östersund
Postort
Ansökan avser (utlysningens namn)
Sysselsättningsinitiativet för unga i
Mellersta Norrland
2015-5070001
3.1 Öka sysselsättning och deltagande i
utbildning hos unga (15-24 år) arbetslösa
kvinnor och män och andra unga som
varken arbetar eller studerar i Mellersta
Norrland
Diarienummer
Specifikt mål
Programområde
Östersund
3
Projekten ska huvudsak bedrivas i:
ESF Nationellt
Övre Norrland
Norra Mellansverige
Östra Mellansverige
Stockholm
Småland och Öarna
Västsverige
Sydsverige
Antal deltagare:
X
Mellersta Norrland
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
3
Totalt 350
Kvinnor 160
Män 190
Ålder på deltagare:
X
15-24 år
25-64 år
55-64 år
Anställda
Företagare
Verksamma inom ideell sektor
Unga (15-24 år)
Nyanlända invandrare
Långtidsarbetslösa (mer än 12
månader)
Deltagare i projektet:
X
Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete
Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter .
Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av
ansökan
• En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys
• Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv
• Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer
• Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta
I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas.
Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i
ansökan.
Beskriv bakgrund till projektidén.
Utbildning utgör en av de viktigaste förutsättningarna för ungas möjlighet till arbete. Unga som saknar
fullföljd grund- och gymnasieutbildning, utrikesfödda eller unga med känd eller okänd
funktionsnedsättning som har nedsatt arbetsförmåga löper störst risk för långtidsarbetslöshet och
framtida arbetsmarknadsrelaterade problem. Ungdomsarbetslöshet är därför ofta ett resultat av
avsaknad utbildning, kompetenser samt en ogynnsam matchning på arbetsmarknaden eller att man valt
att utbilda sig inom områden som är svåra att få arbete inom. De arbeten som inte kräver
gymnasiekompetens har dessutom i hög grad rationaliserats bort och allt tyder på att denna utveckling
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
4
av arbetsmarknaden kommer att fortsätta.
Av de unga som slutar grundskolan i Jämtlands län är 11% inte behöriga till ett nationellt program på
gymnasiet.1 Detta är något högre än i riket. Bland de unga som börjar gymnasiet är det alltför många
som gör omval eller lämnar gymnasieskolan utan gymnasieexamen och riskerar därför att få en sämre
start och plattform på arbetsmarknaden. Ca 20% av alla elever i länet har inte fullföljt sin
gymnasieutbildning innan det år de fyllt 20, vilket är högre än i riket i sin helhet. Då ett fullständigt
grund- och gymnasiebetyg utgör en förutsättning för att kunna få ett arbete eller söka sig till högre
utbildning ökar detta risken för de unga att drabbas av arbetslöshet som i sin tur påverkar inkomster,
hälsa och välfärd. Mellersta Norrland har även en högre andel lågutbildade än genomsnittslänet i
Sverige.
Mellersta Norrland är en av de regioner i Europa som har extremt hög ungdomsarbetslöshet, över 25%. 2
Unga män är långtidsarbetslösa i högre utsträckning än unga kvinnor medan unga kvinnor oftare har
upprepade perioder av arbetslöshet. Både unga som varit arbetslösa en eller flera korta perioder och
långtidsarbetslösa ungdomar uppger oro i högre grad och en högre förekomst av hälsobesvär än unga
som aldrig varit arbetslösa.
Jämtlands läns ungdomsstrategi 2014-2020 ska ge stöd, vägledning och inspiration till politiker och
tjänstemän i arbetet med samtliga politikområden som påverkar ungas förutsättningar till ett bra liv.
Ungdomsstrategin följer den regionala utvecklingsstrategin och slår fast vilka ungdomspolitiska
områden som lokalt ska prioriteras. Ett prioriterat insatsområde är Utbildning och kompetens där man
har följande mål:
Att länets elever genomgår utbildning med uppnådd gymnasieexamen
Att fler väljer högre utbildning
Arbetslivsanpassade utbildningar
Livslångt lärande för tillväxt och personlig utveckling
För att åstadkomma detta prioriterar därför ungdomsstrategin arbete för att minska studieavbrotten
och få samtliga elever att framgångsrikt nå sina mål. Ett annat prioriterat insatsområde i
ungdomsstrategin är Arbete och Entreprenörskap där man har följande mål:
Fler arbetstillfällen
Fler företagare
Universitet upprätthåller spets inom länets profilområden
För att nå dessa mål Förordar ungdomsstrategin insatser för bättre matchning mellan vad
arbetsmarknaden efterfrågar och vad unga väljer att utbilda sig till. Man prioriterar även arbete kring
att bredda ungas arbetsmarknad genom att bryta stereotypa yrkesval byggda på t.ex. kön,
socialgruppstillhörighet, geografisk belägenhet etc. Man vill också arbeta för att underlätta ungas väg in
1
2
Siris, Skolverket 2012-2013
Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014-2020 i Mellersta Norrland s. 5
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
5
i arbetslivet samt att stärka inträdet på arbetsmarknaden t.ex. genom att tillhandahålla praktikplatser,
sommarjobb, entreprenörsskolor etc.3
Arbetsmarknaden i Mellersta Norrland är väldigt könssegregerad, dvs. män och kvinnor arbetar i olika
branscher och sektorer samt har olika löneläge. 31% av de förvärvsarbetande männen arbetar inom
tillverkningsindustrin och byggindustrin medan merparten av regionens kvinnor arbetar inom vård,
skola och omsorg.4 Detta tyder på att män och kvinnors val av yrke och utbildning styrs av våra
könsroller. Jämställdhetsperspektivet behöver därför stärkas inom det fortsatta arbetet när det gäller
analys av val och urval till studier och arbete, bemötande och förhållningssätt etc. och hur detta arbete
bidrar till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Det är viktigt att unga män och kvinnor har
möjlighet att välja utbildning och yrke utifrån intresse, kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden.
Andelen män som avbryter sina gymnasiestudier är högre än andelen kvinnor som gör det.5 Pojkar går
inte heller vidare till gymnasiestudier i lika stor omfattning som flickor, och har generellt lägre betyg än
flickor.6 Trots att regionens kvinnor har högre utbildning än männen är medelinkomsterna för män mer
än en femtedel högre. Denna obalans inverkar självklart på privatlivet – dels ur ett ekonomiskt
perspektiv och dels i ett socialt perspektiv. Kvinnor, i ett parförhållande, blir oftare beroende av en
mans inkomst än vice versa. Detta blir särskilt tydligt i pensionsåldern och inte minst senare i livet då
många kvinnor överlever sina män. Männen å andra sidan får en svagare konkurrenskraft på
arbetsmarknaden genom att de i lägre utsträckning än kvinnor går vidare till gymnasiestudier och att de
generellt sett får lägre betyg än kvinnor. Det får konsekvenser för framtida möjligheter att stanna kvar i
arbetskraften fram till pensionsåldern och utgör en tydligt ökad risk för framtida utanförskap från
arbetsmarknaden.
En fullständig gymnasieutbildning är näst intill en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden
eller att söka till högre utbildning. För att kunna få en gymnasieutbildning krävs att man lämnar
grundskolan med behörighet att söka till gymnasiet. Mycket tyder därför på att insatser måste sättas in
redan i grundskolan för att öka andelen elever som slutar nionde klass med behörighet att söka till
gymnasiet. Bland annat krävs nya lärande identiteter och lärande perspektiv för att få ungdomar till
utbildning. Insatser för att motverka tidiga avhopp från skolan bidrar till att minska antalet individer
som senare i livet har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.7
Enligt den senast tillgängliga statistiken över UVAS fanns enligt Temagruppen unga i arbetslivets
3
Ungdomsstrategi Jämtlands län 2014-2020
Socioekonomisk analys Mellersta Norrland s.20-23
5
Socioekonomisk analys Mellersta Norrland s.27
6
http://www.esf.se/sv/Vara-fonder/Socialfonden1/Overgripande-information-omsocialfondsprogrammet/Horisontella-kriterier/Jamstalldhetsintegrering/
7
Socioekonomisk analys Mellersta Norrland s.34
8
www.temaunga.se/uvas
9
2013 års uppföljning av antalet unga som varken arbetar eller studerar, Temagruppen unga i
arbetslivet 2013:3
4
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
6
analysmodell 1 398 unga i gruppen 16-25 år som varken arbetar eller studerar i länet. Av dessa finns 76
st i Bräcke kommun, 91 st i Bergs kommun, 141 st i Strömsunds kommun, 60 st i Ragunda kommun, 139
st i Krokoms kommun, 700 st i Östersunds kommun, 96 st i Härjedalens kommun och 95 st i Åre
kommun.8 För att räknas till gruppen UVAS ska personen under ett helt kalenderår:
Inte haft inkomster över ett basbelopp (42 800 kr 2011)
Inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar
Inte arbetspendlat till Danmark eller Norge
Den statistik som finns bakåt i tiden från 2006-2011 visar att antalet UVAS inte varierar så mycket över
tid eller pga. konjunktur, särskilt inte gruppen unga i åldern 16-19 år. Regionalt saknas uppgifter kring
gruppen unga som varken arbetar eller studerar uppdelat per kön men nationella siffror visar att 7,6%
av unga i gruppen 16-24 år som varken arbetar eller studerar utgörs av män och 6,8% av kvinnor.
Andelen UVAS är dock större bland 20-25 åringar än bland unga i gymnasieålder. Unga i åldern 16-19 år
är dock överrepresenterade bland dem med okänd aktivitet, särskilt 16 och 17-åringar.9
Fr.o.m. 1 januari 2015 har kommunerna enligt skollagen ett kommunalt aktivitetsansvar (KAA) för
ungdomar i kommunen som inte går i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år.
Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som
omfattas av ansvaret. De ska även erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder som i första
hand ska syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.
Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen.
Arbetslösheten bland unga män och kvinnor i åldern 15-24 år i Jämtlands län är för hög. Enligt den
senast tillgängliga statistiken över UVAS fanns enligt Temagruppen unga i arbetslivets analysmodell 1
398 unga i gruppen 16-25 år som varken arbetar eller studerar i länet. Detta utgör det huvudproblem
som projektet vill bidra till att lösa.
Den höga ungdomsarbetslösheten i regionen leder till ett flertal negativa effekter:
Regionen uppfattas inte som attraktiv, vilket leder till en låg inflyttning av nya företag samt att befintliga
företag lämnar regionen. Detta skapar en negativ spiral som medför att regionen får en låg inflyttning
av nya invånare och att våra unga män och kvinnor flyttar från länet, något som påskyndar den negativa
demografiska utvecklingen och minskar arbetskraftsförsörjningen i regionen. Detta kan på sikt hota
exempelvis myndighetsklustret och Mittuniversitetet.
Den höga ungdomsarbetslösheten bland unga män och kvinnor i regionen får även stora negativa
effekter på individnivå genom att en så stor andel av våra unga män och kvinnor hamnar i ett passivt
utanförskap som har visat sig leda till ökad ohälsa, bristande tillit till samhället, ekonomisk otrygghet
och höjda samhällskostnader i form av försörjningsstöd och vårdkostnader.
Förstudiens problemanalys har visat på orsakerna till den höga ungdomsarbetslösheten bland unga män
och kvinnor i regionen:
Många unga saknar utbildning i form av grundskola, fullständiga gymnasiebetyg/gymnasieexamen och
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
7
högre utbildning. Detta beror på att många unga män och kvinnor saknar stöd från vårdnadshavare att
komma vidare mot arbete eller studier då många vårdnadshavare själva har låg utbildning, är
arbetslösa, sjukskrivna eller ensamstående och ej kan ge tillräckligt stöd. Skolan har idag inte heller
förmåga att i tillräcklig omfattning kompensera för de vårdnadshavare som saknar stödmöjligheter.
Detta gör att många unga män och kvinnor inte vet vad de vill, saknar rutiner samt motivation och blir
passiva i sitt jobbsök. De kommer därmed inte vidare på egen hand utan hamnar passiva i hemmet utan
varken arbete eller studier (UVAS) och riskerar att bli osynliga i systemet. Regionalt saknas uppgifter
kring gruppen unga som varken arbetar eller studerar uppdelat per kön men nationella siffror visar att
7,6% av unga i gruppen 16-24 år utgörs av män och 6,8% av kvinnor.
I den förstudie som genomförts har en problem- och behovsanalys genomförts som visat på behovet av
insatser vid tidig ålder för att hitta och fånga upp de unga som varken arbetar eller studerar och genom
kartläggning och coachning aktivera ungdomarna med lämpliga insatser och sedan matcha dem mot
arbetsgivare och utbildning. Projektets målgrupp kommer därför att utgöras av unga män och kvinnor i
åldern 15-24 år som varken arbetar eller studerar och som ej är inskrivna på Arbetsförmedlingen, där
fokus kommer att ligga på tidiga insatser till ungdomar i åldern 15-17 år.
Man kan även se ett behov av att stärka övergången mellan grundskola, gymnasieskola och högre
utbildning där det är lätt att ungdomarna inte kommer vidare. Behovet är här störst hos unga utan
fullständiga gymnasiebetyg som redan hoppat av skolan eller inte finns i skolan, dvs. unga som varken
arbetar eller studerar (UVAS).
Problemanalysen har även identifierat ett behov av insatser för att stärka självförtroendet och
självkänslan hos ungdomarna genom individuell coaching och handledning. Många unga står även
utanför arbetsmarknaden pga. sjukdom och har varit sjukskrivna under lång tid, ofta pga. psykisk
ohälsa. Det finns därför behov att arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv. Sömn, hälsa, mat, motion och
övriga psykosociala faktorer är viktiga liksom att arbeta tillsammans med föräldrar och hemmet.
Funktionsnedsatta tillhör den grupp om löper störst risk att hamna i långtidsarbetslöshet och framtida
arbetsmarknadsrelaterade problem, vilket leder till att funktionsnedsatta inte ges samma möjlighet till
delaktighet och jämlikhet i samhället. Detta beror på att funktionsnedsatta inte får det tillräckliga
individuella stöd de behöver samt att arbetsgivare ofta saknar kunskap om funktionsnedsättningar.
Man har även i problemanalysen sett behov av att ytterligare förstärka fördjupade insatser som redan
genomförs i befintlig verksamhet. Exempelvis finns idag gruppaktiviteter för målgruppen i flera av
kommunernas arbetsmarknadsenheter/Navigatorcentrum i form av daglig aktivitet (lågtröskelarena)
med möjlighet att komma igång utifrån sina förutsättningar där gemensam frukost, promenader, kreativ
verksamhet, studiebesök, stärkande gruppaktiviteter och individuell uppföljning ingår. Omfattningen av
nuvarande verksamhet varierar mellan kommunerna och i flera av kommunerna med hög arbetslöshet
finns behov av förstärkta insatser vilket projektet avser att tillgodose. Det är också viktigt att få till stånd
ett bättre samarbete och utbyte mellan kommunernas insatser till stöd för målgruppen.
Problemanalysen visar även att behov finns av att öka och förstärka kompetensen kring olika
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
8
funktionsnedsättningar och praktiska insatser för att möjliggöra anpassningar av studie- och
arbetssituationer. Detta skulle kunna utgöras av en arbetsterapeut och specialpedagog. Behov finns
även av en ungdomsrekryterare som arbetar riktat med matchning av ungdomar gentemot arbetsgivare
såsom man idag gör på Navigatorcentrum. Man kommer därför i projektet att undersöka möjligheterna
och formerna för ett mobilt team innefattande ovanstående kompetenser som förstärker länets
kommuner på dessa områden.
Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området?
Idag finns individuella- och gruppaktiviteter för målgruppen i flera av kommunernas
arbetsmarknadsenheter/navigatorcentrum och dessa vill vi stärka upp då verksamheterna idag har en
påtaglig sårbarhet då målgruppen kräver mycket konkret handledning och kontinuitet. Man har ett tätt
samarbete med andra som arbetar med målgruppen unga, exempelvis arbetsförmedling, socialtjänst,
psykiatri, gymnasie- och vuxenutbildning samt många fler.
Genomförd förstudie har visat på behov av en gemensam regional plattform där man tar ett helhetsgrepp
kring ungdomars väg till arbete. Projekt UVAS utgör därmed den ena delen av en gemensam regional
plattform där projekt Vinna II och Plug In utgör den andra delen. En kontinuerlig dialog har förts mellan
projekten för att säkerställa att projekten inte överlappar varandra utan istället kompletterar varandra.
Projekten skiljer sig åt genom att såväl rikta sig till olika målgrupper inom gruppen unga som genom att
genomföra olika insatser. Medan projekt UVAS riktar sig till den del av unga som varken arbetar eller
studerar och som inte finns i stödstrukturen utan är osynliga så riktar sig projekt Vinna och Plug In till de
elever som redan befinner sig i gymnasieskolan men som trots åtgärdsprogram inte klarat av eller vill gå
kvar i skolan.
Projekt UVAS använder sig av insatser som uppsökande verksamhet, individuell coaching och
kartläggning, stärkande gruppaktiviteter, aktivering genom insatser och matchning gentemot
arbetsgivare. Projekt Vinna arbetar däremot inte med uppsökande verksamhet och ej med grupp- eller
individutveckling utan fokuserar istället på att behålla ungdomarna i skolan med hjälp av individuella
studie- och handlingsplaner, individuell handledning och regelbunden uppföljning mot läroplaner och
kursplaner. Plug in innehåller Plug In verkstäder där man arbetar fram metoder som ska få ungdomar
som funderar på att avbryta sina studier eller som redan hoppat av gymnasiet att vända tillbaka till
studier. Plug In ägs av SKL och drivs som ett samarbete med fem andra regioner kring detta område där
forskning och lärande utbyte också sker.
På detta sätt överlappar inte projekten varandra utan kompletterar varandra. Tanken är att projekten ska
kugga i varandra och samverka så att de elever som trots deltagande i Vinnaverkstan väljer att hoppa av
ska slussas vidare till aktiviteter i Navigatorcentrum (motsv.) och förhindras att hamna mellan
regelsystem och bli passiva UVAS. På samma sätt ska elever från Navigatorcentrum/kommunernas
arbetsmarknadsenheter där Vinnaverkstan utgör ett lämpligt alternativ gå över till projekt Vinna. Man
skapar på detta sätt en regional plattform för ungas väg till arbete med en gemensam styrgrupp och
projektledning, i linje med förstudiens önskan om större projekt som är regionalt hållna, samtidigt som
erfarenheter och kunskap från de olika regionala och lokala aktörerna kan utbytas och man behåller ett
utrymme för lokala variationer.
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
9
Tillvägagångssätt
Beskriv analys, planering och genomförande samt projektets syfte och mål i de olika faserna?
Syftet och målet med analys- och planeringsperioden är att genomföra alla praktiska förberedelser som
krävs för att snabbt starta upp projektet och komma in i själva genomförandet av insatserna till unga samt
att lägga grunden för ett framgångsrikt genomförande. Under analys- och planeringsperioden som pågår
under projektets första fyra veckor dvs. juni 2015 kommer därför projektets personal att rekryteras.
Ett första styrgruppsmöte kommer också att hållas där Svenska ESF-rådet är närvarande. Styrgruppen
består av: Fredrika Henriksson Arbetsförmedlingen, Håkan Lundmark Region Jämtland Härjedalen,
Håkan Printz Östersunds kommun, Monica Andersson Bräcke kommun, Alf Eliasson Krokoms kommun,
Karin Holmqvist Strömsunds kommun, Elin Dahlin Ragunda kommun, Lottie Corrias-Näslund Åre
kommun, Mai-Britt Halvarsson Härjedalens kommun och Andrea Bodin Bergs kommun.
En målgruppsanalys kommer även att genomföras och antalet deltagare fastställas. En plan för
projektets arbete med jämställdhetsintegrering utarbetas. En plan för projektets arbete med tillgänglighet
upprättas. En plan för projektets arbete med icke-diskriminering arbetas fram. Mallar och enkäter för
uppföljning av projektets resultat och effekter utarbetas också. Spridning av projektets resultat kommer
att ske kontinuerligt under projekttiden och en spridningsplan kommer att upprättas under analys- och
planeringsfasen.
Det övergripande syftet och målet med genomförandeperioden är att minska ungdomsarbetslösheten i
Mellersta Norrland genom att få unga som inte arbetar eller studerar att komma närmare eller etablera
sig på arbetsmarknaden.
Syftet är även att under genomförandeperioden som är 2 år och 5 mån, dvs. fr.o.m. 1 juli 2015 - 30 nov
2017 underlätta etableringen på arbetsmarknaden för unga med funktionsnedsättning samt utländsk
bakgrund. Många unga har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som medför särskilda behov för
att kunna fullfölja grundskole- eller gymnasieutbildning. Det är av stor vikt att tidigt tydliggöra dessa
behov och skapa bra lösningar som leder till ökad anställningsbarhet eller motivation till vidare studier.
Många unga med utländsk bakgrund saknar grund- eller gymnasieutbildning från sitt hemland och
behöver även hjälp att snabbt komma in i det svenska språket, validera sina tidigare kunskaper och hitta
sin väg till arbetsliv och studier.
Arbetsmarknaden i Mellersta Norrland är mycket könssegregerad, vilket tyder på att män och kvinnors
val av yrke och utbildning styrs av våra könsroller. Projektet kommer därför att genomföra särskilda
informations- och diskussionsgrupper kring könsrollers påverkan på yrkes- och utbildningsval för att öka
unga män och kvinnors medvetenhet om detta och på så sätt bidra till att minska den könssegregerade
arbetsmarknaden i Jämtlands län.
Projektet ska även stärka unga funktionsnedsatta män och kvinnors etablering på arbetsmarknaden och
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
10
i utbildningar genom förstärkt individuellt stöd till funktionsnedsatta och information till potentiella
arbetsgivare om funktionsnedsättningar.
Varje individ erhåller beprövade, individanpassade och stödjande insatser som syftar till att den unga
erhåller anställning, påbörjar utbildning, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik eller
lärlingsutbildning. På detta sätt leder insatserna till en minskad inaktivitet hos unga, särskilt bland de
som löper störst risk för långtidsarbetslöshet eller andra framtida arbetsmarknadsrelaterade problem.
Regionens kommuner/navigatorcentrum tillämpar bra och väl beprövade insatser för UVAS. Arbetet
med målgruppen är dock inte är lika utvecklat i länets samtliga kommuner och man har olika fokus,
erfarenheter och kunskaper kring olika områden. Ett lärande erfarenhetsutbyte kommer därför att ske
mellan kommunerna. Man vill på så sätt förstärka och bygga på de befintliga och beprövade
utvecklingsarbeten som skett här de senaste åren och samverka mer kring målgruppen regionalt för att
bredda insatserna så de når så många som möjligt. Projektet kommer på detta sätt att stödja och
förstärka redan befintlig verksamhet i kommunerna.
Arbetsmodellen bygger på fyra olika steg:
1. Uppsökande och förebyggande verksamhet
Här söks och synliggörs ungdomar inom gruppen UVAS så att kontakt skapas med den unga
genom kommunikation och förebyggande insatser. Detta görs i samarbete med kommunernas
aktivitetsansvar, KAA.
2. Möta/Coacha/organisera/kartlägga/utreda
Här möter man den unga och kartlägger dennas behov. Utifrån behovet påbörjas coachning
mot deltagarens önskemål i samverkan med övriga samverkansparter.
3. Aktivera/Insatser
Lämpliga insatser som utgår ifrån den ungas behov sätts in. Exempelvis: dagliga
lågtröskelverksamheter eller andra professionella insatser för att stödja ungdomar med
funktionsnedsättningar. Det kan även vara förberedelser eller träning inför arbetspraktik eller
liknande. Studieförberedande och motiverande insatser genomförs där deltagarnas utveckling
sker i trappsteg.
4. Matchning/arbetsgivarkontakter
Här mobiliseras arbetsgivare att ta emot praktikanter, bli mentorer och anställa. Unga med
intresse och uppvisad förmåga att kunna få och behålla praktikplats eller anställning matchas
mot detta. Fokus ligger på ”enklare arbeten”. Utbildning utvecklas nära arbetslivet genom
exempelvis lärlingsutbildning. Nära samverkan sker mellan kommunerna och
arbetsförmedlingen.
Verksamhet kommer att bedrivas i Åre kommun, Krokoms kommun, Strömsunds kommun, Östersunds
kommun, Bräcke kommun, Bergs kommun, Ragunda kommun och Härjedalens kommun. Samtliga
insatser planeras i samråd med arbetsförmedlingen. Kommunerna kommer vid behov att avropa
arbetsförmedlingens kompetens kring att informera ungdomarna om arbetskraftsbehov och
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
11
arbetsmarknad samt vid matchningen ut mot arbetsgivare.
STARTPROGRAM
På Navigatorcentrum i Östersund samt kommer ett fyra veckor långt Startprogram att hållas som är
öppet för länets ungdomar inom gruppen UVAS, programmet innehåller gruppaktivitet på förmiddagen
och individuella samtal på eftermiddagen. Grupperna som startar med ca 3 veckors mellanrum kommer
att bestå av 15 ungdomar/grupp och rekryteras från Arbetsförmedling, Socialtjänst och länets
kommuner. Samtliga kommuner inbjuds att delta vilket kan vara särskilt viktigt för de ungdomar som
hoppat av gymnasiet i Östersund men är boende i andra kommuner, liksom att de också kan vara
värdefullt för kommuner på pendlingsavstånd att ha denna aktivitet till hands för sina ungdomar.
Startprogrammet är ett gemensamt komplement till de insatser som kommunerna gör inom ramen för
projektet. Här är förutsättningarna olika för kommunerna och de avgör därför utifrån sina egna behov
och i dialog med projektledningen hur startprogrammet ska användas.
Startprogrammets innehåll: gruppstärkande inslag, information kring jobbsök, hjälp med
myndighetskontakter, CV-skrivning, krav och förväntningar på att vara arbetssökande,
arbetsgivarbesök, arbetsmarknaden i länet, studiebesök, ekonomi, samhällsinformation, arbetsmoral
och uthållighet, nyttan av goda vanor, studiemotiverande inslag och kartläggning samt vägledning mot
studier.
En individuell kartläggning med helhetsperspektiv genomförs för att identifiera den ungas motivation,
styrkor och behov. Därefter går man vidare utifrån varje individs förutsättningar. Vissa kan vara redo att
direkt gå ut i arbetspraktik, arbete eller studier medan andra kan behöva mer rehabiliterande,
förberedande eller fördjupade insatser. Deltagarna erhåller efter genomfört slutprogram bevis på sin
medverkan, ett komplett CV och har blivit stärkta i sitt arbetssökande. Man har fått kunskap och
motivation om vad som behövs för att komplettera sina studier eller vet vilken insats som är lämplig för
just mig, exempelvis att gå vidare till Arbetsförmedlingens ordinarie utbud, medverka i
Navigatorcentrum (motsv.) ordinarie aktiviteter eller något annat som tydliggjorts under deltagandet i
startprogrammet.
Startprogrammet kommer på detta sätt att utforma aktiviteterna så att kommunerna sedan kan
tillgodose ungdomarnas behov och ta hand om de unga som efter startprogrammet återvänder till
kommunen med färdig individuell utvecklings- och handlingsplan att jobba vidare med.
Under avslutsperioden som utgörs av projektets sista fyra veckor, dvs. dec 2017 färdigställs projektets
slutrapport och en erfarenhets- och spridningskonferens hålls där projektets metod och resultat sprids
till andra aktörer som arbetar med samma målgrupp. Den ekonomiska slutredovisningen av projektet
genomförs också.
Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och
genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Endast vid
programområde 1.
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
12
Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i
analys- och planeringsfas och genomförandefas.
Målgrupp: I den förstudie som genomförts har en problem- och behovsanalys genomförts som visat på
behovet av insatser vid tidig ålder för att hitta och fånga upp de unga som varken arbetar eller studerar
och genom kartläggning och coachning aktivera ungdomarna med lämpliga insatser och sedan matcha
dem mot arbetsgivare och utbildning. Projektets målgrupp kommer därför att utgöras av unga män och
kvinnor i åldern 15-24 år som varken arbetar eller studerar och som ej är inskrivna på
Arbetsförmedlingen, där fokus kommer att ligga på tidiga insatser till ungdomar i åldern 15-17 år.
Målgruppen innefattar ungdomar med utländsk bakgrund och med kända eller okända
funktionsnedsättningar.
De som inte syns: Inom det Kommunala aktivitetsansvaret – KAA finns uppdraget att söka upp de
ungdomar under 20 år som varken arbetar eller studerar. Men det finns även ungdomar mellan 20-24
år som inte känner till det som erbjuds och inte finns i stödstrukturen. Uppsökande insatser kommer
därför att genomföras för att söka upp och skapa kontakt med ungdomar som inte är kända eller
tydliggjorda hos andra samhällsaktörer och bygga relationer och förtroende med dessa.
De som synliggjorts hos exempelvis kommunen, Försäkringskassan, Psykiatrin eller
Navigatorcentrum:
Det finns ett behov av att tidigt synliggöra behoven hos framförallt unga utan fullföljd
gymnasieutbildning, med funktionsnedsättning eller annan problematik. Oavsett hos vilken myndighet
man befinner sig finns ett behov av att de individuella behoven tidigt tydliggörs och bra lösningar skapas
som leder mot ökad anställningsbarhet och/eller motivation till vidare studier.
I analys- och planeringsfasen kommer en målgruppsanalys att genomföras, antal deltagare att
fastställas och insatser utifrån detta att utarbetas som sedan kommer att genomföras i
genomförandefasen.
Funktionsnedsatta tillhör den grupp om löper störst risk att hamna i långtidsarbetslöshet och framtida
arbetsmarknadsrelaterade problem, vilket leder till att funktionsnedsatta inte ges samma möjlighet till
delaktighet och jämlikhet i samhället. Detta beror på att funktionsnedsatta inte får det tillräckliga
individuella stöd de behöver samt att arbetsgivare ofta saknar kunskap om funktionsnedsättningar.
Projektet vill därför stärka funktionsnedsattas etablering på arbetsmarknaden och i utbildningar genom
att förstärka det individuella stödet till funktionsnedsatta och genom att informera arbetsgivare om
funktionsnedsättningar.
För att arbeta på detta sätt finns behov av att utveckla, tillgängliggöra och skapa fler lågtröskelarenor
där de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden kan påbörja sin utveckling mot ett självständigt
liv. Många av dessa har olika fysiska och psykiska funktionsnedsättningar eller annan problematik som
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
13
gör att de behöver få stöd på vägen mot vidare studier, arbetsliv och egen försörjning. Detta kan vara
förberedelser eller träning inför arbetspraktik eller liknande. Många unga behöver också
studieförberedande och motiverande insatser där man tänker i trappsteg och utvecklingsmöjligheter för
dem.
Många unga med utländsk bakgrund saknar grund- eller gymnasieutbildning från sitt hemland och
behöver även hjälp att snabbt komma in i det svenska språket, validera sina tidigare kunskaper och hitta
sin väg till arbetsliv och studier.
Samverkansparter utgörs av kommunernas arbetsmarknadsenheter/navigatorcentrum, socialtjänst och
Arbetsförmedling som i analys- och planeringsfasen kommer att sitta med i projektets styrgrupp,
genomföra målgruppsanalys och fastställa deltagarantal. De kommer även att utarbeta en plan för
projektets arbete med jämställdhetsintegrering, en plan för projektets arbete med tillgänglighet och en
plan för projektets arbete med icke-diskriminering.
Under genomförandefasen kommer kommunernas arbetsmarknadsenheter/navigatorcentrum att
genomföra de planerade insatserna för ungdomarna enligt startprogrammet och arbetsmodellen
innehållande: 1. Uppsökande verksamhet, 2. Möta, coacha, kartlägga, utreda, 3. Aktivera genom insatser
och 4. Matchning gentemot arbetsgivare. Samtliga insatser planeras i samråd med arbetsförmedlingen.
Kommunerna kommer vid behov att avropa arbetsförmedlingens kompetens kring att informera
ungdomarna om arbetskraftsbehov och arbetsmarknad samt vid matchningen ut mot arbetsgivare.
Kommunernas ungdomar kommer under genomförandefasen att erbjudas delta i Navigatorcentrum i
Östersunds startprogram för unga och personalen sinsemellan utbyta lärande och erfarenheter kring
arbetet med UVAS och det kommunala aktivitetsansvaret KAA. Kommunernas arbete i Åre, Krokom,
Strömsund, Östersund, Bräcke, Berg, Ragunda och Härjedalen kommer på så sätt att förstärkas och
kompletteras så att deras eget arbete ges nya resurser för att fortsätta sitt arbete med uppsökande
verksamhet, coaching, aktivering och matchning mot arbetsgivare.
Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte
uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når
jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet.
Risk
Åtgärd
Svårigheter att hitta och nå målgruppen
De lokala coacherna kommer att ha ett nära
samarbete med grundskola, gymnasieskola,
föräldrar och det kommunala aktivitetsansvaret
Svårigheter att få målgruppen att resa för att
delta i startprogrammet hos Navigatorcentrum i
Ett kontinuerligt möte med individen där
relationer, självförtroende och tillit byggs samt där
man stöttar individen att steg för steg själv våga
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
14
Östersund
och även stötta varandra i startgruppen
Någon samverkanspart väljer att kliva av.
Ett förstärkt nätverksarbete kommer att utarbetas
För få ungdomar till startgruppen
Att arbeta på ett bra och strukturerat sätt med
uppsökande verksamhet i samverkan med grundoch gymnasieskola, arbetsförmedling och andra
aktörer kring målgruppen
Svårare än planerat att få de unga att välja
yrke/utbildning efter intresse och minska
könsrollernas påverkan
Diskussionsmaterial tas fram som på ett tydligt och
enkelt sätt visar fakta och statistik kring den
könssegregerade arbetsmarknaden och dess
effekter för individen.
Ungdomarna har svårare funktionsnedsättningar
än planerat.
För lite resurser i kommunerna för de uppgifter
som ska utföras
Stöd ges kommunerna emellan och nätverk byggs
upp med befintliga stödfunktioner på orten.
Behovet synliggörs hos kommunernas politiska
nivå
Sammanfattning av projektet på svenska
Utbildning utgör en av de viktigaste förutsättningarna för ungas möjlighet till arbete. Unga som saknar
fullföljd gymnasieutbildning, utrikesfödda eller funktionsnedsatta som har nedsatt arbetsförmåga löper
störst risk för långtidsarbetslöshet och framtida arbetsmarknadsrelaterade problem. Av de unga som
slutar grundskolan i Jämtlands län är 11% inte behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. Ca 20%
av alla elever har inte fullföljt sin gymnasieutbildning innan det år de fyllt 20, vilket är högre än i riket i
sin helhet. Ett fullständigt gymnasiebetyg utgör en förutsättning för att kunna få ett arbete eller söka sig
till högre utbildning. Enligt den senast tillgängliga statistiken över UVAS fanns enligt Temagruppen unga
i arbetslivets analysmodell 1 398 unga i gruppen 16-25 år som varken arbetar eller studerar i Jämtlands
län.
Syftet med projektet är att minska den höga ungdomsarbetslösheten i regionen och genom beprövade
metoder stötta de unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) att hitta sin egen väg till arbete eller
studier. Genom uppsökande verksamhet kommer projektet att hitta de ungdomar som varken arbetar
eller studerar, etablera en kontakt med dem och kartlägga deras behov och förutsättningar. Detta för
att kunna gå in med lämpliga individanpassade insatser där de unga stöttas och aktiveras samt påbörjar
sin väg mot arbete eller studier. När de unga sedan är redo kommer de tidigt att matchas mot
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
15
arbetsmarknaden eller lämpliga studier. Projektet ska minska den könssegregerade arbetsmarknaden i
Jämtlands län genom att öka unga män och kvinnors möjligheter att välja yrke/utbildning efter intresse
och minska könsrollernas påverkan. Projektet ska även stärka unga funktionsnedsatta män och kvinnors
etablering på arbetsmarknaden och i utbildningar genom förstärkt individuellt stöd till
funktionsnedsatta och information till arbetsgivare om funktionsnedsättningar.
Sammanfattning av projektet på engelska
Education represents one of the most important preconditions for youths opportunities to worklife.
Youths who lack completed high school education, immigrants or people with work disabilities are at
high risk of long-term unemployment and future labormarket related problems. 11% of the youths who
leave elimentary school within the county of Jämtland are not qualified to a national high school
programme. Approximately 20% of all students have not completed their high school education before
the year they turn 20, which is more than the national numbers. Complete high school grades
represents a precondition for being able to get a job or apply for higher education. There are 1 398 male
and female youths in the group of 16-25-year-olds who neither work or study.
The aim of the project is to decrease the high youth unemployment in the region and through proven
methods support those youths who are not in employment, education or training (NEETs) to find their
own way to work or studies. The project will find the youths who are not in employment, education or
training through outreaching activities, establish a contact with them and map their needs and
preconditions. This will be done in order to offer suitable individually adjusted activities where the
youths are supported and activated as well as starts their way towards work or studies. When the
youths are ready they will early be matched towards the labor market or to suitable education. The
project shall decrease the segregation of the labor market caused by gender in the county of Jämtland
by increasing the possibilities of young men and women to choose profession/education based on
interest and decrease the influence of gender roles. The project shall also strengthen the establishment
of young disabled men and women on the labormarket and in educations through strengthened
individual support to disabled and information to employers about disabilities.
Förväntande resultat och effekter av projektet.
I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga
förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna?
På individnivå krävs att ungdomarna upplever en etablering av god kontakt och ett förtroende för
projektpersonalen för att delta i projektets insatser. Därefter krävs ett motivationsarbete samt ett
byggande av självkänsla hos den unga för att ta steget att bryta sin passivitet och aktivt delta i
projektets aktiviteter med siktet ställt mot praktik, arbete eller studier. Bemötandet är därför mycket
viktigt. Det är även viktigt att kunna gå in med individinriktade stödjande insatser för ungdomar med
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
16
funktionsnedsättningar eller särskilda behov. Lyckas vi med detta kommer vi att kunna se effekter i
form av minskad ungdomsarbetslöshet.
På organisationsnivå krävs en förtroendefull relation mellan kommuner, arbetsförmedling, arbetsgivare
och övriga intressenter kring målgruppen där resurser samordnas effektivt för att stödja de unga
kvinnorna och männen i deras utveckling mot arbete eller studier. Projektets resultat ska vara att
förbättra samverkan mellan befintliga organisationer som arbetar med ungdomar som varken arbetar
eller studerar och motverka stuprörstänkande.
På projektnivå krävs att projektets mål och indikatorer kontinuerligt följs upp och att eventuella
avvikelser åtgärdas.
Projektmål: Projektet ska vid projektslut ha minskat arbetslösheten bland unga män och kvinnor i åldern
15-24 år i Jämtlands län.
Indikator: 50% av de deltagande unga männen har gått vidare till arbete eller studier efter projektslut.
Indikator: 50% av de deltagande unga kvinnorna har gått vidare till arbete eller studier efter projektslut.
Delmål: Stötta unga män och kvinnor som varken arbetar eller studerar att komma närmare
arbetsmarknaden
Indikator: 60% av de deltagande unga männen ska ha erhållit en arbetspraktikplats/lärlingsplats eller en
inom projektet planerad lämplig insats under sin tid i projektet
Indikator: 60% av de deltagande unga kvinnorna ska ha erhållit en arbetspraktikplats/lärlingsplats eller
en inom projektet planerad lämplig insats under sin tid i projektet
Indikator: Antalet/andelen unga män som genomgått i startprogrammet
110 manliga deltagare har genomgått i startprogrammet
Indikator: Antalet/andelen unga kvinnor som genomgått i startprogrammet
110 kvinnliga deltagare har genomgått i startprogrammet
Delmål: Projektet ska minska den könssegregerade arbetsmarknaden i Jämtlands län genom att öka
unga män och kvinnors möjligheter att välja yrke/utbildning efter intresse och minska könsrollernas
påverkan
Indikator: Antalet/andelen unga män som deltagit i projektets informations- och diskussionsgrupper
kring könsrollers påverkan på yrkes- och utbildningsval.
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
17
100% av de unga männen har deltagit i projektets informations- och diskussionsgrupper kring
könsrollers påverkan på yrkes- och utbildningsval
Indikator: Antalet/andelen unga kvinnor som deltagit i projektets informations- och diskussionsgrupper
kring könsrollers påverkan på yrkes- och utbildningsval.
100% av de unga kvinnorna har deltagit i projektets informations- och diskussionsgrupper kring
könsrollers påverkan på yrkes- och utbildningsval
Indikator: Antalet/andelen unga män som uppger att de upplever att de fått en ökad medvetenhet om
könsrollernas påverkan på kvinnor och mäns studie- och yrkesval.
75% av de unga män som deltagit i projektets informations- och diskussionsgrupper kring könsrollers
påverkan på yrkes- och utbildningsval upplever en ökad medvetenhet om könsrollernas påverkan
Indikator: Antalet/andelen unga män som uppger att de upplever att de fått en ökad medvetenhet om
könsrollernas påverkan på kvinnor och mäns studie- och yrkesval.
75% av de unga kvinnor som deltagit i projektets informations- och diskussionsgrupper kring könsrollers
påverkan på yrkes- och utbildningsval upplever en ökad medvetenhet om könsrollernas påverkan
Delmål: Projektet ska stärka unga funktionsnedsatta män och kvinnors etablering på arbetsmarknaden
och i utbildningar genom förstärkt individuellt stöd till funktionsnedsatta och information till
arbetsgivare om funktionsnedsättningar.
Indikator: Antalet/andelen funktionsnedsatta unga män som upplever att de fått förstärkt individuellt
stöd som underlättat deras etablering på arbetsmarknaden eller till utbildning
75% av de funktionsnedsatta unga männen upplever att de fått förstärkt individuellt stöd som
underlättat deras etablering på arbetsmarknaden eller till utbildning
Indikator: Antalet/andelen funktionsnedsatta unga kvinnor som upplever att de fått förstärkt
individuellt stöd som underlättat deras etablering på arbetsmarknaden eller till utbildning
75% av de funktionsnedsatta unga kvinnorna upplever att de fått förstärkt individuellt stöd som
underlättat deras etablering på arbetsmarknaden eller till utbildning
Indikator: Antalet genomförda informationer till arbetsgivare kring funktionsnedsättningar
Samtliga arbetsgivare som mottagit funktionsnedsatt kvinna eller man har erhållit information kring
dennes funktionsnedsättning
Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
18
är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidsplan.
Mottagare av projektresultatet utgörs av kommunerna på lokal nivå, Region Jämtland Härjedalen på
regional nivå och Arbetsförmedlingen samt Arbetsmarknadsdepartementet på nationell nivå. På
europeisk nivå utgörs mottagaren av DG Employment.
Spridning av projektets resultat kommer att ske kontinuerligt under projekttiden och en spridningsplan
kommer att upprättas under analys- och planeringsfasen.
Genom det uppsökande och förebyggande arbete som genomförs i kommunerna via arbetsmodellen
innehållande fyra steg hittas och fångas de unga män och kvinnor upp som idag varken arbetar eller
studerar. Kontakt etableras och ungdomarnas behov och intressen kartläggs och utreds. Utifrån detta
kan därefter lämpliga insatser utifrån de ungas behov sättas in för att aktivera dem samt påbörja vägen
mot arbete. Här mobiliseras arbetsgivare att ta emot praktikanter, bli mentorer och anställa. Unga med
intresse och uppvisad förmåga att kunna få och behålla praktikplats eller anställning matchas mot detta.
Fokus ligger på enklare arbeten. Utbildning utvecklas nära arbetslivet genom exempelvis
lärlingsutbildning. Nära samverkan sker mellan kommunerna och arbetsförmedlingen.
Detta får till effekt att de unga aktiveras, påbörjar sin väg mot och etablerar sig arbetsmarknaden, vilket
bidrar till att sänka ungdomsarbetslösheten, öka andelen ungdomar som slutför grund- och
gymnasieskolan och minskar andelen unga som sitter hemma utan sysselsättning. Det ger även de unga
ökad kunskap om de omedvetna könsroller som styr våra yrkes- och utbildningsval och därmed ökad
möjlighet att istället välja yrke eller utbildning utifrån intresse.
Startgruppens metod är att utgöra en tidig insats kring kartläggning och vägledning vilket leder till att
stärka individerna, ge dem bättre kunskap om arbetsmarknaden i länet och hitta sin väg till arbete
utifrån sina förutsättningar. Detta ökar motivationen och minska passiviteten hos de unga männen och
kvinnorna. Funktionsnedsatta får ett förstärkt stöd att tillgodose sina behov och arbetsgivare en ökad
kunskap kring funktionsnedsättningar. Ett lärande mellan kommuner och arbetsförmedling kommer att
ske för att utveckla verksamheten ytterligare framåt.
Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter.
Statistik uppdelat per kön kommer att föras över de deltagande unga männen och kvinnornas resultat
och utveckling i projektet. Enkäter kommer att delas ut till de unga för att återge deras synpunkter och
självskattning kring sin upplevda förändring och utveckling efter deltagande i såväl startprogram som i
övriga projektet samt vilka aktiviteter som har bidragit till resultaten och effekterna. Verifikationskällor
kommer sålunda i dessa fall att utgöras av målgruppen.
Enkäterna kommer att utformas under analys- och planeringsfasen och innefatta frågor kring
informations- och diskussionsgrupperna för könsrollernas inverkan på unga män och kvinnors yrkes- och
utbildningsval och ovan nämnda insatser kring funktionsnedsatta. Projektet följer upp att målen som rör
jämställdhets- och tillgänglighetsmålen liksom övriga mål nås och åtgärdar detta om så inte skulle vara
fallet. På detta sätt erhåller projektledaren kunskap om projektets utveckling och projektägaren samt
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
19
styrgruppen erhåller kunskap om hur resultaten kan användas och integreras i organisationens
utvecklingsbehov.
Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för
avrapportering.
Medel kommer inte att avsättas för extern utvärdering av projektets resultat och effekter. Istället
kommer en intern uppföljning att ske av projektpersonal samt rapportering av uppgifter till SCB.
Projektets resultat och effekter kommer att följas upp löpande månadsvis via de mål och indikatorer
som är satta och rapporteras till styrgrupp. Brist på måluppfyllelse kommer att åtgärdas och justeringar
göras för att bättre nå målen. De enkäter som utformats till de unga kommer att sammanställas och
ligga till grund för projektets kontinuerliga utvecklingsarbete. En intressant del kan vara en komparativ
analys där de olika ingående kommunernas resultat och effekter jämförs och lärdomar utbyts.
Integrerat arbete (Jämställdhet, tillgänglighet, icke diskriminering, hållbar utveckling).
Hur kommer ni att arbeta med Hållbar utveckling då ekologiskt. Om det är valt i utlysningen.
Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Om det är valt i utlysningen.
Stor vikt kommer i projektet att läggas vid jämställdhetsarbetet. Arbetsmarknaden i Mellersta Norrland
är väldigt könssegregerad, dvs. män och kvinnor arbetar i olika branscher och sektorer samt har olika
löneläge. 31% av de förvärvsarbetande männen arbetar inom tillverkningsindustrin och byggindustrin
medan merparten av regionens kvinnor arbetar inom vård, skola och omsorg. Detta tyder på att män
och kvinnors val av yrke och utbildning styrs av våra könsroller. Jämställdhetsperspektivet behöver
därför stärkas när det gäller analys av val och urval till studier och arbete, bemötande och
förhållningssätt etc. och hur detta arbete bidrar till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden.
Andelen män som avbryter sina gymnasiestudier är högre än andelen kvinnor som gör det. Trots att
regionens kvinnor har högre utbildning än männen är medelinkomsterna för män mer än en femtedel
högre. Detta beror till viss del på att de kvinnodominerade branscherna generellt har lägre lönenivåer
än de mansdominerade samt att kvinnor oftare arbetar deltid och tar större ansvar för barn och
hemarbete. Denna obalans inverkar självklart på privatlivet – dels ur ett ekonomiskt perspektiv och dels
i ett socialt perspektiv. Kvinnor, i ett parförhållande, blir oftare beroende av en mans inkomst än vice
versa. Detta blir särskilt tydligt i pensionsåldern och inte minst senare i livet då många kvinnor överlever
sina män.
Projektet kommer därför att genomföra särskilda informations- och diskussionsgrupper kring
könsrollers påverkan på yrkes- och utbildningsval för att öka unga män och kvinnors medvetenhet om
detta och på så sätt bidra till att minska den könssegregerade arbetsmarknaden i Jämtlands län.
Funktionsnedsatta tillhör den grupp om löper störst risk att hamna i långtidsarbetslöshet och framtida
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
20
arbetsmarknadsrelaterade problem, vilket leder till att funktionsnedsatta inte ges samma möjlighet till
delaktighet och jämlikhet i samhället. Bland gruppen unga som varken arbetar eller studerar är
etableringen särskilt svår för unga med funktionsnedsättning.10 Förstudien har visat att detta beror på
att funktionsnedsatta inte får det tillräckliga individuella stöd de behöver samt att arbetsgivare ofta
saknar kunskap om funktionsnedsättningar. Projektet vill därför stärka funktionsnedsattas etablering på
arbetsmarknaden och i utbildningar genom att förstärka det individuella stödet till funktionsnedsatta
och genom att informera arbetsgivare om funktionsnedsättningar. Detta för att identifiera och
undanröja hinder för personer med olika kända eller okända funktionsnedsättningar att bli delaktiga i
arbetslivet.
För att arbeta på detta sätt finns behov av att utveckla, tillgängliggöra och skapa fler lågtröskelarenor
där de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden kan påbörja sin utveckling mot ett självständigt
liv. Många av dessa har olika fysiska och psykiska funktionsnedsättningar eller annan problematik som
gör att de behöver få stöd på vägen mot vidare studier, arbetsliv och egen försörjning. Detta kan vara
förberedelser eller träning inför arbetspraktik eller liknande. Många unga behöver också
studieförberedande och motiverande insatser där man tänker i trappsteg och utvecklingsmöjligheter för
deltagarna.
Projektet kommer att främja icke-diskriminering under såväl utformning som genomförande av
projektet. Rutiner och metoder kommer att tillämpas som främjar lika möjligheter och säkerställer att
diskriminering inte förekommer utifrån vare sig kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Projektet kommer att vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering om detta skulle uppstå samt
främja lika rättigheter och möjligheter för alla unga oavsett kön, etnisk tillhörighet och religion eller
annan trosuppfattning. Samtliga lokaler och aktiviteter ska därmed vara tillgängliga för alla, oavsett
modersmål eller funktionsnedsättning.
Transnationellt samarbete
Beskriv transnationellt samarbete: Om det är valt i utlysningen
Gemensamt ramverk
Östersjösamarbetet
Andra former för transnationellt samarbete
Resursplanering
Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden?
Vilka resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att
10
2013 års uppföljning av antalet unga som varken arbetar eller studerar, Temagruppen unga i
arbetslivet 2013:3.
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
21
tidsrapportera dessa?
Det kommer att behövas en projektledare på 100%, en projektekonom på 25%, en projektmedarbetare
50% i Bräcke, en projektmedarbetare 50% i Berg, en projektmedarbetare 75% i Strömsund, en
projektmedarbetare 50% i Krokom, en projektmedarbetare 50% i Ragunda, en projektmedarbetare 75%
i Härjedalen, en projektmedarbetare på 50% i Åre och 175% projektmedarbetare på startgruppen i
Östersund. Tiden kommer att rapporteras enligt de mallar som finns på ESF-rådets hemsida.
Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet?
Region Jämtland Härjedalen har god kompetens när det gäller genomförande och administration av
projekt då man sedan tidigare besitter erfarenheter av att genomföra projekt såsom exempelvis Plug In
och Lärlingslotsen.
Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt?
Inga kompetenser kommer att upphandlas externt.
Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen
och samverkanspartner?
Projektägaren besitter god kompetens kring jämställdhet och tillgänglighet sedan tidigare genomfört
projekt finansierat av Europeiska socialfonden. Förstärkt kompetens kommer dock att efterfrågas av
socialfondens stödstruktur så snart den finns tillgänglig.
Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet enligt bestämmelserna för Europeiska
Regionalfonden?
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
22
Samverkansaktörer
Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet.
Organisationsnamn
Organisationsnummer
Kontaktperson
Telefonnummer
Arbetsförmedlingen
202100-2114
Fredrika Henriksson
0771-600 000
Jämtlands
gymnasieförbund
222000-1636
Mikael Cederberg
063-140202
Kompetensutveckling
Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser.
Endast i programområde 1
Organisationsnam
n
Organisationsnumme
r
Antal
anställda
Kontaktperson
Telefonnummer
Moms i projektet
Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader?
Upphandling och kostnadseffektivitet
Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Ja
Vi är en upphandlande myndighet och följer LoU: Ja
Annat, beskriv:
Ja x
Ne
j
Differentiera
d
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
23
Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att
kostnadseffektivitet uppnås?
Region Jämtland Härjedalen lyder under LoU - lagen om offentlig upphandling och kommer att följa
Region Jämtland Härjedalens upphandlingspolicy kring detta.
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
24
Statsstöd
Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en
ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF- fördraget eller stöd av
mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren?
Nej
X
Ja
Typ av stöd
Vid Ja ange typ av stöd, summa och finansiär:
Summa
Finansiär
Annan finansiering
Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan,
mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader?
Nej
x
Ja
Typ av stöd
Ange typ av stöd, summa och finansiär:
Summa
Finansiär
Kommer projektet generera intäkter?
Nej
X
Ja
Vid ja. Beskriv vilken typ av intäkter som projektet kommer att generera
§ 5, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Ansökan UVAS_final
25
Medfinansiering
Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos
medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR
nummer anges.
Medfinansieringen kommer att bestå av offentligt bidrag i annat än pengar dvs. arbetad tid hos
kommunernas personal. Medfinansieringen har säkerställts genom gemensam överenskommelse
mellan kommunerna och Region Jämtland Härjedalen.
Organisationsnam
n
Organisationsnumme
r
Kontaktperso
n
Telefonnumme
r
Cfar nummer
Åre kommun
212000-2494
Gunvor
Sundin
0725-714138
19215235
Krokoms kommun
212000-2478
Alf Eliasson
0640-16861
19349828
Bergs kommun
212000-2502
Andrea Bodin
072-2461079
19215474
Bräcke kommun
212000-2460
Monica
Andersson
070-3752040
15041908
Strömsunds
kommun
212000-2486
Karin
Holmqvist
0670-16186
19350008
Elin Dahlin
0696-682035
19213909
212000-2452
Håkan Printz
063-143117
48218309
212000-2528
Mai-Britt
Halvarsson
0680-17719
52641529
Ragunda kommun
Östersunds
kommun
Härjedalens
kommun
212000-2510
§ 6, KS 2015-03-24 08:30
KS: 581/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
1
Dnr 581-2015
Theresia Grön
Kommunstyrelsen
Medfinansiering - Projekt - Creative Region of Gastronomy
Torsta AB ansöker om medfinansiering för samverkansprojektet Creative
Region of Gastronomy. En projektansökan har lämnats in till Tillväxtverket, omfattande totalt 15. 148 834 kr, under perioden 2015-2018. Enligt
projektansökan föreslås Östersunds kommun medfinansiera projektet med
59.000 kronor samt arbetstid motsvarande totalt 608 525 kr totalt under projektperioden. Östersunds kommun har varit delaktig i framskrivandet av
projektansökan eftersom delar av kostnader för arrangerande av Creative
Cities Network konferensen 2016 ingår som en projektaktivitet i projektet.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att projektansökan medfinansieras
med 59.000 kronor samt arbetstid från utvecklingsenheten och område
kommunikation 2015- 2018.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-10
Underlag, Projektansökan Kreativ matregion Jämtland 2015-03-10
Förslag till beslut
1. Ansökan om medfinansiering av projektet Creative Region of Gastronomy godkänns
2. Östersunds kommun medfinansierar projektet med totalt 59.000 kr, samt
medfinansiering i arbetstid motsvarande 50% i 20 månader samt 25% i 16
månader.
3. Medfinansieringen sker under förutsättning att övrig medfinansiering
sker enligt plan.
4. Om kostnaden för projektet blir mindre än vad som angivits i beslutet ska
Östersunds kommuns medfinansiering minskas i motsvarande grad.
5. Pengarna tas från kommunstyrelsens anslag för utvecklingsmedel, ansvar
01000, verksamhet 25011.
6. Östersunds kommun deltar med en representant i projektets ledningsgrupp och en representant i projektets styrgrupp.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 6, KS 2015-03-24 08:30
KS: 581/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
2
Dnr 581-2015
7. Rekvisition av medel ska ske senast 20 december 2015, 2016, 2017 och
2018
8. Skriftlig slutrapport lämnas in i samband med att projektet avslutas.
Bakgrund
Region Jämtland Härjedalen, Lantbrukarnas Riksförbund – LRF, Torsta
AB, Eldrimner, Jämtland Härjedalen Turism och Östersunds kommun har
samlats kring en långsiktig strategi och en projektansökan för fortsatt utveckling av matlänet Jämtland. Projektets mål är att öka lönsamheten och
konkurrenskraften hos små och medelstora företag i matens värdekedja,
samt att gastronomisatsning ska leda till regional tillväxt och fler affärsmöjligheter för länets matföretagare.
På årsmötet i Chengdu/Kina 28 september 2014, togs beslut av UNESCO:s
nätverk att 2016 års konferens kommer att förläggas i Östersund. Konferensen och arbetet med Creative Cities Network är en tydlig del i projektet
Creative Region of Gastronomy. Den 2 december 2014, § 333 antog kommunstyrelsen ett projektdirektiv kring arbetet med att anordna en Creative
Cities Network konferens i Östersund år 2016. Enligt projektdirektivet gavs
projektledningen ett tydligt uppdrag att söka medel för att växla upp befintlig konferensbudget genom att söka extern medfinansiering från exempelvis
EU-program och fonder. Östersunds kommun har därför varit delaktig i en
regional samverkansgrupp kring framskrivandet av en projektansökan för
en gemensam satsning på utveckling av mat och gastronomi i länet.
I mars 2015 lämnades därför en projektansökan in till Tillväxtverket, Regionala strukturfondsprogrammen om totalt 15. 148 834 kr, varav 50 %
(7 574 415 kronor) söks från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Medfinansiering söks även från Regionens 1.1 medel, Region Jämtland Härjedalen, Lantbrukarnas Riksförbund, Jämtland Härjedalen Turism och Östersunds kommun. Torsta AB är projektägare för projektet och bidrar också till
medfinansieringen. För detaljerad budget och projektaktiviteter se bilaga:
Underlag, Projektansökan Kreativ matregion Jämtland 2015-03-10
För att handläggningen av projektansökan skulle hinnas med innan Tillväxtverkets stoppdatum den 6 mars har en blankett för ansökan om projektstöd och medfinansieringsintyg redan lämnats till Regionförbundet och Tillväxtverket.
Kommunledningsförvaltningens synpunkter
En stärkt kreativ sektor som förutsättning för en hållbar samhällsutveckling
är en del av länets regionala utvecklingsstrategi. Kreativitet och kultur är
prioriterade tillväxtfaktorer i Östersunds kommuns Tillväxtplan. Kommunledningsförvaltningen anser att en medfinansiering av projektansökan bidrar
till att fördjupa och bredda arbetet med kultur och kreativa näringar. Projektet anses även bidra till att sprida Creative Cities Network och arbetet med
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 6, KS 2015-03-24 08:30
KS: 581/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
3
Dnr 581-2015
konferensen till fler aktörer. Kommunledningsförvaltningen är också positiv till att projektansökan har arbetats fram i bred samverkan mellan ett flertal aktörer.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att projektansökan Creative Region
of Gastronomy godkänns och medfinansieras med arbetstid från utvecklingsenheten och område kommunikation, samt med 59.000 kronor i kontanta medel.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Johan Redhe
Utdrag till: Förvaltningsekonomen, Eva Larsson, klf, Petra Rosvall, klf
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
1
Dnr 581-2015
Theresia Grön
Kommunstyrelsen
Medfinansiering - Projekt - Creative Region of Gastronomy
Torsta AB ansöker om medfinansiering för samverkansprojektet Creative
Region of Gastronomy. En projektansökan har lämnats in till Tillväxtverket, omfattande totalt 15. 148 834 kr, under perioden 2015-2018. Enligt
projektansökan föreslås Östersunds kommun medfinansiera projektet med
59.000 kronor samt arbetstid motsvarande totalt 608 525 kr totalt under projektperioden. Östersunds kommun har varit delaktig i framskrivandet av
projektansökan eftersom delar av kostnader för arrangerande av Creative
Cities Network konferensen 2016 ingår som en projektaktivitet i projektet.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att projektansökan medfinansieras
med 59.000 kronor samt arbetstid från utvecklingsenheten och område
kommunikation 2015- 2018.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-10
Underlag, Projektansökan Kreativ matregion Jämtland 2015-03-10
Förslag till beslut
1. Ansökan om medfinansiering av projektet Creative Region of Gastronomy godkänns
2. Östersunds kommun medfinansierar projektet med totalt 59.000 kr, samt
medfinansiering i arbetstid motsvarande 50% i 20 månader samt 25% i 16
månader.
3. Medfinansieringen sker under förutsättning att övrig medfinansiering
sker enligt plan.
4. Om kostnaden för projektet blir mindre än vad som angivits i beslutet ska
Östersunds kommuns medfinansiering minskas i motsvarande grad.
5. Pengarna tas från kommunstyrelsens anslag för utvecklingsmedel, ansvar
01000, verksamhet 25011.
6. Östersunds kommun deltar med en representant i projektets ledningsgrupp och en representant i projektets styrgrupp.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
2
Dnr 581-2015
7. Rekvisition av medel ska ske senast 20 december 2015, 2016, 2017 och
2018
8. Skriftlig slutrapport lämnas in i samband med att projektet avslutas.
Bakgrund
Region Jämtland Härjedalen, Lantbrukarnas Riksförbund – LRF, Torsta
AB, Eldrimner, Jämtland Härjedalen Turism och Östersunds kommun har
samlats kring en långsiktig strategi och en projektansökan för fortsatt utveckling av matlänet Jämtland. Projektets mål är att öka lönsamheten och
konkurrenskraften hos små och medelstora företag i matens värdekedja,
samt att gastronomisatsning ska leda till regional tillväxt och fler affärsmöjligheter för länets matföretagare.
På årsmötet i Chengdu/Kina 28 september 2014, togs beslut av UNESCO:s
nätverk att 2016 års konferens kommer att förläggas i Östersund. Konferensen och arbetet med Creative Cities Network är en tydlig del i projektet
Creative Region of Gastronomy. Den 2 december 2014, § 333 antog kommunstyrelsen ett projektdirektiv kring arbetet med att anordna en Creative
Cities Network konferens i Östersund år 2016. Enligt projektdirektivet gavs
projektledningen ett tydligt uppdrag att söka medel för att växla upp befintlig konferensbudget genom att söka extern medfinansiering från exempelvis
EU-program och fonder. Östersunds kommun har därför varit delaktig i en
regional samverkansgrupp kring framskrivandet av en projektansökan för
en gemensam satsning på utveckling av mat och gastronomi i länet.
I mars 2015 lämnades därför en projektansökan in till Tillväxtverket, Regionala strukturfondsprogrammen om totalt 15. 148 834 kr, varav 50 %
(7 574 415 kronor) söks från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Medfinansiering söks även från Regionens 1.1 medel, Region Jämtland Härjedalen, Lantbrukarnas Riksförbund, Jämtland Härjedalen Turism och Östersunds kommun. Torsta AB är projektägare för projektet och bidrar också till
medfinansieringen. För detaljerad budget och projektaktiviteter se bilaga:
Underlag, Projektansökan Kreativ matregion Jämtland 2015-03-10
För att handläggningen av projektansökan skulle hinnas med innan Tillväxtverkets stoppdatum den 6 mars har en blankett för ansökan om projektstöd och medfinansieringsintyg redan lämnats till Regionförbundet och Tillväxtverket.
Kommunledningsförvaltningens synpunkter
En stärkt kreativ sektor som förutsättning för en hållbar samhällsutveckling
är en del av länets regionala utvecklingsstrategi. Kreativitet och kultur är
prioriterade tillväxtfaktorer i Östersunds kommuns Tillväxtplan. Kommunledningsförvaltningen anser att en medfinansiering av projektansökan bidrar
till att fördjupa och bredda arbetet med kultur och kreativa näringar. Projektet anses även bidra till att sprida Creative Cities Network och arbetet med
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
3
Dnr 581-2015
konferensen till fler aktörer. Kommunledningsförvaltningen är också positiv till att projektansökan har arbetats fram i bred samverkan mellan ett flertal aktörer.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att projektansökan Creative Region
of Gastronomy godkänns och medfinansieras med arbetstid från utvecklingsenheten och område kommunikation, samt med 59.000 kronor i kontanta medel.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Johan Redhe
Utdrag till: Förvaltningsekonomen, Eva Larsson, klf, Petra Rosvall, klf
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
Typ
EU-medel / Investeringar för tillväxt och
sysselsättning / Mellersta Norrland / Att öka
konkurrenskraften för små och medelstora företag
Status
Sparad
Sparad
2015-03-11
Mottagare
Tillväxtverket
1. Uppgifter om projektet
1.1 Projektets namn
Creative region of Gastronomy:1
1.2
2015-04-01
Datum för projektstart
2018-07-01
1.3 Datum för projektslut
1.4 Län och kommuner som omfattas av projektets verksamhet
Jämtland
Berg
Bräcke
Härjedalen
Strömsund
Åre
Östersund
Krokom
Typ av projekt
Samverkansprojekt
Har projekt sökt finansiering ur minst två
programområden?
Nej
2. Uppgifter om sökande
2.1 Organisationsnummer
556892-2420
2.2 Organisationsnamn
Torsta AB
2.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
2.4 Organisationens postadress
Ösavägen 20
2.5 Organisationens postnummer
836 94
2.6 Organisationens postort
Ås
2.7 Arbetsställenummer
5224-6709
2.8 Arbetsställenamn
Torsta
2.9 Besöksadress
ösavägen 20
2.10 Postnummer
836 94
2.11 Postort
Ås
2.12 Är er organisation momsredovisningsskyldig
för projektets verksamhet?
2.13 Omfattas er organisation av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
2.14 Eventuellt beviljat stöd utbetalas till ert
Ja
Ange nummer för valt betalningssätt
871-2960
2.15 Sökande
Namn
Trine Amundsen
Ja
Bankgiro
Ragunda
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
Telefon
0640-18801
Epost
trine.amundsen@torsta.se
2.16 Projektledare
Namn
ej tillsatt
Telefon
Epost
2.17 Ekonomi
Namn
ej tillsatt
Telefon
Epost
3. Samverkansparter
3.1 Organisationsnummer
769600-7686
3.2 Samverkanspart
Jämtland Härjedalen Turism JHT Ek.för
3.3 Juridisk form
Ekonomiska föreningar
3.4 Organisationens postadress
Rådhusgatan 44
3.5 Organisationens postnummer
831 82
3.6 Organisationens postort
Östersund
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Medsökande
Namn
Ja
Telefon
063104405
Nej
Mårten Wikner
Epost
Projektledare
Namn
Telefon
Epost
Ekonomi
Namn
Telefon
Epost
3.1 Organisationsnummer
5560329269
3.2 Samverkanspart
Lantbrukarnas Ekonomi AB Jämtland
3.3 Juridisk form
Övriga aktiebolag
3.4 Organisationens postadress
Ösavägen 14
3.5 Organisationens postnummer
836 94
3.6 Organisationens postort
Ås
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Medsökande
Ja
Nej
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
Namn
Ing-Marie Jirhed
Telefon
063-551093
Epost
Projektledare
Namn
Telefon
Epost
Ekonomi
Namn
Telefon
Epost
3.1 Organisationsnummer
212000-2528
3.2 Samverkanspart
Östersunds kommun
3.3 Juridisk form
Kommuner
3.4 Organisationens postadress
Rådhuset
3.5 Organisationens postnummer
831 82
3.6 Organisationens postort
Östersund
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Medsökande
Namn
Ja
Telefon
063-144653
Epost
teresia.gron@ostersund.se
Ja
Teresia Grön
Projektledare
Namn
Telefon
Epost
Ekonomi
Namn
Telefon
Epost
3.1 Organisationsnummer
222000-2840
3.2 Samverkanspart
Region Jämtland Härjedalen
3.3 Juridisk form
Kommuner
3.4 Organisationens postadress
Rådhuset
3.5 Organisationens postnummer
831 28
3.6 Organisationens postort
Östersund
3.7 Är samverkansparten
momsredovisningsskyldig för projektets
verksamhet?
3.8 Omfattas Samverkansparten av Lagen om
offentlig upphandling (LOU) eller annan
upphandlingslagstiftning, t.ex. LUF?
Medsökande
Namn
Telefon
Ja
Dag Hartman
063146400
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
Epost
dag.hartman@ostersund.se
Projektledare
Namn
Telefon
Epost
Ekonomi
Namn
Telefon
Epost
4. Bakgrund och omvärld
Bakgrund
I Jämtland finns ett starkt engagemang för
närproducerad mat med gastronomisk profil. Det har
bland annat resulterat i Matlandethuvudstad
Östersund och att länet antagits som gastronomisk
region av UNESCO:s initiativ Creative Cities
Network. Tyvärr speglas inte detta hos de företagare
som producerar råvarorna. Det ekonomiska läget för
Jämtlands mjölk- och köttproducenter är mycket
besvärligt och alltfler riskerar att tvingas lägga ner
produktionen. En fortsatt utveckling i denna riktning
innebär förutom förlusten av närproducerad mat och
minskat antal tjänster på landsbygden, en radikal
förändring av landskapsbilden och förutsättningarna
för besöksnäringen. Detta tas även fasta på i den
Regionala utvecklingsstrategin för Jämtland, där man
slår fast att: Ett aktivt jordbruk är en förutsättning för
det öppna landskap och kulturmiljöer som attraherar
såväl boende som turister De senaste fem åren har
flera projekt och förstudier bedrivits för att se hur
man kan öka tillväxten hos små och medelstora
matföretag. Projektet Kreativ matregion Jämtland och
förstudien Eating the future har båda visat på behovet
av att öka antalet business-to-business d.v.s. affärer
direkt mellan matproducent och restaurangen,
handeln, hotellet, evenemanget osv.
Upphandlingsregler och logistik uppfattas som svåra
men erfarenheten visar också att där man verkligen
vill så lyckas man åstadkomma affärer utan
mellanled. Idag utgör lokal mat på stora
sportarrangemang ett undantag, vi vill att det skall
vara självklart för arrangörer att vända sig till den
lokala produktionen när man planerar materbjudande i
samband med olika sorters event. Det finns goda
exempel i länet där restauranger och hotell handlar
kött direkt av lantbrukare. Det vi behöver göra nu är
att skala upp antalet goda exempel, att utveckla
metoder och skapa arenor för samverkan som gör det
enklare för maten att hitta bordet och bordet maten.
Analysen visar också att det finns en trolig
framgångsfaktor i att jobba med många olika sektorer
med maten som tillväxtmotor, mat plus kultur, mat
plus idrottsevent osv. Ett exempel på outnyttjad
tillväxtpotential är länets 9 miljoner gästnätter. Dessa
nyttjas i mycket liten skala för att sälja lokal mat.
Projektet vill därför skapa en plattform, mötes- och
marknadsplats för alla aktörer i matens värdekedjor,
en öppen och lättillgänglig digital verktygslåda som
ger utrymme för att utveckla nya affärer, erbjuder
handledning och metoder och samlar kompetens.
Projektet vill också utveckla ett grönt
innovationssystem för företagsidéer i samarbete med
MSSP. Genom att lotsa företag till nya affärer under
projekttiden får vi direkta effekter i riktning mot
målen, men affärsskapandet under projekttiden skall
framförallt bidra till metodutveckling, öka antalet
goda exempel, bygga kompetens och nätverk.
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
På ett internationellt plan har mat gått från att handla
om råvaror till att betraktas ur ett samhällsperspektiv.
Slowfoodrörelsens värderingar om "god, ren och
rättvis mat" får allt större gehör. Gastronomi handlar
inte bara om god mat utan även om hur vi kan skapa
hållbar tillväxt kopplat till den regionala identiteten.
Detta är den värdegrund som hela projektet vilar på,
ett inkluderande arbetssätt med sikte på social,
ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Projektet ska
utgå ifrån förhållandet i varje specifik målgrupp och
anpassa arbetssättet med mål att nå ökad jämställdhet
eftersom könsfördelningen i berörda sektorer ser
väldigt olika ut. Mat och matupplevelse är i sig ett
fantastiskt redskap för integration vilket vi i
planeringen av aktiviteter tar fasta på.
Omvärld och samverkan
Vår bedömning är att matprojekt i olika former pågår
på många ställen i Sverige. I Jämtland känner vi i
dagsläget till Turism 2030 vilket söks av JHT och
som främst skall jobba med besöksnäring kopplat till
natur och kultur. En del i projektet blir
omvärldsspaning och förmedling av information,
kunskap och kontakter. Det innebär att erfarenheter
från andra projekt kommer att följas och aktivt sökas
upp. 2016 står Östersund som värd för årsmötet i
Creative City Network och både konferensen och
aktörerna i nätverket ger unika möjligheter att ta in
världen, att se hur andra jobbar med
matupplevelse/gastronomi. Vi är övertygade om att
länets aktörer inom mat kan dra lärdom av det som
sker i Italien, Kina eller Skåne inom gastronomisk
kreativitet. På aktivitetsnivån kommer detta att
innebära deltagande i årsmötet för Creative Cities
2016 och internationelisering kopplad till nätverket
Creative City of Gastronomy m.m. Alla samverkande
parter har egna väl tilltagna nätverk där goda
möjligheter till ytterligare uppdatering finns. Projektet
har som utgångspunkt att vara öppet och inkluderande
vilket innebär att målet är en samverkan mellan en
dynamisk skara aktörer där vi delar erfarenheter,
kompetens och möjligheter till utveckling och tillväxt
på ett öppet och lättillgängligt sätt.
Koppling till det regionala näringslivet
Förstudien Eating the Future, vars förslag till
handlingsplan ligger till grund för detta projekt,
genomfördes på uppdrag av en bred samling av
organisationer med förankring hos länets företagare.
Förstudien och handlingsplanen kan därmed ses som
en beställning från länets näringsliv.
Projektet Kreativ Matregion Jämtland har även det en
roll som förankring av det projekt som nu söks.
Kreativ Matregion Jämtland drevs även det av
organisationer kopplade till regionens mat-näringsliv,
projektet hade från start intentionen att grunda för ett
större projekt med de syften som Creative Region of
Gastronomy nu samlas omkring. Det finns en
uppfattning hos många restauranger, offentliga kök,
hotell o.s.v. att det är svårt att klara
logistikutmaningar och upphandling från lokala
producenter. Detta har visats sig i tidigare projekt och
i de satsningar som b.l.a LRF genomfört inom
"Livsmedelsstrategin". Detta är också den bild
lantbrukare i länet förmedlar, det finns en vilja att
producera mat till den lokala marknaden men det
upplevs som en komplicerad väg att lösa matens
infrastruktur från jord till bordet på restaurangen,
hotellet, skolköket eller på idrottsevenemanget. Alla
måste självklart följa de lagar som finns avseende
exempelvis upphandling, projektet kommer att arbeta
för att stärka företagen att klara de gällande reglerna
och att underlätta själva processen
Det regionala näringslivet blir nyckeln till projektet
då syftet är att koppla samman aktörer i matens
värdekedjor för att utveckla nya samarbeten mellan
matproducenten och idrottsevenemanget, hotellet,
restaurangen, offentliga köket, kultureventet o.s.v De
regionala företagarna kommer också att delta i
kompetensutvecklingsaktiviteter av olika slag.
EU's strategi för Östersjöregionen
EU:s strategi för Östersjöregionen hanteras ej i
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
projektet
5. Mål och resultat
Mål
Övergripande mål:Att öka lönsamhet och
konkurrenskraft hos små och medelstora företag i
matens värdekedja.
Projektmål: Maten som regional tillväxtmotor har
inneburit fler affärsmöjligheter för länets
matföretagare
Delmål:
1. Ökad kännedom om Jämtland som matregion
nationellt och internationellt
2. Ökad lönsamhet för företag inom matbranschen i
Jämtland
3. Ökad förädling av jämtländska råvaror
4. Ökad nationell och internationell efterfrågan och
konsumtion av jämtländska produkter och tjänster på
restauranger, evenemang, i offentliga kök och inom
handel.
5. Alla ska med, och det är inte bara fina ord!
6. Arbetssättet i projektet skall vara nyskapande,
inkluderande och långsiktigt hållbart
Målgrupp(er)
Primär målgrupp är små och medelstora företag i
matens värdekedjor, matproducenter, restauranger,
turismföretag, handel, arrangörer av
idrottsevenemang, kulturarrangemang och andra
arenor där mat/matupplevelser ingår.
Sekundär målgrupp är politiker,
upphandlingsansvariga, finansiella kontakter,
myndigheter och organisationer inom området.
Förväntat resultat vid projektavslut
Projektets aktiviteter skall ha gett resulterat i
metodutveckling och verktyg för att underlätta
business-to-business inom mat och gastronomi.
Projektet skall ha utformat en digital mötes-och
marknadsplats. En digital verktygslåda med goda
exempel, metoder, verktyg, kompetens, nätverk och
omvärldsspaning för att underlätta och stödja fortsatt
affärsutveckling med maten som motor. Torsta AB
ansvarar för finansiering och drift av plattformen efter
projektets slut
Vid projektets slut skall lokal mat genom
nätverkande, kommunikation och metodutveckling
vara ett självklart val vid stora evenemang som
exempelvis VM 2019. Maten som integrationsverktyg
skall ha skapat nya samverkansformer och nätverk
mellan utrikes- och inrikes födda, vilket exempelvis
kan ges uttryck i mångkulturell återkommande
skördefest, matlagningskurser arrangerade av utrikes
födda för inrikes födda.
Vid projektets slut skall den medvetna strategin att
utforma aktiviteter och kommunikation med
genusperspektiv utifrån den specifika målgruppen ha
gett resultat i form av ökad medvetenhet och verktyg
för att skapa förutsättningar för medvetet
jämställdhetsarbete inom mat/gastronomisk
affärsutveckling.
Förväntade effekter på lång sikt
Den digitala kommunikations- och affärsplattformen
kommer att utvecklas och i takt med att de goda
exemplen ökar kommer nya nätverk och verktyg för
affärsutveckling att formas. Den nuvarande strukturen
med huvuddelen av livsmedelsförädlingen utanför
länets och landets gränser, kommer att kunna styras
om till regional förädling i takt med ökad
medvetenhet om matens värde som tillväxtmotor.
Effekter på lång sikt är att bättre tillvarata
kompetensen hos utrikes födda för utveckling av nya
produkter och tjänster inom mat och gastronomi.
De olika sektorerna och aktörerna inom matens
värdekedjor har skillnader i könsfördelning och den
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
förväntade effekten på sikt är att dessa skillnader skall
utjämnas
6. Organisation och genomförande
Projektorganisation
Projektet kommer att ägas av Torsta AB
Huvudprojektledare kommer att tillsättas av Torsta
AB
Delprojektledare kommer även att tillsättas hos alla
samverkansparter, Jämtland Härjedalen Turism,
Region Jämtland Härjedalen, LRF, Östersunds
kommun.
Ekonomisk administratör kommer att tillsättas av
Torsta AB
Kommunikatör kommer att tillsättas av
projektledningen
En styrgrupp kommer att tillsättas med representanter
från finansiärerna.
En särskild beställargrupp kommer att delta vid vissa
styrgrupps och projektledningsmöten. Gruppen skall
bestå av företagare. Vid sammansättningen av
gruppen strävar vi efter att representera både kvinnor
och män samt spridning i åldersgruppen. Gruppen
skall också så långt det är möjligt även omfatta
utrikes födda.
Referensgrupperna kommer att finnas även till de
olika aktiviteterna och vara dynamiska . Det är viktigt
att referensgrupperna speglar hela målgruppen och att
speciellt yngre företagare involveras.
Arbetssätt
Projektets aktiviteter kommer att pågå parallellt men
vissa delmoment är fastställda i tid såsom deltagande i
UNESCOs Creative City Conference 2016. Alla
aktiviteter syftar till att bidra med erfarenheter,
kompetens och information till byggandet av de
digitala plattformerna.
Projektledningen kommer att bestå av representanter
från alla samverkansparter med huvudprojektledaren
som sammanhållande och sammankallande vid
möten. Projektets administratör och kommunikatör
kommer även de att ingå i projektledningen. Detta
innebär en ganska stor projektledningsgrupp, men det
är viktigt att alla parters projektledare blir likvärdiga.
Detta kommer att ställa särskilda krav på
projektledaren i form av ledaregenskaper och
erfarenhet.
Alla samverkansparter kommer att ha specificerad
budget utifrån det i aktiviteterna angivna ansvaret.
Projektets styrgrupp kommer att granska hur projektet
genomförs och hjälpa till att sprida information om
projektet i de egna nätverken. Huvudprojektledaren
ansvarar för att styrgruppen och den särskilda
referensgruppen av företagare kallas till regelbundna
möten.
Resultaten från projektet skall kommuniceras
kontinuerligt på den digitala plattformen och i
parternas egna organisationer via hemsidor mm.
Utvärdering skall ske fortlöpande av aktiviteter och
kommer att redovisas på plattformen för att kunna
arbeta med förbättring under projektets gång. Som
beskrivits under "Bakgrund och omvärld" så finns
omfattande resultat från såväl egna som andras
projekt och studier. Länkar till genomförda
slutrapporter, förstudier mm. kommer att finnas på
den gemensamma plattformen och bidra till
utveckling av innehållet på denna.
Slutrapport kommer att publiceras offentligt enligt
gällande krav, samt på den gemensamma plattformen
och i samverkansparternas egna informationskanaler.
Projektets slutprodukt i form av kommunikations- och
affärsplattform skall tillvarata de erfarenheter och
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
slutsatser som projektet ger för att förbättra verktyg
och handledning för affärsutveckling. Vi ser den
gemensamma plattformen som något av en garant för
att projektets delresultat verkligen skall komma alla
till del.
I projektet arbetar vi utifrån
kommunikationsplattformen Creative Gastronomy.
Dels som en plats kopplad till bl.a Grönt Center i Ås
och andra utvecklingscentra, men framförallt som en
branschöverskridande digital business-to-businessplattform creativegastronomy.com.
I syfte att kvalitetssäkra arbetet kommer projektet att
jobba med utvärdering av aktiviteter men även
övergripande utifrån frågeställningen om
framgångsfaktorer för business-to-busines, vad är det
som gör att vissa företag lyckas med affärer utan
mellanhänder?.
LRF har tagit fram en Projekthandbok vilken kommer
att användas som stöd för projektledningen.
7. Aktiviteter
Aktivitet
Extern kommunikation och
resultatspridning
Startdatum Slutdatum
2015-04-01 2018-07-01
Delaktivitet
Business-to-business
Startdatum Slutdatum
2015-04-01 2018-05-02
Kostnad Beskrivning
13 600 000 samtliga aktiviteter finns specificerade under delaktiviteter
Kostnad Beskrivning
2 900 000 Utveckla ett nätverk för privata företagare i hela kedjan från
jord till bord med syfte att ge flera affärer, ökad kunskap,
utbyta erfarenheter och ta in omvärldsanalys m.m. Nya
grupperingar som bildas runt specifika frågeställningar kan
processledas för att komma vidare.
En mötesplats där nya idéer produkter och processer kan
initieras och tas vidare till genomförande. Nätverket kopplas
direkt direkt till den digitala plattformen.
Projektet skall lyfta fram goda exempel i redan existerande
business-to-business mellan länets matföretagare. Projektet
skall också bidra till flera affärer genom att koppla samman
entreprenörer och arrangörer inom hotell, handel, event och
restaurang, med lokala matföretag. Matföretagen kan vara
mjölk-och köttföretag, äggproducenter, charkhantverkare,
mejerier o.s.v. Projektet tar kontakt med företag med potential
att utveckla matupplevelsen. Projektet hjälper till med att hitta
lösningar för logistik och affärsmodell. Projektet skall också
erbjuda studiebesök hos lokala matproducenter för personal
som skall tillaga och servera mat hos restaurang, hotell och
event, samt hos handelns segmentansvariga. Matproducenter
erbjuds i samband med piloterna tillfälle att lära av de som
jobbar med matupplevelser, vad behöver man som producent
av råvara känna till om restaurang, hotell, handel och event?
Hur kommer matupplevelsen att presenteras och vad är viktigt
att tänka på i produktionsledet när man blir synlig för
restaurangbesökaren o.s.v? Varje enskild aktivitet skall sedan
utvärderas och användas för utveckling av den digitala
plattformen för att utgöra inspiration, utveckla metoder för att
underlätta affärsutveckling business-to-business. En sorts
checklista, stegvis"hur-gör-man" för den företagare som vill
leverera kvalitetsråvara eller färdig produkt till den som
serverar eller säljer matupplevelser, eller för den som vill veta
var man hittar maten till sitt arrangemang, till hotellet eller
restaurangen.
En kommun i länet skall under en begränsad tid (vilken styrs
av möjligheterna till direktupphandling) uppmuntras att
erbjuda lokalt och ekologiskt producerade råvaror på ett eller
flera av de offentliga köken. Upphandlingen av lokalt
producerade råvaror skall ses som ett utvärderingsförsök för
att kunna jämföra kostnaden mellan erbjudandet innehållande
den lokalt producerade råvaran och ekologisk råvara. Försöket
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
skall också utvärdera matupplevelsen hos äldre, förskole -eller
skolbarn e.t.c beroende av vilket kök som ingår.
Utvärderingen kopplad till matupplevelse skall t.e.x innehålla
frågeställning om hur försöket med lokalt producerad mat
upplevs av de som äter men även av föräldrar och anhöriga,
personal. Utvärderingen skall också innehålla rent
kvalitetsmässiga jämförelser, hur bra är råvarorna jämfört med
den som annars används och hur tycker personal och de som
äter maten att den smakar i jämförelse med det som vanligen
serveras. Utvärdering skall också ske av miljönytta.
Argumentet för ekologiska råvaror är framförallt miljömässiga
och projektet vill göra en jämförelse mellan lokalt producerad
mat och ekologisk mat för att se hur det miljömässiga värdet
av lokalt producerad mat är i förhållande till den ekologiskt
producerade. En förstudie pågår idag på Torsta AB i syfte att
utreda hur man kan höja statusen för den offentliga maten
genom kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Slutsatser
och analys från denna förstudie kommer att tas med i
planeringen av utvärderingsförsöket.
Implementering av den digitala plattformen. Utbildning och
träning i att använda den digitala mötes- och
marknadsplattformen kommer att erbjudas matföretagare i
syfte att utveckla det egna företaget
LRF är ansvarig part för genomförandet av denna aktivitet
Årsmöte Creative Cities
Network 2016
2015-04-01
2016-11-01
2 500 000 Genom Östersunds/Jämtlands medlemskap som gastronomisk
stad i UNESCO Creative Cities Network, togs ett beslut att
förlägga det 10:e årsmötet till Östersund 2016 på årsmötet i
Chengdu/Kina 2014. Regionen har på detta sätt möjlighet att
profilera sig inom Kreativa näringar (KKN), en starkt växande
sektor i världen. I och med konferensen kommer lokala
företag att bidra till profileringen och därmed ges möjlighet
till internationella kontakter.
Projektet kommer att samverka med Handelskammaren kring
Business-to-business-möten i anslutning till konferensen efter
en plan som utarbetats i förväg i projektets första fas och
stämts av med Business-Sweden och det regionala
näringslivet.
Under konferensen kommer företag och kulturutövare inom
KKN inklusive mat/gastronomiföretag att hålla möten och
workshops kopplade till den kreativa sektorn där regionens
näringsliv/kulturföretagare får tillfälle att möta företrädare för
de 2-300 företrädarna för UNESCOs nätverk för att skapa
nätverk, utbyten och gemensamma projekt.
Att representanter från hela världen kommer till länet under
ett antal dagar ska ge utväxling till det regionala näringslivet
genom att:
Regional spendering: konferensdeltagarna äter, bor och
shoppar vilket ger direkt påverkan på näringslivet.
Marknadsföring: Konferensen ger regionen möjlighet att
profilera sig inom Kreativa näringar (KKN). Konferensen
förväntas generera nationell och internationell media.
Internationella kontakter och utbyten: konferensen ger de
företagare inom kreativa näringar möjlighet att synliggöras,
samt skapa internationella kontakter med aktörer och
företagare inom sitt respektive område.
Målgruppen är i första hand företag inom temat
mat/gastronomi, kultur och turism, men även andra sektorer i
det regionala näringslivet kan vara aktuella, t.ex. inom miljö
och hälsa, ¿Kultur går före affärer¿. Det ska även tas kontakt
med den nationella nivån i Sverige om Jämtland kan fungera
som en nationell nod i affärsutbyten.
Aktiviteten omfattar Köp av tjänst för konferensupplägg,
lokalhyra, koordinering, workshops för de olika kreativa
näringarna under konferensen, moderator, tolkar, etc. Region
JH och Östersunds kommun är ansvarig för denna aktivitet.
Internationella kontakter
2015-04-01
2018-05-02
1 500 000 Länets medlemskap i UNESCO Creative Cities Network ger
det regionala näringslivet möjlighet till internationella utbyten
inom mat/gastronomi, samt övriga KKN sektorer t.ex. musik,
design, litteratur, hantverk etc. Aktiviteten syftar till att
använda UNESCO Creative Cities Network (med för
närvarande över 50 medlemsstäder över hela världen, beräknat
antal 2016 ca 80-90 medlemmar) som ett verktyg för
affärskontakter och kompetensöverföring mellan regionala
företag/entreprenörer i den kreativa och kulturella sektorn och
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
företag på en internationell marknad. Syftet är att skapa
affärsutbyten och internationell kommunikation av länet som
en kreativt gastronomisk region och även marknadsföra
Jämtland Härjedalen som en kreativ region för kultur och
entreprenörskap i nationell och internationell media.
Aktiviteten syftar också till att företag och entreprenörer
genom deltagande i internationella möten och studieresor, ska
agera ambassadörer för länet och sina egna företag, och även
ta emot företag och regionala representanter i länet för att
bygga affärsnätverk, både från Europa och internationellt.
Region JH och Östersunds kommun för ansvariga för denna
aktivitet.
workshops- Matstrategin
2015-08-03
2017-05-02
60 000 Arbete för att förankra och skapa delaktighet i länets
matstrategi. Revidering av matstrategin pågår parallellt med
projektet på den politiska arenan. LRF ansvarar för denna
aktivitet
Skördefest
2015-04-01
2016-10-03
900 000 Skördefest, ett samarrangemang med företag från temat mat,
kultur och turism. Ett regionalt arrangemang i samband med
årsmötet för Creative Cities Network. Skördefesten skall ge
lokala matföretag möjligheten att profilera sig under
konferensen och därigenom
öka förutsättningarna för fler och nya affärer.Under
konferensen finns ett stort antal potentiella kunder och
marknadsförare på plats i länet: internationell press och
media, internationella representanter bestående av företagare,
kulturrepresentanter, tjänstemän och politiker.
Skördemarknaden riktar sig även mot regionala konsumenter
och ger deltagande företagare möjlighet att sälja till regionala
konsumenter.
Skördefesten kommer även att ta fasta på de kunskaper,
traditioner och produkter som finns hos länets nyanlända.
Utrikes födda matföretagare kommer att bjudas in för att delta
med sina produkter och matupplevelser. Mat är per definition
integrerande, alla kan samlas runt spisen och bordet oavsett
språkbarriärer och olika bakgrund. Det finns en
tillväxtpotential i utbytet mellan matkulturer där man kan lära
av varandra och hitta nya innovativa idéer för utvecklingen av
matupplevelser. På detaljnivån kan detta till exempel handla
om odling och användning av för länet nya
livsmedelsgrödor/grönsaker,
tillagning/tillverkning/förpackning av maten på annat sätt, och
nya mötesplatser för att äta.
Torsta AB ansvarar för denna aktivitet
Digitalt nyhetsbrev
2015-04-02
2018-05-02
50 000 Nyhetsbrev för matupplevelser och matproduktion för extern
och intern kommunikation i syfte att marknadsföra det lokala
matföretagandet. JHT ansvarar för denna aktivitet
Digital mötes-och
marknadsplats
2015-04-02
2018-05-02
3 300 000 Utveckla en plattform creativegastronomy.com/b2b för
aktörer i matens värdekedjor i regionen. Ett problem som
företagarna presenterat i förstudien är behovet av
branschöverskridande möjligheter till kommunikation och
utbyte för affärer. Regionens storlek gör att en ny digital
mötesplats skulle fungera som en katalysator för företagens
möjlighet att öka omsättningen. Dels genom att skapa
relationer för att sälja mer regionala produkter till
besöksnäring och offentlig sektor, men även för att utveckla
besöksnäringens aktivitetsföretagare och aktörer med nya
tjänster kopplat till matutveckling. Plattformen skall fyllas
med goda exempel och verktyg för business-to-business,
omvärldsbevakning, utbildningar och möten. Plattformen skall
fungera som en digital verktygslåda för företag inom matens
värdekedja i hela regionen.
Plattformen skall också sträva efter att lyfta fram olika
företagares bakgrund och erfarenhet, inte minst vad gäller
möten mellan utrikes och inrikes födda företagare. Detta
behöver man också ta hänsyn till i de fall kommunikationen
behöver ske även på engelska.
I plattformen ingår även vertikal kommunikation. Detta
innebär framtagande av text, bilder och rörlig media kopplat
till jämtländsk mat och gastronomi. Materialet görs
tillgängligt via ex. Mynewsdesk för press och media,
jamtland.se, creativegastronomy.com/travel inriktningen på
materialet skall syfta till att lyfta goda exempel och öka
företagens lönsamhet via att nå nya och befintliga målgrupper
framförallt via webbaserad kommunikation. I aktiviteten kan
även ingå köp av marknadsplats för bilder och text i ex.
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
matmagasin, webbsiter, eller vid evenemang inom och utom
länet.
B2B-plattformen skall bygga på senaste möjliga teknik och
ligga i framkant vad gäller metodutveckling och användbarhet
och garantera tillgänglighet och öppenhet. En digital plattform
säkerställer att företag och intressenter kan inkluderas
oberoende av var man finns geografisk. Plattformen skall vara
dynamisk och ge möjlighet för deltagande på flera nivåer, i
olika grupper och under kort eller lång tid. Innehållet till
plattformen tas fram inom arbetet med piloter, B2B-nätverk,
mm.
JHT ansvarar för aktiviteten
Torsta AB ansvarar för finansiering och drift av plattformen
efter projektets slut.
Grönt innovationssystem
2015-04-02
2018-05-02
2 400 000 En kreativ miljö med syfte att stödja företag, grupper av
företag och offentliga aktörer att kunna förverkliga ideer till
nya produkter, tjänster och processer till färdiga erbjudanden
till marknaden genom att erbjuda rådgivning, verktyg,
kontakter och processledning med samma metoder som övriga
science parks i länet. Arbetet sker i samverkan med MSSP och
med beprövade metoder. Att vara en enkel väg in för företag
och andra aktörer inom gastronomi-området som på något sätt
vill utveckla sitt företag.
Fysisk plats blir på Grönt Center i Ås och kan nyttja alla de
praktiska resurser som finns där i form av verkstäder för
förädling, gårdsbruk, odlingsmöjligheter, växthus mm.
Aktiviteten omfattar även utbildning av 3 affärsrådgivare.
Utbildningen innehåller förutom sakområdet särskild kunskap
om arbete för ökad mångfald och jämställdhet vilket skall ingå
affärsrådgivarnas uppdrag.
Torsta AB ansvarar för aktiviteten
Aktivitet
Avslutsarbete
Startdatum Slutdatum
2018-04-02 2018-07-01
Kostnad Beskrivning
20 000 slutrapportering
Delaktivitet
Slutrapport
Startdatum Slutdatum
2018-05-02 2018-07-01
Kostnad Beskrivning
20 000 Arbete med slutrapport
Aktivitet
Utvärdering och lärande
Startdatum Slutdatum
2015-09-02 2018-04-02
Kostnad Beskrivning
20 000 beskrivning under delaktivitet
Delaktivitet
Metodutveckling (0)
Startdatum Slutdatum
2015-09-02 2018-04-02
Kostnad Beskrivning
20 000 Metodutveckling kommer att ske fortlöpande under det att de
olika aktiviteterna genomförs, särskilt i pilotaktiviteterna inom
Business-to-business. För att kvalitetssäkra arbetet kommer en
konsult att anlitas för att ta fram parametrar för
kvalitetsbedömning i hela projektet men framförallt i de delar
som handlar om utveckling av verktyg för Business-toBusiness utifrån befintliga och tillkommande
affärssamarbeten.
7.2 Innebär någon/några av aktiviteterna i projektet att projektet bekostar insatser som är riktade till
enskilda företag?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
7.3 Finns aktiviteter av socialfondskaraktär?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
7.4 Genomförs aktiviteter i projektet utanför det programområde som denna ansökan gäller, men ska
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
finansieras genom denna ansökan?
Nej
Om ja, vilken/vilka aktiviteter?
Om ja, ange budgeterad kostnad
8. Indikatorer
8.1 Ange investeringsprioritering
Att främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja
skapandet av nya företag, inklusive genom företagskuvöser.
8.2 Kvantifiera projektets bidrag
i följande aktivitetsindikatorer
Antal företag som får stöd
150 företag
Antal företag som får bidrag
företag
Antal företag som får annat
ekonomiskt stöd än bidrag
företag
Antal företag som får annat stöd än
ekonomiskt stöd
företag
Antal nya företag som får stöd
företag
Privat investering som matchar
offentligt stöd till företag (annat än
bidrag)
MSEK
Sysselsättningsökning i företag
som får stöd
heltidstjänster
8.3 Ange programspecifikt mål
Förbättra förutsättningarna för ökad lönsamhet i befintliga och nya små och medelstora företag
8.4 Kommentar till indikatorerna
Vi är ännu inte helt på det klara med modellen för indikatorer, handledningen är ännu inte fullödig vilket
bekräftas av Tillväxtverket.
Antal företag som får stöd avser vi alla de företag som får rådgivning, lots i affärsutveckling, deltar aktivt i
innovationssystem.
Vi avser att mäta antal företag som genomgår process i det Gröna Innovationssystemet. Målet är 15 st under
3 år. Vi avser att mäta antal nya produkter och tjänster som tillkommer i projektets försorg med målet 10 st
under 3 år. Vi avser också att mäta antal affärsöverenskommelser som tillkommer till följd av projektet med
målet 30 st under 3 år.
Vi har ännu inte hittat bra sätt att tillförlitligt mäta tillväxt i företag till följd av projektet jämfört med
startläget. Även om mätning skulle visa tillväxt relativt startvärden kan vi inte säga hur stor del som beror av
projektet, parametrar som råvarupris, kostnad för insatsvaror, ränteförändringar mm kan inte uteslutas. En
modell där företag själva får ange omsättningsförändring till följd av projektet har diskuterats men vår
bedömning är att vi då riskerar att de avstår från att delta.
9. Budget
Kostnadsslag
Personal
Huvudprojektled
are 50% 40
000kr /mån
2015
1510157
2016
3030940
2017
2730071
2018
1365035
171216
342432
342432
171216
Totaler
8636203
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
- administratör
50% 30
000kr/mån
149814
299628
299628
149814
- kommunikatör
75% 35000
kr/mån
224721
449442
449442
224721
delprojektledare
Torsta AB 50%
35000kr/mån
149814
299628
299628
149814
delprojektledare
JHT 75%
35000kr/mån
224721
449442
449442
224721
delprojektledare
LRF 100 %
35000/mån
299628
599256
599256
299628
delprojektledare
RJH 20 mån
50%, 16 mån
25%
149814
274659
149814
74907
delprojektledare
öst kom 20 mån
50%, 16 mån
25%
140429
316453
140429
70214
Extern
sakkunskap och
externa tjänster
747200
2585000
1135000
200000
- koordinator
Creative City
årsmöte
100000
300000
0
0
65000
200000
100000
0
0
150000
150000
0
- hyra
utrustning,
kulturarrangema
ng dag 1 o 2
CCC
10000
350000
10000
0
- representation
CCC
10000
80000
10000
0
implementering
digital plattform
0
30000
30000
0
- utveckling av
digitala
mötesplatsen
200000
500000
250000
50000
- utskick
marknadsföring
10000
10000
20000
10000
- utbildning
affärsrådgivare
0
150000
0
0
- externa
föreläsare
15000
30000
30000
0
- arvoden
företagare i
refgrupper
10000
40000
40000
10000
- slutrapport o
utvärdering
0
0
0
40000
- nyhetsbrev
0
15000
15000
0
workshop,keynot
espeaker,
submöten 7 st
CCC
- tolkar ccc
4667200
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
- vertikal
kommunikation;
bilder, texter,
rörlig media
50000
150000
150000
50000
- konsult Grönt
Innovationscentr
um
100000
200000
150000
25000
- omkostnad
skördefest
137200
300000
100000
0
40000
50000
50000
15000
0
30000
30000
0
Resor och logi
60000
120000
120000
25000
- studiebesök,
studieresor
0
50000
50000
0
- resor för
projektmedarbeta
re
30000
40000
40000
15000
- resor uppdrag
creative city
network
30000
30000
30000
10000
Investeringar
materiel och
externa lokaler
35000
115000
50000
25000
- lokalhyra
aktiviteter
10000
10000
10000
10000
0
65000
0
0
marknadsförings
material
10000
20000
20000
0
marknadsföring
internat
kommunikation
15000
20000
20000
15000
0
0
0
0
0
Schablonkostnad
er
226524
454641
409511
204755
1295431
- Torsta,, LRF,
JHT,
Öst.kommun,
RJH 15%
226524
454641
409511
204755
0
0
0
0
0
2578881
6305581
4444582
1819790
15148834
0
0
0
0
0
Privat bidrag i
annat än pengar
16000
32000
32000
16000
96000
Summa, bidrag
i annat än
pengar
16000
32000
32000
16000
96000
2594881
6337581
4476582
1835790
15244834
informationsmat
erial
- workshop
matstrategi o
möten
- lokaler
Creative city
Conference
Investeringar i
portföljbolag
Avgår
projektintäkter
(negativ kostnad)
Summa,
faktiska
kostnader
Offentligt bidrag
i annat än pengar
Summa,
kostnader
325000
225000
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
Finansiär
Beskrivning
Offentlig
kontantfinansi
ering
2015
1074143
2016
2722912
2017
1793243
2018
694121
Totaler
6284419
- Östersunds
kommun
Creative City
årsmöte
0
59000
0
0
- Region JH
Creative City
årsmöte 1:1
0
450000
0
0
- Region JH
1:1
783900
1681800
1503000
549000
- Region JH
149814
274659
149814
74907
- Östersunds
kommun
140429
257453
140429
70214
Privat
kontantfinansi
ering
215000
430000
430000
215000
- Torsta AB
135000
300000
300000
165000
- LRF
50000
100000
100000
50000
- JHT
30000
30000
30000
0
Summa,
kontant
medfinansieri
ng
1289143
3152912
2223243
909121
7574419
Offentligt
bidrag i annat
än pengar
0
0
0
0
0
Privat bidrag i
annat än
pengar
16000
32000
32000
16000
96000
16000
32000
32000
16000
16000
32000
32000
16000
96000
Summa,
medfinansieri
ng
1305143
3184912
2255243
925121
7670419
Europeiska
regionala
utvecklingsfo
nden
1289738
3152669
2221339
910669
7574415
Andel av
faktiska
kostnader
50,01 %
50 %
49,98 %
50,04 %
50 %
- tid
företagare
beställargrupp
- möten
Summa,
bidrag i annat
än pengar
9.4 Förväntas projektet generera nettoinkomster efter projektavslut?
Nej
Om ja, redogör för om och hur projektet förväntas generera intäkter efter projektslut
9.5 Söker ni förskott på eventuellt beviljat stöd?
Om ja, belopp
Om ja, motivering
Kommentar till budget
10. Bilagor
Nej
1290000
§ 6, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Creative Region of Gastronomy -Maten som motor i regiona
Namn
Bild creative region of gastronomy.pdf
Beskrivning
översiktsbild över projektet - Creative Region of
gastronomy
upphandlingsplan.xlsx
upphandlingsplan Creative region of gastronomy
riskanalys.xlsx
riskanalys Creative Region of gastronomy
Medfinansieringsintyg CRG.pdf
Medfinansieringintyg CRG
Samverkansavtal CRG.pdf
Samverkansavtal CRG
delegering RJH.pdf
delegationsordning Region Jämtland Härjedalen
Signatur
Saknas
§ 7, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2174/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-03
1
Dnr 2174-2014
Åsa Brandelius
Kommunstyrelsen
Insatser för försörjningsstödstagare, 18-65 år
Kommundirektören har uppdragit till arbetsmarknadschef och socialförvaltningens biträdande förvaltningschef att titta på möjliga aktiva insatser
för försörjningsstödstagare, 18-65 år. För ungdomar 18-25 år har insatsen
möjliggjorts 2013-2015 genom kommunfullmäktiges beslut om att avsätta
10 miljoner kronor per år för att motverka ungdomsarbetslösheten genom
att anordna särskilda anställningar i den kommunala verksamheten. Två
kommuner, Sundsvall och Växjö, har besökts för att lära av deras erfarenheter och som anordnar anställningar även för vuxna försörjningsstödstagare.
Kommunledningsförvaltningen föreslår i tjänstmannaförslag 2015-02-25 att
kommunstyrelsens budget för arbetsmarknadsprogram tillförs 3,5 miljoner
2015 och 20 miljoner kronor från 2016 för anordnande av anställningar för
unga och vuxna arbetslösa som uppbär försörjningsstöd.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-03
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
1. Kommunstyrelsens budget för arbetsmarknadsprogram tillförs 3,5 miljoner kronor 2015 för anordnande av aktiva insatser/anställningar för vuxna
arbetslösa som uppbär försörjningsstöd. Insatser för unga är redan finansierade 2015.
2. Pengarna tas från kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov, ansvar 01000, verksamhet 85401.
3. Finansieringsbehov från 2016, 20 miljoner kronor för aktiva insatser/anställningar för unga och vuxna, 18-65 år, föreslås hanteras i budgetprocess för 2016.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 7, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2174/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-03
2
Dnr 2174-2014
Bakgrund
Efter det förra regeringsskiftet 2006 införde regeringen en ny arbetsmarknadspolitik. Bland mycket annat innebar det att kommunerna skulle ha en
mindre roll än tidigare inom politikområdet, Arbetsförmedlingen skulle
upphandla kompletterande aktörer att utföra mycket av det kommunerna
genomfört. Arbetsförmedlingen sade därför upp alla avtal om insatser för
arbetslösa som utfördes av Östersunds kommun, exempelvis Datortek (800900 deltagare per år), stor ungdomsverksamhet (300 per år), Plus-jobb, utbildningsvikariat, återvinningsverksamhet m m. Kommunen avvecklade
verksamheterna och många anställda sades upp. Som en följd av detta valde
kommunstyrelsen att minska kommunstyrelsens budget för arbetsmarknadsprogram med 15 miljoner kronor från 2007.
Många kommuner, oavsett politisk majoritet, gjorde precis som Östersunds
kommun. Men flera kommuner, fortfarande oavsett politisk majoritet, valde
att ha sina verksamheter för arbetslösa kvar och så började man använda
dem för personer som sökte försörjningsstöd på grund av arbetslöshet.
Studiebesök september 2014
Sundsvall
Sundsvall omvandlar/överför sedan 2013, 20 miljoner kronor per år från
budget för försörjningsstöd till arbetsmarknadsbudgeten. Genom jobbsatsningen "KomiJobb" ska personer, 18-65 år, som söker försörjningsstöd och
som är arbetssökande/anmälda hos Arbetsförmedlingen få en subventionerad anställning (nystartsjobb, utvecklingsanställning, OSA-anställning) upp
till ett år i kommunal verksamhet. Beredskapsavtalet, BEA gäller, vilket
bland annat innebär undantag från lagen om anställningsskydd, LAS. Anställningarna går att kombinera med studier på 25 %. Målet är att 200 personer per år får en anställning. Ekonomiska effekter börjar synas år två, det
vill säga kostnader för försörjningsstödet minskar. Prognosen för försörjningsstödet 2014 är 104 miljoner kronor. Detta innebär en minskning med
11 miljoner kronor jämfört med 2013.
Växjö
Växjö har jobbat med aktiva insatser/anställningar för försörjningsstödstagare sedan 2010. Allt möjliggjordes av regeringens beslut om att stärka
kommunsektorn med 17 miljarder kronor 2010-2013 där 63 miljoner kronor
tillföll Växjö (Östersund ca 76 miljoner). Växjö valde att använda hela potten till insatser för försörjningsstödstagare och dessa pengar har funnits
även 2014.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 7, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2174/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-03
3
Dnr 2174-2014
Enligt deras nämndsordförande (M) är det klart med medel även 2015. Precis som i Sundsvall anordnas 1-åriga subventionerade anställningar i kommunal verksamhet för personer 18-65 år som söker försörjningsstöd och är
arbetssökande, 300-350 platser per år. Aktiviteten inleds med kartläggning,
sedan praktik i 4 veckor. Om praktiken fungerar bra övergår den till en anställning i ett år. 25 % av anställningen kan användas till studier. Kommunfullmäktige har beslutat att 5 % motsvarande organisationens personalstab
ska utgöras av platser för åtgärden, förutom att man ska ta emot praktikanter från olika utbildningar. Kommunen har också många egna verksamheter
för personer som behöver "lågtröskel-platser". En stor intern service med
verksamheter som måleri, tapetseri, städ, trädgårdsarbete, snickeri, måltidstransporter m m.
Växjö, precis som Sundsvall, påpekar att det tar något år innan tydliga effekter kan synas i form av minskade kostnader för försörjningsstöd. År
2013 minskade kostnaderna med 12 miljoner kronor. Däremot minskar inte
antalet hushåll då det kontinuerligt är ett nytt inflöde. Man påtalar också
vikten av att hela tiden samverka med berörda fackliga organisationer, bl a
Kommunal och att HR-chef finns med i hela processen - detta för att insatsen tydligt ska ses även ur ett arbetsgivarperspektiv.
Östersunds kommun
Arbetsmarknadsläget i Östersunds kommun redovisar en viss positivism det vill säga, det är idag färre arbetslösa än för tre år sedan. Ett växande
problem är att andelen inskrivna vid Arbetsförmedlingen som utgörs av
grupper som har svårare att komma ut på arbetsmarknaden ökar. Denna
grupp utgörs av personer med internationell bakgrund, bristfällig utbildning
bland äldre och personer med någon form av funktionsnedsättning. I slutet
av 2014 bedöms två av tre inskrivna arbetssökande, tillhöra gruppen som
har svårt att få fäste på arbetsmarknaden.
Inom Socialförvaltningens område Försörjning ser man motsvarande målgrupper och ingen märkbar skillnad i antalet hushåll eller kostnader. Förklaringen till avsaknaden av den totala minskningen är att det totala antalet
hushåll ökat i Östersunds kommun - den största ökningen består av nyanlända som ännu inte kunnat etablera sig på arbetsmarknaden och att många
familjer som idag uppbär ekonomiskt bistånd bor i nyproducerade lägenheter med dyra hyror. Tendensen är också att den målgrupp som under lång
tid varit bidragsberoende ökar - det vill säga, de som står långt från arbetsmarknaden. Orsaken till detta är bland annat bristfällig utbildning och psykisk ohälsa.
Inom alla dessa grupperingar finns många barnfamiljer. Genom att bekämpa arbetslösheten bland föräldrar minskas även barnfattigdomen*. Vidare så
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 7, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2174/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-03
4
Dnr 2174-2014
finns konkreta beräkningar som visar på att den socioekonomiska vinsten
av att satsa på riktade insatser minskar kostnaderna för samhället på lång
sikt (dvs. efter 24 mån) och framförallt förbättrar situationen för den enskilde.
*2013
Ensamstående kvinna med barn: 87 st
Ensamstående man med barn: 49 st
Sambo med barn: 46 st
2014 (tom 15 dec)
Ensamstående kvinna med barn: 61 st
Ensamstående man med barn: 40 st
Sambo med barn: 33 st
Statistik
Andelen biståndsmottagare i förhållande till befolkningen i Östersunds
kommun är för 2014 - 3,9 % vilket är en ökning från 2012 då andelen var
2,1 %.
Av statistik från socialstyrelsens Öppna jämförelser oktober 2014, framgår
att för 60,3 % av hushållen i Östersunds kommun som uppbär försörjningsstöd, anges arbetslöshet som främsta orsak till biståndsbehov. Det innebär
en ökning jämfört med 2012 då motsvarande andel var 57,5 %. För riket är
det 48,8 % som under 2014 har fått försörjningsstöd pg a arbetslöshet.
Unga vuxna (nov 2014) utgör 17,9 % av totala antalet försörjningsstödstagare i Östersunds kommun. Ungdomsarbetslösheten är ju också enligt Arbetsförmedlingens statistik högre i Östersund (17,1 % i november) än riket
(14,7 %). Det är endast inom gruppen unga vuxna (18 - 24 år) som kostnaden för försörjningsstödet totalt sett har minskat. Inströmningen av nya
unga vuxna som söker försörjningsstöd är dock fortsatt hög och har tom
ökat ytterligare under 2014 jämfört med 2013 och 2012. Om inte möjligheten till de särskilda ungdomsanställningarna hade funnits, skulle därmed
behovet av försörjningsstöd även för denna målgrupp ha ökat väsentligt.
I Östersunds kommun har under de senaste fyra åren det genomsnittliga antalet hushåll med försörjningsstöd per månad samt kostnad per helår sett ut
enligt följande;
2011 - 597 hushåll per månad, kostnad helår - 49,2 Mnkr
2012 - 629 hushåll per månad, kostnad helår - 51,3 Mnkr
2013 - 597 hushåll per månad, kostnad helår - 49,8 Mnkr
2014 - 608 hushåll per månad, kostnad helår Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 7, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2174/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-03
5
Dnr 2174-2014
Förslag till modell i Östersund
Efter en samlad bedömning av dels studiebesöken men även med erfarenheten av ungdomssatsningen 2013-2015 föreslås att kommunen investerar i en
likvärdig satsning för personer 18-65 år som uppbär försörjningsstöd och är
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Detta för att främja inträdet på arbetsmarknaden. Satsningen skulle leda till många effekter för dels den enskilde individen men även för kommunen/samhället;
Förväntade effekter för individen;
- ökade möjlighet till anställning och egenförsörjning
- A-kassa när nystartsjobb upphör
- anställning ger framtida trygghet, sjukersättning, pension mm.
- egen ökad köpkraft
- ökad självkänsla
- ohälsan minskar
Förväntade effekter för kommunen/samhället;
- minskning av ekonomiskt bistånd medför lägre kostnader för kommunen
- nystartsjobb/egenförsörjning ger skatteintäkter
- förebyggande effekt, det vill säga, tryggare barn med försörjande föräldrar
- ohälsan minskar - likaså sjukvårdskostnader
- nystartsjobben blir en resurs i kommunen
Studieinslag
Inom ramen för anställningen ska möjlighet ges att studera på 25 % för att
komplettera gymnasieämnen eller delta i någon yrkeskurs. Lärcentrum kan
anordna individuellt designade lösningar och flexibla studiemöjligheter.
Verksamhet/organisation
Kommunen har genom ungdomssatsningen tillskansat sig erfarenheter som
vi har stor nytta av inför en planering av en eventuell arbetsmarknadsinriktad verksamhet. Den organisatoriska tillhörigheten torde lämpligen finns
inom kommunstyrelsen - arbetsmarknadsenheten, där finns redan idag upparbetad erfarenhet för hur arbetsmodellen ska se ut samt att de berörda målgrupperna många gånger finns i befintliga lokaler (dvs Arbetsmarknadsenheten, Navigatorcentrum, Integrationsservice, Arbetslivscenter).
De anställningar som bör erbjudas ska finnas inom kommunens förvaltningar, bolag och stiftelser samt ideella föreningar.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 7, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2174/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-03
6
Dnr 2174-2014
Personella resurser/behov
Verksamheten behöver ha professioner som dels kan motivera personer till
att närma sig arbetsmarknaden samtidigt som det måste finnas resurser för
att handleda dessa personer samt möjlighet att frigöra utrymme i mottagande arbetsgrupper. Idag finns ett projekt (Ny i vården) som har erfarenhet av
hur det är att arbeta med de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden
och vad som krävs av arbetsgruppen. Samtidigt har Ungdomssatsningen
och Unga i huset uppmärksammat vikten av en förberedelsetid inför en anställning. Antalet tjänster är beroende av antalet platser som ska erbjudas
men en preliminär uppskattning är att 100 platser skulle kunna motsvara 6,0
tjänster. Funktionerna bör vara av motiverande karaktär med hög grad av
individuellt stöd samt med inriktning mot arbetslinjen.
Kalkyl 2015, insatser för vuxna 25-65 år
Kalkylen bygger på att 40 anställningar för vuxna påbörjas successivt efter
halvårsskiftet 2015 och att överenskommelse kan träffas med berörda fackliga organisationer om Kommunals lägre lägstlön 2015, 18.080 kronor/månad. För unga 18-25 år finns pengar redan budgeterade 2015. I
kalkylen ingår också beräknade statsbidrag från Arbetsförmedlingen för
subventionerade anställningar.
Kostnader
Löner vuxna deltagare
Personal 3,0
Företagshälsovård
Kompetensutveckling personal
Arbetsresor
Kontorsadministration
tkr
4.500
720
30
20
10
20
Summa kostnader
5.300
Intäkter
Statsbidrag från Arbetsförmedlingen
Totalt kommunen 2015
1.800
3.500
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 7, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2174/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-03
7
Dnr 2174-2014
Kalkyl 2016 Kalkylen bygger på att 100 helårsanställningar anordnas (inklusive ungdomsanställningar) och att överenskommelse kan träffas med berörda fackliga organisationer, om en lön motsvarande 75 % av kommunals lägre lägstlön för unga under 25 år (13 875 kr/mån) och lägre lägstlön för vuxna (18
500 kr/mån). Att erbjuda helårsanställning istället för sex månader (nuvarande ungdomsanställningar) är till stor fördel då personerna, förutom att de
får längre erfarenhet, då uppfyller både medlems- och arbetsvillkor för akassa. I kalkylen ingår också beräknade statsbidrag från Arbetsförmedlingen för subventionerade anställningar.
Kostnader
Löner 50 unga á 12 månader
Löner 50 vuxna
Löner personal, 6,0 tjänster
Lokaler
Företagshälsovård
Kompetensutveckling personal
Arbetsresor
Porto
Kontorsadministration
Handledarutbildning
Utvärdering
Övrigt
tkr
10.300
15.600
2.900
200
60
60
30
10
40
100
60
215
Summa kostnader
29.575
Intäkter
Statsbidrag från Arbetsförmedlingen
Totalt kommunen 2016
9.575
20.000
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Unto Järvirova
Utdrag till Unto Järvirova, Björn Strindlund, Helén Eurenius, Marika Sahlin, Anne Vågström
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 7, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag 2015-03-03
§ 7, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag 2015-03-03
§ 7, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag 2015-03-03
§ 7, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag 2015-03-03
§ 7, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag 2015-03-03
§ 7, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag 2015-03-03
§ 7, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Tjänstemannaförslag 2015-03-03
§ 8, KS 2015-03-24 08:30
KS: 1477/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
1
Dnr 1477-2014
Malin Runberg
Kommunstyrelsen
Förslag - Riv Palmcrantzskolan och bygg bostäder
Förslagsställaren anser att före detta Palmcrantzskolan bör rivas och därmed
frigöra en stor attraktiv yta som skulle kunna användas för bostadsbyggande.
Före detta Palmcrantzskolan består av befintliga skolbyggnader centralt belägen i staden där behovet av nya skollokaler är som störst. Kommunledningsförvaltningen bedömer därför att fastigheten i första hand utreds för
fortsatt skolverkverksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen genomför
för närvarande en utredning om lokalbehovet och ska presentera en preliminär inriktning under hösten 2015.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-19
Förslag till beslut
Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen avslår förslaget att riva fastigheten i sin helhet då det pågår en utredning om delar av
byggnaden kan fortsätta att användas för skolverksamhet.
Bakgrund
Förslagsställaren anser att före detta Palmcrantzskolan bör rivas och därmed
frigöra en stor attraktiv yta som skulle kunna användas för bostadsbyggande.
Byggnaden utgörs drygt 20 000 m² lokaler, och tomställs till största delen
under sommaren 2015 då Jämtlands gymnasium flyttar sin verksamhet till
Wargentinskolan. Köket med kringliggande utrymmen kommer även fortsättningsvis att hyras av serviceförvaltningen. Sporthallen hyrs av kulturoch fritidsförvaltningen som i sin tur hyr ut den till idrottsföreningar.
Förutom kök och sporthall består fastigheten huvudsakligen av traditionella
undervisningslokaler. I byggnaden södra del finns en byggnadsdel med lokaler av industrikaraktär där det har varit undervisning för yrkesförberedande utbildningar som exempelvis bygg och anläggning samt fordon och
transport.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 8, KS 2015-03-24 08:30
KS: 1477/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
2
Dnr 1477-2014
Teknisk förvaltning har beslutat att samlokalera stora delar av sin verksamhet här och kommer därför att bygga om två byggnadsdelar för sin verksamhet.
Detaljplanen har ändrats från att tillåta endast skoländamål till att tillåta en
betydligare bredare användning av fastigheten, exempelvis för kontor, bostäder, skola och industri i vissa delar.
Fastigheten ligger i direkt anslutning till industriområdet Odenskog, vilket
gör detta område till efterfrågat läge för lokaler, särskilt för industriändamål. Den blåmarkerade byggnadsdelen i skissen nedan är tänkt att även
fortsättningsvis nyttjas som industrilokaler.
Detta innebär att på grund av skyddsavstånd till industrilokalerna så kan
endast den yta markerat med ljusgult användas för bostadsbebyggelse enligt
detaljplanen. Idet fall detaljplanen ändras och hela nuvarande byggnaden
rivs skulle det vara möjligt att bebygga ca 55 procent av fastigheten med
bostäder.
Det pågår diskussioner med flera kommunala verksamheter som behöver
lokaler där barn- och utbildningsförvaltningen har uttryckt intresse av att
helt eller delvis utveckla fastigheten för framtida skolverksamhet.
För närvarande ser det ut att finnas ett behov att behålla hela eller delar av
Palmcrantzskolan för att tillgodo se efterfrågan av lokaler i detta centrala
läge. Dock kan delar av fastigheten behöva rivas för att lokalerna ska bli
lämpliga för kommande ändamål.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 8, KS 2015-03-24 08:30
KS: 1477/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
3
Dnr 1477-2014
Förslagsställaren anger i sitt förslag att det finns mycket mögel och fuktskador i fastigheten. Teknisk förvaltning, område fastighet, har ingen kännedom om att det finns mögel i byggnaderna. Dock har det genom åren varit mycket takläckage så risken finns att det kan förekomma, men det är inget fastighetsförvaltningen har upptäckt och de har heller inte fått några signaler om innemiljöproblem på grund av mögel eller något liknade.
Det är också viktigt att hitta lägen för bostadsbyggande i centrala lägen.
Kommunledningsförvaltningen, mark- och exploatering, utreder för närvarande fler olika framtida alternativa lägen för bostäder som planeras att presenteras för marknaden under våren 2015.
Före detta Palmcrantzskolan består av befintliga skolbyggnader centralt belägen i staden där behovet av nya skollokaler är som störst. Kommunledningsförvaltningen bedömer därför att fastigheten i första hand utreds för
fortsatt skolverkverksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen genomför
för närvarande en utredning om lokalbehovet och ska presentera en preliminär inriktning under hösten 2015.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Anne-Katrin Ångnell
Utdrag kommunledningsförvaltningen, mark och exploatering
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 8, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
1
Dnr 1477-2014
Malin Runberg
Kommunstyrelsen
Förslag - Riv Palmcrantzskolan och bygg bostäder
Förslagsställaren anser att före detta Palmcrantzskolan bör rivas och därmed
frigöra en stor attraktiv yta som skulle kunna användas för bostadsbyggande.
Före detta Palmcrantzskolan består av befintliga skolbyggnader centralt belägen i staden där behovet av nya skollokaler är som störst. Kommunledningsförvaltningen bedömer därför att fastigheten i första hand utreds för
fortsatt skolverkverksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen genomför
för närvarande en utredning om lokalbehovet och ska presentera en preliminär inriktning under hösten 2015.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-19
Förslag till beslut
1. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen avslår förslaget att riva fastigheten i sin helhet då det pågår en utredning om delar av
byggnaden kan försätta att användas för skolverksamhet.
Bakgrund
Förslagsställaren anser att före detta Palmcrantzskolan bör rivas och därmed
frigöra en stor attraktiv yta som skulle kunna användas för bostadsbyggande.
Byggnaden utgörs drygt 20 000 m² lokaler, och tomställs till största delen
under sommaren 2015 då Jämtlands gymnasium flyttar sin verksamhet till
Wargentinskolan. Köket med kringliggande utrymmen kommer även fortsättningsvis att hyras av serviceförvaltningen. Sporthallen hyrs av kulturoch fritidsförvaltningen som i sin tur hyr ut den till idrottsföreningar.
Förutom kök och sporthall består fastigheten huvudsakligen av traditionella
undervisningslokaler. I byggnaden södra del finns en byggnadsdel med lokaler av industrikaraktär där det har varit undervisning för yrkesförberedande utbildningar som exempelvis bygg och anläggning samt fordon och
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 8, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
2
Dnr 1477-2014
transport. Teknisk förvaltning har beslutat att samlokalera stora delar av sin
verksamhet här och kommer därför att bygga om två byggnadsdelar för sin
verksamhet.
Detaljplanen har ändrats från att tillåta endast skoländamål till att tillåta en
betydligare bredare användning av fastigheten, exempelvis för kontor, bostäder, skola och industri i vissa delar.
Fastigheten ligger i direkt anslutning till industriområdet Odenskog, vilket
gör detta område till efterfrågat läge för lokaler, särskilt för industriändamål. Den blåmarkerade byggnadsdelen i skissen nedan är tänkt att även
fortsättningsvis nyttjas som industrilokaler.
Detta innebär att på grund av skyddsavstånd till industrilokalerna så kan
endast den yta markerat med ljusgult användas för bostadsbebyggelse enligt
detaljplanen. Idet fall detaljplanen ändras och hela nuvarande byggnaden
rivs skulle det vara möjligt att bebygga ca 55 procent av fastigheten med
bostäder.
Det pågår diskussioner med flera kommunala verksamheter som behöver
lokaler där barn- och utbildningsförvaltningen har uttryckt intresse av att
helt eller delvis utveckla fastigheten för framtida skolverksamhet.
För närvarande ser det ut att finnas ett behov att behålla hela eller delar av
Palmcrantzskolan för att tillgodo se efterfrågan av lokaler i detta centrala
läge. Dock kan delar av fastigheten behöva rivas för att lokalerna ska bli
lämpliga för kommande ändamål.
Förslagsställaren anger i sitt förslag att det finns mycket mögel och fuktskador i fastigheten. Teknisk förvaltning, område fastighet, har ingen kännedom om att det finns mögel i byggnaderna. Dock har det genom åren vaÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 8, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
3
Dnr 1477-2014
rit mycket takläckage så risken finns att det kan förekomma, men det är inget fastighetsförvaltningen har upptäckt och de har heller inte fått några signaler om innemiljöproblem på grund av mögel eller något liknade.
Det är också viktigt att hitta lägen för bostadsbyggande i centrala lägen.
Kommunledningsförvaltningen, mark- och exploatering, utreder för närvarande fler olika framtida alternativa lägen för bostäder som planeras att presenteras för marknaden under våren 2015.
Före detta Palmcrantzskolan består av befintliga skolbyggnader centralt belägen i staden där behovet av nya skollokaler är som störst. Kommunledningsförvaltningen bedömer därför att fastigheten i första hand utreds för
fortsatt skolverkverksamhet. Barn- och utbildningsförvaltningen genomför
för närvarande en utredning om lokalbehovet och ska presentera en preliminär inriktning under hösten 2015.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Anne-Katrin Ångnell
Utdrag kommunledningsförvaltningen, mark och exploatering
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 8, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2014-08-27 Förslag
§ 9, KS 2015-03-24 08:30
KS: 594/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
1
Dnr 594-2015
Tomas Arvidsson
Kommunstyrelsen
Smart Green Region
Kommunerna Sundsvall, Östersund och Trondheim har länge arbetet tillsammans i det så kallade SÖT-samarbetet. Samarbetet har en stark politisk
förankring i de tre kommunerna och en avsiktsförklaring som gemensam
utgångspunkt undertecknades av kommunstyrelsens ordförande 1999 med
en revidering i 2010.
För att på ett fortsatt framgångsrikt och effektivt sätt utveckla SÖTsamarbetet beslutade ledningsgruppen för samarbetet att ansöka om ett nytt
Interreg-projekt Smart Green Region 2015-2018.
Sundsvall, Östersund och Trondheims kommun finansierar projektet kontant och med arbetstid tillsammans med 21 andra medfinansiärer från Västernorrland, Jämtland och Tröndelag.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-12
2015-02-20 Projektansökan
Förslag till beslut
1. Östersunds kommun medfinansierar Interregprojektet mellan Sundsvall,
Östersund och Trondheim (2015-2018) med 300 000 kronor/år i kontanta medel, sammanlagt 900 000 kronor.
2. Östersunds kommun medfinansierar Interregprojektet mellan Sundsvall,
Östersund och Trondheim SÖT (2015-2018) inom ramen för verksamhetens ordinarie budget med cirka 700 000 kronor/år i egen tid, sammanlagt 2 100 000 kronor.
3. Om kostnaden för projektet blir lägre än vad som angivits i beslutet ska
Östersunds kommuns medfinansiering minskas i motsvarande grad.
4. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för utvecklingsmedel, ansvar
01000, verksamhet 25011
5. Rekvisition av medel ska ske för ett år i taget (2015, 2016 samt 2017)
och senast december månad för respektive år.
6. Skriftliga delrapporter om projektet lämnas till Östersunds kommun i
samband med varje rekvisition och skriftlig slutrapport lämnas in i samband med att projektet avslutas.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 9, KS 2015-03-24 08:30
KS: 594/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
2
Dnr 594-2015
7. Om projektet inte har påbörjats inom utsatt tid gäller Östersunds kommuns beslut om medfinansiering i 12 månader från kommunens beslutsdatum.
Bakgrund
Kommunerna Sundsvall, Östersund och Trondheim har länge arbetet tillsammans i det så kallade SÖTsamarbetet. Samarbetet har en start politisk
förankring i de tre kommunerna och en avsiktsförklaring som gemensam
utgångspunkt undertecknades 1999 med en revidering 2010. En gemensam
strategi ligger till grund för de temaområden som varit fokus i samarbetet.
Utveckla infrastruktur och hållbara kommunikationer och utveckla kultur
och upplevelsenäringar med koppling till kultur och turism. De övergripande målet för samarbetet har varit att styrka områdets konkurrenskraft och attraktivitet.
Varumärken som Green Highway och S:t Olavsleden har genom samarbetet
utvecklats till varumärken med högt värde regionalt men också nationellt
och internationellt. Utvecklingen har samtidigt haft en positiv inverkan på
samarbetet mellan Sundsvall, Östersund och Trondheims kommuner. Sen
2004 har ett flertal partners och medaktörer också varit delaktig i projekt
och indirekt i samarbetet från kust till kust. Detta har medfört att det gränsöverskridande samarbetet stadigt ökat och skapat ett mervärde för delaktiga
medaktörer. En önskan finns från aktörer inom regionen, men också nationellt, att Sundsvall, Östersund och Trondheim fortsätter ta ett ansvar för ett
ökat samarbete mellan Västernorrland, Jämtland och Tröndelag.
Sammanfattande projektbeskrivning Smart Green Region.
Huvudmål: Projektet ska genom gränsöverskridande samarbete stärka
regionens attraktivitet och konkurrenskraft genom att stödja små och
medelstora företags utveckling i framväxande branscher och genom samverkan koppla samman relevanta aktörer regionalt, nationellt och internationellt.
Delmål 1. Projektet ska bidra till ökat antal konkurrenskraftiga företag genom att
främja små och medelstora företag med utvecklingspontential kopplad till transport, miljö och energi och främja gränsöverskridande samverkan mellan aktörer i
regionen inom FoU, näringsliv och offentlig verksamhet.
Delmål 2. Projektet ska bidra till ökat antal konkurrenskraftiga små och
mellanstora företag genom samverkan och utveckling av kulturella och
kreativa näringar med koppling till turism och arrangemangsutveckling och
genom gränsöverskridande samarbeten synliggöra och etablera regionen på
en större marknad.
Resultatmål 1: Introduktion av vätgas längs Green Highway
Genomföra en analys av aktuella privata och offentliga verksamheter som
kan bidra till produktion, distribution och marknad med koppling till vätgas. Göra en plan för implementering av vätgas och etablera minst en möjÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 9, KS 2015-03-24 08:30
KS: 594/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
3
Dnr 594-2015
lighet till tankning för att komma igång med tranporter med vätgas som
drivmedel.
Resultatmål 2: Biogas
Genom kunskapsspridning, nätverkande och utveckling av gränsöverskridande affärsrelationer bidra till att åstadkomma en fungerande värdekedja
för Liquified Biogas och förnybara drivmedel i tunga transporter i Green
Highway området och skall omfatta ett fokus på:
- En operativ produktionsanläggning för LBG (Liquified Biogas).
- En operativ fysisk struktur for backup med LNG (Liquified Natural Gas).
- En operativ distributör av LBG.
- Tre operativa tankstationer for LBG/LNG.
- Två operativa transportföretag som kör tyngre fordon på av LBG/LNG.
Resultatmål 3: ElectroMobility Businessmodels.
Utveckla varor och tjänster med utgångspunkt i eltrafik och laddinfrastruktur längs Green Highway. (Till exempel betalsystem, smart-gridsystem)
Resultatmål 4: Green Highway Sustainable Business Hub.
Ett affärsnätverk är etablerat innan projektet är slut. Nätverket ska vara etablerat med små och medelstora företag från SÖT-området och som ett
gränsöverskridande affärsnätverk som bidrar till ökad internationalisering
och innovationer över gränsen.
Resultatmål 5: Innovativ och smart varudistribution.
Innovati och smart distribution av varor tas i bruk i minst 3 kommuner
längs Green Highway på ett sätt som utvecklar små och medelstora företags
möjlighter till att konkurrera om offentliga inköp och för att nå en större
marknad. (Leverantörsutveckling)
Resultatmål 6: Etablera minst 3 regionala pilgrimscenter.
Etablera minst 3 pilgrimscenter längs S:t Olavsleden. Finansiering, bemaning och mandat för dessa centers för vidare regional utveckling med utgångspunkt i pilgrimsvandring skall avklaras.
Resultatmål 7: Ökning av antalet registrerade vandrare.
En ökning av antalet registrerade vandrare längs S:t Olavsleden som tar ut
Olavsbrevet i Nidaros. (vandrat minst 10 mil) skall öka från 250 år 2014 till
1500 år 2018 (5 personer tog ut brevet 2011)
Resultatmål 8: Etablera leden som ett resmål.
Etablera leden som ett resmål för en större marknad och därför utveckla
modeller för gemensam marknadsföring nationellt och internationellt
Resultatmål 9: Minst 10 nya företag skall etableras
Minst 10 nya företag skall etableras som har en verksamhet med koppling
till S:t Olavsleden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 9, KS 2015-03-24 08:30
KS: 594/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
4
Dnr 594-2015
Resultatmål 10: Minst 10 företag med ökad omsättning
10 existerande företag med koppling till S:t Olavsleden ska öka sin omsättning på grund av ledens utveckling.
Resultatmål 11: Etablera ett huvudmannaskap för S:t Olavsleden.
Etablera ett huvudmannaskap, en organisation, med ansvar för vidare utveckling, drift och förvaltning av S:t Olavsleden från Selånger, via Stiklestad till Nidaros (Trondheim)
Resultatmål 12: Utveckla nya produkter och tjänster.
Utveckla nya produkter och tjänster med utgångspunkt i regions position
som dels en "vintersportregion i världsklass" och dels genom regionens tillgång till idrottsarenor och nationella och internationella arrangemang.
Resultatmål 13: Ett gränsöverskridande internationellt skididrottsarrangemang
Ett gränsöverskridande internationellt skididrottsarrangemang arrangerat i
regionen Mittskandinavisk Tour - skall beslutas och planläggas under perioden.
Resultatmå 14: SÖT-regionen som "en skidregion i världsklass"
Göra SÖT-regionen till ett attraktivt område baserat på regionens position
som "en skidregion i världsklass" som kan erbjuda innovativa tjänster
inom träning och aktiv livsstil vintertid, men också sommartid.
Finansiering
Total projektomslutning är drygt 26 miljoner kronor. Östersund och Trondheims kommun är projektägare på svensk respektive norsk sida. Övriga
medfinansiärer utöver SÖT-kommunerna är: Ånge kommun, Bräcke kommun, Krokoms kommun, Region Jämtland Härjedalen, Landstinget Västernorrland, Mittuniversitetet, Länsstyrelsen Jämtland, Sundsvall logistikpark, Jämtkraft, Sundsvalls elnät, Näringslivsbolaget i Sundsvall, Turistkompaniet i Krokom, Sundsvall-Timrå Airport, AGA AB, Mittnordenkommittén, Biokraft, Sintef, Posten Norge, Nationella pilgrimscenter i
Trondheim, Regionala pilgrimscenter på Stikklestad, Pilgrimsgården i
Trondheim,
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Johan Redhe
Tillväxtchef
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 9, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
1
Dnr 594-2015
Tomas Arvidsson
Kommunstyrelsen
Smart Green Region
Kommunerna Sundsvall, Östersund och Trondheim har länge arbetet tillsammans i det så kallade SÖT-samarbetet. Samarbetet har en stark politisk
förankring i de tre kommunerna och en avsiktsförklaring som gemensam
utgångspunkt undertecknades av kommunstyrelsens ordförande 1999 med
en revidering i 2010.
För att på ett fortsatt framgångsrikt och effektivt sätt utveckla SÖTsamarbetet beslutade ledningsgruppen för samarbetet att ansöka om ett nytt
Interreg-projekt Smart Green Region 2015-2018.
Sundsvall, Östersund och Trondheims kommun finansierar projektet kontant och med arbetstid tillsammans med 21 andra medfinansiärer från Västernorrland, Jämtland och Tröndelag.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-12
2015-02-20 Projektansökan
Förslag till beslut
1. Östersunds kommun medfinansierar Interregprojektet mellan Sundsvall,
Östersund och Trondheim (2015-2018) med 300 000 kronor/år i kontanta medel, sammanlagt 900 000 kronor.
2. Östersunds kommun medfinansierar Interregprojektet mellan Sundsvall,
Östersund och Trondheim SÖT (2015-2018) inom ramen för verksamhetens ordinarie budget med cirka 700 000 kronor/år i egen tid, sammanlagt 2 100 000 kronor.
3. Om kostnaden för projektet blir lägre än vad som angivits i beslutet ska
Östersunds kommuns medfinansiering minskas i motsvarande grad.
4. Pengarna tas ur kommunstyrelsens anslag för utvecklingsmedel, ansvar
01000, verksamhet 25011
5. Rekvisition av medel ska ske för ett år i taget (2015, 2016 samt 2017)
och senast december månad för respektive år.
6. Skriftliga delrapporter om projektet lämnas till Östersunds kommun i
samband med varje rekvisition och skriftlig slutrapport lämnas in i samband med att projektet avslutas.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 9, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
2
Dnr 594-2015
7. Om projektet inte har påbörjats inom utsatt tid gäller Östersunds kommuns beslut om medfinansiering i 12 månader från kommunens beslutsdatum.
Bakgrund
Kommunerna Sundsvall, Östersund och Trondheim har länge arbetet tillsammans i det så kallade SÖTsamarbetet. Samarbetet har en start politisk
förankring i de tre kommunerna och en avsiktsförklaring som gemensam
utgångspunkt undertecknades 1999 med en revidering 2010. En gemensam
strategi ligger till grund för de temaområden som varit fokus i samarbetet.
Utveckla infrastruktur och hållbara kommunikationer och utveckla kultur
och upplevelsenäringar med koppling till kultur och turism. De övergripande målet för samarbetet har varit att styrka områdets konkurrenskraft och attraktivitet.
Varumärken som Green Highway och S:t Olavsleden har genom samarbetet
utvecklats till varumärken med högt värde regionalt men också nationellt
och internationellt. Utvecklingen har samtidigt haft en positiv inverkan på
samarbetet mellan Sundsvall, Östersund och Trondheims kommuner. Sen
2004 har ett flertal partners och medaktörer också varit delaktig i projekt
och indirekt i samarbetet från kust till kust. Detta har medfört att det gränsöverskridande samarbetet stadigt ökat och skapat ett mervärde för delaktiga
medaktörer. En önskan finns från aktörer inom regionen, men också nationellt, att Sundsvall, Östersund och Trondheim fortsätter ta ett ansvar för ett
ökat samarbete mellan Västernorrland, Jämtland och Tröndelag.
Sammanfattande projektbeskrivning Smart Green Region.
Huvudmål: Projektet ska genom gränsöverskridande samarbete stärka
regionens attraktivitet och konkurrenskraft genom att stödja små och
medelstora företags utveckling i framväxande branscher och genom samverkan koppla samman relevanta aktörer regionalt, nationellt och internationellt.
Delmål 1. Projektet ska bidra till ökat antal konkurrenskraftiga företag genom att
främja små och medelstora företag med utvecklingspontential kopplad till transport, miljö och energi och främja gränsöverskridande samverkan mellan aktörer i
regionen inom FoU, näringsliv och offentlig verksamhet.
Delmål 2. Projektet ska bidra till ökat antal konkurrenskraftiga små och
mellanstora företag genom samverkan och utveckling av kulturella och
kreativa näringar med koppling till turism och arrangemangsutveckling och
genom gränsöverskridande samarbeten synliggöra och etablera regionen på
en större marknad.
Resultatmål 1: Introduktion av vätgas längs Green Highway
Genomföra en analys av aktuella privata och offentliga verksamheter som
kan bidra till produktion, distribution och marknad med koppling till vätgas. Göra en plan för implementering av vätgas och etablera minst en möjÖstersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 9, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
3
Dnr 594-2015
lighet till tankning för att komma igång med tranporter med vätgas som
drivmedel.
Resultatmål 2: Biogas
Genom kunskapsspridning, nätverkande och utveckling av gränsöverskridande affärsrelationer bidra till att åstadkomma en fungerande värdekedja
för Liquified Biogas och förnybara drivmedel i tunga transporter i Green
Highway området och skall omfatta ett fokus på:
- En operativ produktionsanläggning för LBG (Liquified Biogas).
- En operativ fysisk struktur for backup med LNG (Liquified Natural Gas).
- En operativ distributör av LBG.
- Tre operativa tankstationer for LBG/LNG.
- Två operativa transportföretag som kör tyngre fordon på av LBG/LNG.
Resultatmål 3: ElectroMobility Businessmodels.
Utveckla varor och tjänster med utgångspunkt i eltrafik och laddinfrastruktur längs Green Highway. (Till exempel betalsystem, smart-gridsystem)
Resultatmål 4: Green Highway Sustainable Business Hub.
Ett affärsnätverk är etablerat innan projektet är slut. Nätverket ska vara etablerat med små och medelstora företag från SÖT-området och som ett
gränsöverskridande affärsnätverk som bidrar till ökad internationalisering
och innovationer över gränsen.
Resultatmål 5: Innovativ och smart varudistribution.
Innovati och smart distribution av varor tas i bruk i minst 3 kommuner
längs Green Highway på ett sätt som utvecklar små och medelstora företags
möjlighter till att konkurrera om offentliga inköp och för att nå en större
marknad. (Leverantörsutveckling)
Resultatmål 6: Etablera minst 3 regionala pilgrimscenter.
Etablera minst 3 pilgrimscenter längs S:t Olavsleden. Finansiering, bemaning och mandat för dessa centers för vidare regional utveckling med utgångspunkt i pilgrimsvandring skall avklaras.
Resultatmål 7: Ökning av antalet registrerade vandrare.
En ökning av antalet registrerade vandrare längs S:t Olavsleden som tar ut
Olavsbrevet i Nidaros. (vandrat minst 10 mil) skall öka från 250 år 2014 till
1500 år 2018 (5 personer tog ut brevet 2011)
Resultatmål 8: Etablera leden som ett resmål.
Etablera leden som ett resmål för en större marknad och därför utveckla
modeller för gemensam marknadsföring nationellt och internationellt
Resultatmål 9: Minst 10 nya företag skall etableras
Minst 10 nya företag skall etableras som har en verksamhet med koppling
till S:t Olavsleden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 9, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
4
Dnr 594-2015
Resultatmål 10: Minst 10 företag med ökad omsättning
10 existerande företag med koppling till S:t Olavsleden ska öka sin omsättning på grund av ledens utveckling.
Resultatmål 11: Etablera ett huvudmannaskap för S:t Olavsleden.
Etablera ett huvudmannaskap, en organisation, med ansvar för vidare utveckling, drift och förvaltning av S:t Olavsleden från Selånger, via Stiklestad till Nidaros (Trondheim)
Resultatmål 12: Utveckla nya produkter och tjänster.
Utveckla nya produkter och tjänster med utgångspunkt i regions position
som dels en "vintersportregion i världsklass" och dels genom regionens tillgång till idrottsarenor och nationella och internationella arrangemang.
Resultatmål 13: Ett gränsöverskridande internationellt skididrottsarrangemang
Ett gränsöverskridande internationellt skididrottsarrangemang arrangerat i
regionen Mittskandinavisk Tour - skall beslutas och planläggas under perioden.
Resultatmå 14: SÖT-regionen som "en skidregion i världsklass"
Göra SÖT-regionen till ett attraktivt område baserat på regionens position
som "en skidregion i världsklass" som kan erbjuda innovativa tjänster
inom träning och aktiv livsstil vintertid, men också sommartid.
Finansiering
Total projektomslutning är drygt 26 miljoner kronor. Östersund och Trondheims kommun är projektägare på svensk respektive norsk sida. Övriga
medfinansiärer utöver SÖT-kommunerna är: Ånge kommun, Bräcke kommun, Krokoms kommun, Region Jämtland Härjedalen, Landstinget Västernorrland, Mittuniversitetet, Länsstyrelsen Jämtland, Sundsvall logistikpark, Jämtkraft, Sundsvalls elnät, Näringslivsbolaget i Sundsvall, Turistkompaniet i Krokom, Sundsvall-Timrå Airport, AGA AB, Mittnordenkommittén, Biokraft, Sintef, Posten Norge, Nationella pilgrimscenter i
Trondheim, Regionala pilgrimscenter på Stikklestad, Pilgrimsgården i
Trondheim,
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Johan Redhe
Tillväxtchef
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 10, KS 2015-03-24 08:30
KS: 21/2015
KALLELSE
Kommunstyrelsen
2015-03-24
Kommunövergripande månadsrapport
Utsändes senare.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Dnr 21-2015
§ 11, KS 2015-03-24 08:30
KS: 295/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
1
Dnr 295-2015
Unto Järvirova
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag - Jämtkraft ska upphöra att handla med kärnkraftsel
Förslagsställaren har under lång tid, genom insändare och kommentarer,
försökt få Jämtkrafts styrelse att svara på varför de handlar med kärnkraftsel. Något svar har inte getts. Det som förslagsställaren finner synnerligen
intressant med Jämtkrafts handel med kärnkraftsel är att ägarkommunerna
är mot alla former av uranbrytning.
Jämtkrafts elhandel består enligt förslagsställaren till stor del (95 %) av el
från förnybar produktion, vilket är bra, men inte tillräckligt.
Förslagsställaren hemställer därmed att Östersunds kommun som största
ägare i Jämtkraft, genom kommunfullmäktige, undersöker möjligheterna att
fullständigt fasa ut Jämtkrafts elhandel med kärnkraftsel.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-06
Medborgarförslag 2015-02-04
Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta
1. Medborgarförslaget avslås.
Motivering
Om Jämtkraft ensidigt skulle säga upp avtalet innebär det en betydande
ekonomisk förlust för Jämtkraft – och en motsvarande vinst för Vattenfall.
Exakt hur stort det ekonomiska bortfallet blir beror på hur marknadspriset
på el utvecklas och hur länge Forsmark kommer att vara i drift. Den ekonomiska vinsten kommande år kan uppgå till betydande belopp varje år. Med
tanke på risken/möjligheten för stigande marknadspriser på el och att Forsmark kan väntas vara i drift 10-tals år framöver kan den ekonomiska skadan
vid en förtida ensidig uppsägning komma att uppgå till mycket stora belopp.
Bakgrund
Det s.k. Forsmarksavtalet är ett elinköpsavtal mellan Jämtkraft och Vattenfall som tecknades 1993. Avtalet var en del av en större uppgörelse, där bl.a.
inköp av Vattenfalls andel i vattenkraftstationerna Kattstrupeforsen och
Granbo samt avtal om kompletterande elleveranser och samkörning ingick.
Avtalet tecknades före avregleringen av elmarknaden 1996.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 11, KS 2015-03-24 08:30
KS: 295/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
2
Dnr 295-2015
Avtalet innebär inte något delägande i Forsmark Kraftgrupp AB som äger
Forsmark kärnkraftverk utan är ett långsiktigt elinköpsavtal mellan Jämtkraft och Vattenfall. Elinköpsavtalet innebär - förenklat uttryckt - att Jämtkraft får köpa el av Vattenfall till en kostnadsbild som motsvarar Forsmarks.
Elleveransavtalet har ett stort ekonomiskt värde för Jämtkraft. En förtida ensidig uppsägning av avtalet skulle innebära en betydande ekonomisk skada
för Jämtkraft och Jämtkrafts ägare.
Jämtkraft betalade vid avtalets tecknande 1993 ett stort engångsbelopp, 264
miljoner kronor, vilket ger Jämtkraft tillgång till låga energikostnader under
avtalets hela giltighetstid. De årliga avgifterna för elleveranserna är och
kommer fortsatta att vara låga under hela den återstående avtalstiden. Avsevärt lägre än förväntade marknadspriser på el. Avtalet gäller så länge Forsmark är i drift.
Om Jämtkraft ensidigt skulle säga upp avtalet innebär det en betydande ekonomisk förlust för Jämtkraft – och en motsvarande vinst för Vattenfall. Exakt hur stort det ekonomiska bortfallet blir beror på hur marknadspriset på el
utvecklas och hur länge Forsmark kommer att vara i drift. Den ekonomiska
vinsten kommande år kan uppgå till betydande belopp varje år. Med tanke
på risken/möjligheten för stigande marknadspriser på el och att Forsmark
kan väntas vara i drift 10-tals år framöver kan den ekonomiska skadan vid
en förtida ensidig uppsägning komma att uppgå till mycket stora belopp.
FÖRVALTNING
Bengt Marsh
Unto Järvirova
Utdrag till Skriv in vem/vilka som ska få en kopia av beslutet
Ange om tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 11, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
1
Dnr 295-2015
Unto Järvirova
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag - Jämtkraft ska upphöra att handla med kärnkraftsel
Förslagsställaren har under lång tid, genom insändare och kommentarer,
försökt få Jämtkrafts styrelse att svara på varför de handlar med kärnkraftsel. Något svar har inte getts. Det som förslagsställaren finner synnerligen
intressant med Jämtkrafts handel med kärnkraftsel är att ägarkommunerna
är mot alla former av uranbrytning.
Jämtkrafts elhandel består enligt förslagsställaren till stor del (95 %) av el
från förnybar produktion, vilket är bra, men inte tillräckligt.
Förslagsställaren hemställer därmed att Östersunds kommun som största
ägare i Jämtkraft, genom kommunfullmäktige, undersöker möjligheterna att
fullständigt fasa ut Jämtkrafts elhandel med kärnkraftsel.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-06
Medborgarförslag 2015-02-04
Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta
1. Medborgarförslaget avslås.
Motivering
Om Jämtkraft ensidigt skulle säga upp avtalet innebär det en betydande
ekonomisk förlust för Jämtkraft – och en motsvarande vinst för Vattenfall.
Exakt hur stort det ekonomiska bortfallet blir beror på hur marknadspriset
på el utvecklas och hur länge Forsmark kommer att vara i drift. Den ekonomiska vinsten kommande år kan uppgå till betydande belopp varje år. Med
tanke på risken/möjligheten för stigande marknadspriser på el och att Forsmark kan väntas vara i drift 10-tals år framöver kan den ekonomiska skadan
vid en förtida ensidig uppsägning komma att uppgå till mycket stora belopp.
Bakgrund
Det s.k. Forsmarksavtalet är ett elinköpsavtal mellan Jämtkraft och Vattenfall som tecknades 1993. Avtalet var en del av en större uppgörelse, där bl.a.
inköp av Vattenfalls andel i vattenkraftstationerna Kattstrupeforsen och
Granbo samt avtal om kompletterande elleveranser och samkörning ingick.
Avtalet tecknades före avregleringen av elmarknaden 1996.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 11, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
2
Dnr 295-2015
Avtalet innebär inte något delägande i Forsmark Kraftgrupp AB som äger
Forsmark kärnkraftverk utan är ett långsiktigt elinköpsavtal mellan Jämtkraft och Vattenfall. Elinköpsavtalet innebär - förenklat uttryckt - att Jämtkraft får köpa el av Vattenfall till en kostnadsbild som motsvarar Forsmarks.
Elleveransavtalet har ett stort ekonomiskt värde för Jämtkraft. En förtida ensidig uppsägning av avtalet skulle innebära en betydande ekonomisk skada
för Jämtkraft och Jämtkrafts ägare.
Jämtkraft betalade vid avtalets tecknande 1993 ett stort engångsbelopp, 264
miljoner kronor, vilket ger Jämtkraft tillgång till låga energikostnader under
avtalets hela giltighetstid. De årliga avgifterna för elleveranserna är och
kommer fortsatta att vara låga under hela den återstående avtalstiden. Avsevärt lägre än förväntade marknadspriser på el. Avtalet gäller så länge Forsmark är i drift.
Om Jämtkraft ensidigt skulle säga upp avtalet innebär det en betydande ekonomisk förlust för Jämtkraft – och en motsvarande vinst för Vattenfall. Exakt hur stort det ekonomiska bortfallet blir beror på hur marknadspriset på el
utvecklas och hur länge Forsmark kommer att vara i drift. Den ekonomiska
vinsten kommande år kan uppgå till betydande belopp varje år. Med tanke
på risken/möjligheten för stigande marknadspriser på el och att Forsmark
kan väntas vara i drift 10-tals år framöver kan den ekonomiska skadan vid
en förtida ensidig uppsägning komma att uppgå till mycket stora belopp.
FÖRVALTNING
Bengt Marsh
Unto Järvirova
Utdrag till Skriv in vem/vilka som ska få en kopia av beslutet
Ange om tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 11, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-02-04 Medborgrförslag
§ 11, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: Långsiktigt kraftleveransavtal med Vattenfall
Långsiktigt kraftleveransavtal med Vattenfall
Det s.k. Forsmarksavtalet är ett elinköpsavtal mellan Jämtkraft och Vattenfall som tecknades 1993.
Avtalet var en del av en större uppgörelse, där bl.a. inköp av Vattenfalls andel i
vattenkraftstationerna Kattstrupeforsen och Granbo samt avtal om kompletterande elleveranser och
samkörning ingick. Avtalet tecknades före avregleringen av elmarknaden 1996.
Avtalet innebär inte något delägande i Forsmark Kraftgrupp AB som äger Forsmark kärnkraftverk
utan är ett långsiktigt elinköpsavtal mellan Jämtkraft och Vattenfall. Elinköpsavtalet innebär förenklat uttryckt - att Jämtkraft får köpa el av Vattenfall till en kostnadsbild som motsvarar
Forsmarks.
Elleveransavtalet har ett stort ekonomiskt värde för Jämtkraft. En förtida ensidig uppsägning av
avtalet skulle innebära en betydande ekonomisk skada för Jämtkraft och Jämtkrafts ägare.
Jämtkraft betalade vid avtalets tecknande 1993 ett stort engångsbelopp, 264 miljoner kronor, vilket
ger Jämtkraft tillgång till låga energikostnader under avtalets hela giltighetstid. De årliga avgifterna
för elleveranserna är och kommer fortsatta att vara låga under hela den återstående avtalstiden.
Avsevärt lägre än förväntade marknadspriser på el. Avtalet gäller så länge Forsmark är i drift.
Om Jämtkraft ensidigt skulle säga upp avtalet innebär det en betydande ekonomisk förlust för
Jämtkraft – och en motsvarande vinst för Vattenfall. Exakt hur stort det ekonomiska bortfallet blir
beror på hur marknadspriset på el utvecklas och hur länge Forsmark kommer att vara i drift. Den
ekonomiska vinsten kommande år kan uppgå till betydande belopp varje år. Med tanke på
risken/möjligheten för stigande marknadspriser på el och att Forsmark kan väntas vara i drift 10-tals
år framöver kan den ekonomiska skadan vid en förtida ensidig uppsägning komma att uppgå till
mycket stora belopp.
§ 12, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2041/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-01-29
1
Dnr 2041-2014
Unto Järvirova
Kommunfullmäktige
Medborgarförslag - förändring av ägardirektiv för Östersundshem avseende sponsring
Kerstin Wikholm har den 3 december 2014 inkommit med ett medborgarförslag om att Östersundshems ägardirektiv avseende sponsring bör skärpas
upp så att motprestationen skall innebära åtgärder i mycket nära anslutning
till bostadsområdena.
Förslagsställaren vill också att ägardirektivet kompletteras med ett ökat
medinflytande för hyresgästerna när det gäller vad som ska sponsras via hyrorna.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-01-29
Medborgarförslag Dnr 2014-2014
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige föreslås besluta att Kerstin Wikholms medborgarförslag avslås.
Motivering
Under vårvintern kommer en översyn av samtliga av kommunens helägda
bolags ägardirektiv att genomgås. För att inte föregå den planerade översynen av ägardirektiven till Östersundshem AB föreslås att medborgarförslaget avslås.
Bakgrund
Förslagsställaren Kerstin Wikholm är kritisk till att Östersundshem ABs
sponsring är av allmän karaktär som inte kommer de boende till direkt nytta, och att den här typen av kostnader bör bäras av kommunens alla skattebetalare gemensamt och inte påtvingas Östersundshems hyresgäster.
Föreslagsställaren är också kritisk till att medinflytandet för hyresgästerna
är för litet när beslut ska fattas om vad som ska sponsras via hyrorna.
Kerstin Wikholm vill därför att Östersunds Kommun förändrar ägardirektivet i dessa delar till Östersundshem AB.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 12, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2041/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-01-29
2
Dnr 2041-2014
Östersunds Kommun kommer under vårvintern 2015 att göra en översyn av
ägardirektiven till sina helägda bolag så att eventuella förändringar kan beslutas av bolagsstämmorna till våren 2015.
För att inte föregå den planerade översynen förslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige föreslås besluta att medborgarförslaget
avslås.
FÖRVALTNING
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Bitr Kommundirektör
Förslagsställaren
Kerstin Wikholm
tjänstemannaförslaget skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 12, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-01-29
1
Dnr 2041-2014
Unto Järvirova
Kommunfullmäktige
Medborgarförslag - förändring av ägardirektiv för Östersundshem avseende sponsring
Kerstin Wikholm har den 3 december 2014 inkommit med ett medborgarförslag om att Östersundshems ägardirektiv avseende sponsring bör skärpas
upp så att motprestationen skall innebära åtgärder i mycket nära anslutning
till bostadsområdena.
Förslagsställaren vill också att ägardirektivet kompletteras med ett ökat
medinflytande för hyresgästerna när det gäller vad som ska sponsras via hyrorna.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-01-29
Medborgarförslag Dnr 2014-2014
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige föreslås besluta att Kerstin Wikholms medborgarförslag avslås.
Motivering
Under vårvintern kommer en översyn av samtliga av kommunens helägda
bolags ägardirektiv att genomgås. För att inte föregå den planerade översynen av ägardirektiven till Östersundshem AB föreslås att medborgarförslaget avslås.
Bakgrund
Förslagsställaren Kerstin Wikholm är kritisk till att Östersundshem ABs
sponsring är av allmän karaktär som inte kommer de boende till direkt nytta, och att den här typen av kostnader bör bäras av kommunens alla skattebetalare gemensamt och inte påtvingas Östersundshems hyresgäster.
Föreslagsställaren är också kritisk till att medinflytandet för hyresgästerna
är för litet när beslut ska fattas om vad som ska sponsras via hyrorna.
Kerstin Wikholm vill därför att Östersunds Kommun förändrar ägardirektivet i dessa delar till Östersundshem AB.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 12, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-01-29
2
Dnr 2041-2014
Östersunds Kommun kommer under vårvintern 2015 att göra en översyn av
ägardirektiven till sina helägda bolag så att eventuella förändringar kan beslutas av bolagsstämmorna till våren 2015.
För att inte föregå den planerade översynen förslår kommunledningsförvaltningen att kommunfullmäktige föreslås besluta att medborgarförslaget
avslås.
FÖRVALTNING
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Bitr Kommundirektör
Förslagsställaren
Kerstin Wikholm
tjänstemannaförslaget skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 12, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2014-12-03 Medborgarförslag
§ 13, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2171/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
1
Dnr 2171-2014
Unto Järvirova
Kommunstyrelsen
Kritik mot styrelsen i Östersunds Rådhus AB
Kritik från revisorn Kick Leijnse (V) mot styrelsen i Östersunds
Kommuns helägda bolag ”Östersunds Rådhus AB”.
Kritiken handlar om att kommunstyrelsen inte fått ett tillräckligt berett underlag från styrelsen när det gäller Östersundshem ABs markförvärv på
Stadsdel Norr, så att kommunstyrelsen på ett tillfredställande sätt kunnat ta
ställning till förslaget.
Enligt Kick Leijnse (V) har Styrelsen inte heller lyckats förmå Östersundshem ABs styrelse att på ett tillfredställande sätt hantera den kritik som
framförts, i media, av allmänheten och i politiska församlingar.
Kritik från revisorn Kick Leijnse (V) mot styrelsen i Östersunds kommuns helägda bolag Östersundshem AB.
Kritiken går ut på att styrelsen inte förmått att på ett professionellt sätt hantera den kritik som framförts i media och från allmänheten efter markinköpet på Stadsdel Norr.
Med anledning av ovanstående kritik begär Revisorn Kick Leijnse (V) ett
yttrande från kommunstyrelsen och ett förslag på vilka åtgärder de tänker ta
för att förebygga att en liknande situation i framtiden kommer att uppstå i
något av de av kommunen hel- eller delägda bolag.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 20150306
Policy för styrning av kommunägda bolag Dnr 1759/2005
Förslag till beslut
1. Koncernstyrelsen (Rådhus AB) initierar en utbildning för dotterbolagens
styrelser + ledningar om ägarstyrning. Utbildningen bör innefatta en
genomgång av vilka policys och direktiv som gäller för respektive bolag,
samt dess innehåll.
2. Koncernstyrelsen (Rådhus AB) kommer att dokumentera resultatet av
kommande dialoger med dotterbolagen. Dokumentationen delges kommunstyrelsen i sin helhet och hålls tillgängliga för revisorerna.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 13, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2171/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
2
Dnr 2171-2014
3. Ärenden som ska beslutas av kommunstyrelse och kommunfullmäktige
bereds i enlighet med vad som stadgas i policyn för styrning av kommunägda bolag, Dnr 1759/2005
Bakgrund
Kritik från revisorn Kick Leijnse (V) mot styrelsen i Östersunds
Kommuns helägda bolag ”Östersunds Rådhus AB”.
Med hänsyn till storleken av det framlagda förslaget och att Östersunds
Rådhus AB är kommunens tillsynsorgan över det av kommunen helägda
bolaget Östersundshem AB borde styrelsen ha sett till att bereda förslaget
med hänsyn till kommunstyrelsens ledamöters möjlighet att fatta ett väl underbyggt och ur demokratisk synvinkel tillfredställande beslut.
Styrelsen har inte heller lyckats förmå Östersundshems styrelse att på ett
tillfredställande sätt hantera den kritik som framförts, i media, av allmänheten och i politiska församlingar.
Kritik från revisorn Kick Leijnse (V) mot styrelsen i Östersunds kommuns helägda bolag Östersundshem AB.
Efter ett markinköp av Östersundshem på Stadsdel Norr framfördes kritik
mot omständigheterna kring detta köp både i media och från allmänheten.
Styrelsen har inte förmått att på ett professionellt sätt möta denna situation.
Genom styrelsens passivitet och avsaknad av adekvat information har situationen eskalerat till en nivå som har skadat bolagets anseende
Med anledning av ovanstående kritik begär Revisorn Kick Leijnse (V) ett
yttrande från kommunstyrelsen och ett förslag på vilka åtgärder de tänker ta
för att förebygga att en liknande situation i framtiden kommer att uppstå i
något av de av kommunen hel- eller delägda bolag
2006-06-13 Dnr 1759/2005 beslutade kommunfullmäktige om en policy för
styrning av kommunägda bolag som ägds av Östersunds kommun.
I policyn stadgas bland annat följande;
Att ärenden som kräver beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige
ska beredas av styrelse om ett bolag finns, koncernstyrelsen och av kommunstyrelsen.
Att Koncernstyrelsen – styrelsen för Östersunds Rådhus AB ska fortlöpande ha uppsikt över de bolag som tillhör koncernen. Detta gäller främst ändamålet med verksamheten, ekonomi, verksamhet och i övrigt av ägaren
fastställda riktlinjer, policys och mål tillämpas inom bolagen.
I nämnda policy (bilaga 2) exemplifieras hur en agenda för dialog mellan
koncernstyrelsen och dotterbolagen kan ställas upp.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 13, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2171/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
3
Dnr 2171-2014
Det framgår också att resultatet av föreslagna dialoger bör dokumenteras så
att det kan delges kommunstyrelsen i sin helhet. Dokumentationen ska också finnas tillgängligt för revisorerna.
Slutligen framgår det också av policyn vad som enligt god sed (bilaga 1)
ankommer på bolagsstyrelserna att särskilt hantera - exempelvis;
Att diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets namn
Kommunledningsförvaltningen
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Bitr Kommundirektör
Utdrag till Skriv in vem/vilka som ska få en kopia av beslutet
Ange om tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens vice ordförande
Ordförande i Östersunds Hem AB
VD för Östersundshem AB
Revisor Kick Leijnse (V)
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 13, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
1
Dnr 2171-2014
Unto Järvirova
Kommunstyrelsen
Kritik mot styrelsen i Östersunds Rådhus AB
Kritik från revisorn Kick Leijnse (V) mot styrelsen i Östersunds
Kommuns helägda bolag ”Östersunds Rådhus AB”.
Kritiken handlar om att kommunstyrelsen inte fått ett tillräckligt berett underlag från styrelsen när det gäller Östersundshem ABs markförvärv på
Stadsdel Norr, så att kommunstyrelsen på ett tillfredställande sätt kunnat ta
ställning till förslaget.
Enligt Kick Leijnse (V) har Styrelsen inte heller lyckats förmå Östersundshem ABs styrelse att på ett tillfredställande sätt hantera den kritik som
framförts, i media, av allmänheten och i politiska församlingar.
Kritik från revisorn Kick Leijnse (V) mot styrelsen i Östersunds kommuns helägda bolag Östersundshem AB.
Kritiken går ut på att styrelsen inte förmått att på ett professionellt sätt hantera den kritik som framförts i media och från allmänheten efter markinköpet på Stadsdel Norr.
Med anledning av ovanstående kritik begär Revisorn Kick Leijnse (V) ett
yttrande från kommunstyrelsen och ett förslag på vilka åtgärder de tänker ta
för att förebygga att en liknande situation i framtiden kommer att uppstå i
något av de av kommunen hel- eller delägda bolag.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 20150306
Policy för styrning av kommunägda bolag Dnr 1759/2005
Förslag till beslut
1. Koncernstyrelsen (Rådhus AB) initierar en utbildning för dotterbolagens
styrelser + ledningar om ägarstyrning. Utbildningen bör innefatta en
genomgång av vilka policys och direktiv som gäller för respektive bolag,
samt dess innehåll.
2. Koncernstyrelsen (Rådhus AB) kommer att dokumentera resultatet av
kommande dialoger med dotterbolagen. Dokumentationen delges kommunstyrelsen i sin helhet och hålls tillgängliga för revisorerna.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 13, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
2
Dnr 2171-2014
3. Ärenden som ska beslutas av kommunstyrelse och kommunfullmäktige
bereds i enlighet med vad som stadgas i policyn för styrning av kommunägda bolag, Dnr 1759/2005
Bakgrund
Kritik från revisorn Kick Leijnse (V) mot styrelsen i Östersunds
Kommuns helägda bolag ”Östersunds Rådhus AB”.
Med hänsyn till storleken av det framlagda förslaget och att Östersunds
Rådhus AB är kommunens tillsynsorgan över det av kommunen helägda
bolaget Östersundshem AB borde styrelsen ha sett till att bereda förslaget
med hänsyn till kommunstyrelsens ledamöters möjlighet att fatta ett väl underbyggt och ur demokratisk synvinkel tillfredställande beslut.
Styrelsen har inte heller lyckats förmå Östersundshems styrelse att på ett
tillfredställande sätt hantera den kritik som framförts, i media, av allmänheten och i politiska församlingar.
Kritik från revisorn Kick Leijnse (V) mot styrelsen i Östersunds kommuns helägda bolag Östersundshem AB.
Efter ett markinköp av Östersundshem på Stadsdel Norr framfördes kritik
mot omständigheterna kring detta köp både i media och från allmänheten.
Styrelsen har inte förmått att på ett professionellt sätt möta denna situation.
Genom styrelsens passivitet och avsaknad av adekvat information har situationen eskalerat till en nivå som har skadat bolagets anseende
Med anledning av ovanstående kritik begär Revisorn Kick Leijnse (V) ett
yttrande från kommunstyrelsen och ett förslag på vilka åtgärder de tänker ta
för att förebygga att en liknande situation i framtiden kommer att uppstå i
något av de av kommunen hel- eller delägda bolag
2006-06-13 Dnr 1759/2005 beslutade kommunfullmäktige om en policy för
styrning av kommunägda bolag som ägds av Östersunds kommun.
I policyn stadgas bland annat följande;
Att ärenden som kräver beslut i kommunstyrelse och kommunfullmäktige
ska beredas av styrelse om ett bolag finns, koncernstyrelsen och av kommunstyrelsen.
Att Koncernstyrelsen – styrelsen för Östersunds Rådhus AB ska fortlöpande ha uppsikt över de bolag som tillhör koncernen. Detta gäller främst ändamålet med verksamheten, ekonomi, verksamhet och i övrigt av ägaren
fastställda riktlinjer, policys och mål tillämpas inom bolagen.
I nämnda policy (bilaga 2) exemplifieras hur en agenda för dialog mellan
koncernstyrelsen och dotterbolagen kan ställas upp.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 13, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-06
3
Dnr 2171-2014
Det framgår också att resultatet av föreslagna dialoger bör dokumenteras så
att det kan delges kommunstyrelsen i sin helhet. Dokumentationen ska också finnas tillgängligt för revisorerna.
Slutligen framgår det också av policyn vad som enligt god sed (bilaga 1)
ankommer på bolagsstyrelserna att särskilt hantera - exempelvis;
Att diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets namn
Kommunledningsförvaltningen
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Bitr Kommundirektör
Utdrag till Skriv in vem/vilka som ska få en kopia av beslutet
Ange om tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens vice ordförande
Ordförande i Östersunds Hem AB
VD för Östersundshem AB
Revisor Kick Leijnse (V)
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 13, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2014-12-19 Inkommet brev
§ 14, KS 2015-03-24 08:30
KS: 486/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
1
Dnr 486-2015
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag - Spridning av bussturer
Medborgarförslag har inkommit från Tudi Tamelander som föreslår en
spridning av vissa busslinjer.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-11
Medborgarförslag, 2015-02-25
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
1. Medborgarförslaget lämnas utan åtgärd eftersom kommunen inte
kan ta beslut om hur trafikering och tidtabeller detaljutformas. Det
är ytterst Regionala kollektivtrafikmyndigheten och i detta fall Nettbuss Stadsbussarna AB som ansvarar för trafikplaneringen.
2. Medborgarförslaget översänds till Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Nettbuss Stadsbussarna AB som får bedöma om det trafikplaneringsmässigt är lämpligt och möjligt att tillmötesgå förslaget.
Bakgrund
Kommunledningsförvaltningen har inhämtat yttrande från samhällsbyggnadsförvaltningen. Anledningen till att fler linjer, vid vissa tider, avgår samtidigt eller i nära anslutning till varandra är först och främst att man vill
nyttja fordonen på bästa sätt, dvs. skapa så mycket ”kundtid” som möjligt
och undvika att bussar står och väntar (reglerar tid).
Rent tekniskt fungerar det så att när man lägger fordonsomloppens tidtabeller så har fordonen olika körtider på tidtabellsvarven, därför kommer de flera gånger under dagen att ha samma körtider. Man kan justera detta men då
blir det reglertider där bussen står still vilket i slutändan leder till minskat
trafikutbud alternativt stora investeringar för att behålla samma turtäthet.
Under lågfrekvent trafik, t ex under kvällar och helger, har bussarna samtrafik i Östersunds centrum. Syftet är att man ska kunna göra byten mellan
olika linjer utan väntetider. Då angör och avgår många bussar till och från
centrum samtidigt, vilket medför att flera bussar kan gå till ex vis Frösön
samtidigt, men till olika slutdestinationer. Hittills har trafikutövaren bedömt
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 14, KS 2015-03-24 08:30
KS: 486/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
2
Dnr 486-2015
att samtrafiken ger en större kundnytta eftersom det minskar långa väntetider i centrum vid bussbyten.
Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att lämna förslaget utan åtgärd eftersom kommunen inte kan ta
beslut om hur trafikering och tidtabeller detaljutformas. Det är ytterst Regionala kollektivtrafikmyndigheten och i detta fall Nettbuss Stadsbussarna
AB som ansvarar för trafikplaneringen.
Medborgarförslaget föreslås översändas till Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Nettbuss Stadsbussarna AB som får bedöma om det trafikplaneringsmässigt är lämpligt och möjligt att tillmötesgå förslaget.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Bitr kommundirektör tillika
Ekonomidirektör
Utdrag till Tudi Tamelander och samhällsbyggnad
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 14, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
1
Dnr 486-2015
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag - Spridning av bussturer
Medborgarförslag har inkommit från Tudi Tamelander som föreslår en
spridning av vissa busslinjer.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-11
Medborgarförslag, 2015-02-25
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
1. Medborgarförslaget lämnas utan åtgärd eftersom kommunen inte
kan ta beslut om hur trafikering och tidtabeller detaljutformas. Det
är ytterst Regionala kollektivtrafikmyndigheten och i detta fall Nettbuss Stadsbussarna AB som ansvarar för trafikplaneringen.
2. Medborgarförslaget översänds till Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Nettbuss Stadsbussarna AB som får bedöma om det trafikplaneringsmässigt är lämpligt och möjligt att tillmötesgå förslaget.
Bakgrund
Kommunledningsförvaltningen har inhämtat yttrande från samhällsbyggnadsförvaltningen. Anledningen till att fler linjer, vid vissa tider, avgår samtidigt eller i nära anslutning till varandra är först och främst att man vill
nyttja fordonen på bästa sätt, dvs. skapa så mycket ”kundtid” som möjligt
och undvika att bussar står och väntar (reglerar tid).
Rent tekniskt fungerar det så att när man lägger fordonsomloppens tidtabeller så har fordonen olika körtider på tidtabellsvarven, därför kommer de flera gånger under dagen att ha samma körtider. Man kan justera detta men då
blir det reglertider där bussen står still vilket i slutändan leder till minskat
trafikutbud alternativt stora investeringar för att behålla samma turtäthet.
Under lågfrekvent trafik, t ex under kvällar och helger, har bussarna samtrafik i Östersunds centrum. Syftet är att man ska kunna göra byten mellan
olika linjer utan väntetider. Då angör och avgår många bussar till och från
centrum samtidigt, vilket medför att flera bussar kan gå till ex vis Frösön
samtidigt, men till olika slutdestinationer. Hittills har trafikutövaren bedömt
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 14, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
2
Dnr 486-2015
att samtrafiken ger en större kundnytta eftersom det minskar långa väntetider i centrum vid bussbyten.
Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att lämna förslaget utan åtgärd eftersom kommunen inte kan ta
beslut om hur trafikering och tidtabeller detaljutformas. Det är ytterst Regionala kollektivtrafikmyndigheten och i detta fall Nettbuss Stadsbussarna
AB som ansvarar för trafikplaneringen.
Medborgarförslaget föreslås översändas till Regionala kollektivtrafikmyndigheten och Nettbuss Stadsbussarna AB som får bedöma om det trafikplaneringsmässigt är lämpligt och möjligt att tillmötesgå förslaget.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Bitr kommundirektör tillika
Ekonomidirektör
Utdrag till Tudi Tamelander och samhällsbyggnad
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 14, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2015-02-25 Medborgarförslag
§ 15, KS 2015-03-24 08:30
KS: 1961/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
1
Dnr 1961-2014
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag - rökförbud på Kyrkgatan mellan Thoméegränd och
Hamngatan
Adam Danisovic föreslår, i medborgarförslag till kommunen, att införa rökförbud på Kyrkgatan mellan korsningarna Thoméegränd och Hamngatan.
Enligt förslaget är huvudsyftet att skapa en trivsam, ren och hälsosam miljö
för bussresenärer och andra. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Tjänstemannaförslag kommunledningsförvaltningen, 2015-03-11
Miljö- och samhällsnämndens beslut, 2015-02-25
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag, 2015-02-11
Medborgarförslag, 2014-11-19
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Medborgarförslaget avslås.
Motivering
Det pågår för närvarande ett arbete hos Folkhälsomyndigheten rörande möjligheten att begränsa rökning på allmän plats i syfte och undersöka hur risken att utsättas för passiv rökning kan minskas ytterligare. Fråga om införande av rökförbud på allmän plats kommer med säkerhet att aktualiseras på
nytt då utredningen är färdig.
Bakgrund
Se samhällsbyggnads tjänstemannaförslag, 2015-02-11. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Bitr kommundirektör tillika
Ekonomidirektör
Utdrag till Adam Danisovic och miljö- och samhällsnämnden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 15, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-11
1
Dnr 1961-2014
Ulla Nordin
Kommunstyrelsen
Medborgarförslag - rökförbud på Kyrkgatan mellan Thoméegränd och
Hamngatan
Adam Danisovic föreslår, i medborgarförslag till kommunen, att införa rökförbud på Kyrkgatan mellan korsningarna Thoméegränd och Hamngatan.
Enligt förslaget är huvudsyftet att skapa en trivsam, ren och hälsosam miljö
för bussresenärer och andra. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.
Underlag för beslut
Tjänstemannaförslag kommunledningsförvaltningen, 2015-03-11
Miljö- och samhällsnämndens beslut, 2015-02-25
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag, 2015-02-11
Medborgarförslag, 2014-11-19
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Medborgarförslaget avslås.
Motivering
Det pågår för närvarande ett arbete hos Folkhälsomyndigheten rörande möjligheten att begränsa rökning på allmän plats i syfte och undersöka hur risken att utsättas för passiv rökning kan minskas ytterligare. Fråga om införande av rökförbud på allmän plats kommer med säkerhet att aktualiseras på
nytt då utredningen är färdig.
Bakgrund
Se samhällsbyggnads tjänstemannaförslag, 2015-02-11. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter i ärendet.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Bitr kommundirektör tillika
Ekonomidirektör
Utdrag till Adam Danisovic och miljö- och samhällsnämnden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 15, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2014-11-19 Medborgarförslag
§ 15, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: § 39, MSN 2015-02-25 08.30
PROTOKOLL
Miljö- och samhällsnämnden
1
2015-02-25
Dnr 1961-2014
Medborgarförslag - rökförbud på Kyrkgatan mellan Thoméegränd och
Hamngatan
Ett medborgarförslag har inkommit om att införa rökförbud på Kyrkgatan
mellan korsningarna Thoméegränd och Hamngatan. Enligt förslaget är huvudsyftet att bussresenärer inte ska tvingas vänta tillsammans med personer
som röker samt att få renare trottoarer.
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2015-02-11
Medborgarförslag 2014-11-19
Miljö- och samhällsnämndens beslut
Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget.
Motivering till beslut
Det pågår för närvarande ett arbete hos Folkhälsomyndigheten rörande möjligheten att begränsa rökning på allmän plats i syfte att undersöka hur risken att utsättas för passiv rökning kan minskas ytterligare. Fråga om införande av rökförbud på allmän plats kommer med säkerhet att aktualiseras på
nytt då utredningen är färdig.
______
Utdrag till ks, bilaga tjänstemannaförslag
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 15, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-02-11
1
Dnr 1961-2014
Rickard Johnson
Miljö- och samhällsnämnden
Medborgarförslag - rökförbud på Kyrkgatan mellan Thoméegränd och
Hamngatan
Ett medborgarförslag har inkommit om att införa rökförbud på Kyrkgatan
mellan korsningarna Thoméegränd och Hamngatan. Enligt förslaget är huvudsyftet att bussresenärer inte ska tvingas vänta med personer som röker
samt att få renare trottoarer.
Underlag för beslut
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2015-02-11
Medborgarförslag 2014-11-19
Förslag till beslut
Miljö- och samhällsnämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget.
Motivering till beslut
Det pågår för närvarande ett arbete hos Folkhälsomyndigheten rörande möjligheten att begränsa rökning på allmän plats i syfte och undersöka hur risken att utsättas för passiv rökning kan minskas ytterligare. Fråga om införande av rökförbud på allmän plats kommer med säkerhet att aktualiseras på
nytt då utredningen är färdig.
SAMHÄLLSBYGGNAD
Lars Andersson
förvaltningschef
Rickard Johnson
avd chef trafik, park, lantmäteri
Utdrag till ks, bilaga tjänstemannaförslag
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 16, KS 2015-03-24 08:30
KS: 1849/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
1
Dnr 1849-2014
Maria Werner
Kommunstyrelsen
Motion - All mat i skolor och äldreboenden lagas i de egna köken
Åke Durre, Sverigedemokraterna, har den 4 november 2014 lämnat in en
motion. Motionären yrkar att skolor och äldreboenden helt avstår från
massproducerad och i kärl transporterat livsmedel. All mat i skolor och äldreboenden skall tillagas i de egna köken och måltiderna serveras i närliggande matsal.
Utförarstyrelsen har i samråd med barn- och utbildningsnämnden yttrat sig i
ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-10
Utförarstyrelsens beslut 2015-02-04, § 2
Utförarstyrelsens tjänstemannaförslag 2014-11-17
Motion - All mat i skolor och äldreboenden lagas i de egna köken 2014-1102
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering:
Måltidservice har i sin verksamhetsplanering för 2015-2017 att utreda och
kostnadsberäkna möjligheterna att öppna fler kök för tillagning.
Bakgrund
Åke Durre, Sverigedemokraterna, har den 2 november 2014 lämnat in en
motion. Motionären föreslår att all mat i skolor och äldreboenden ska
tillagas i de egna köken och måltiderna serveras i närliggande matsal. Han
menar att massproducerad och därtill masstransporterad mat är ett sätt som
försämrar matens kvalitet. Motionären ser även som följd att maten blir avkyld och smaklös.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 16, KS 2015-03-24 08:30
KS: 1849/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
2
Dnr 1849-2014
Utförarstyrelsen har i samråd med barn- och utbildningsnämnden yttrat sig i
ärendet. I måltidsservice verksamhetsplanering för 2015-2017 ingår att utreda möjligheterna att öppna fler kök för tillagning.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen avslås eftersom måltidsservice redan har i sin verksamhetsplan för 2015-2017 att utreda möjligheterna och kostnadsberäkna öppning av fler kök.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Biträdande kommundirektör
Utdrag till Sverigedemokraterna samt utförarstyrelsen. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 16, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
1
Dnr 1849-2014
Maria Werner
Kommunstyrelsen
Motion - All mat i skolor och äldreboenden lagas i de egna köken
Åke Durre, Sverigedemokraterna, har den 4 november 2014 lämnat in en
motion. Motionären yrkar att skolor och äldreboenden helt avstår från
massproducerad och i kärl transporterat livsmedel. All mat i skolor och äldreboenden skall tillagas i de egna köken och måltiderna serveras i närliggande matsal.
Utförarstyrelsen har i samråd med barn- och utbildningsnämnden yttrat sig i
ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-10
Utförarstyrelsens beslut 2015-02-04, § 2
Utförarstyrelsens tjänstemannaförslag 2014-11-17
Motion - All mat i skolor och äldreboenden lagas i de egna köken 2014-1102
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering:
Måltidservice har i sin verksamhetsplanering för 2015-2017 att utreda och
kostnadsberäkna möjligheterna att öppna fler kök för tillagning.
Bakgrund
Åke Durre, Sverigedemokraterna, har den 2 november 2014 lämnat in en
motion. Motionären föreslår att all mat i skolor och äldreboenden ska
tillagas i de egna köken och måltiderna serveras i närliggande matsal. Han
menar att massproducerad och därtill masstransporterad mat är ett sätt som
försämrar matens kvalitet. Motionären ser även som följd att maten blir avkyld och smaklös.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 16, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
2
Dnr 1849-2014
Utförarstyrelsen har i samråd med barn- och utbildningsnämnden yttrat sig i
ärendet. I måltidsservice verksamhetsplanering för 2015-2017 ingår att utreda möjligheterna att öppna fler kök för tillagning.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen avslås eftersom måltidsservice redan har i sin verksamhetsplan för 2015-2017 att utreda möjligheterna och kostnadsberäkna öppning av fler kök.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Biträdande kommundirektör
Utdrag till Sverigedemokraterna samt utförarstyrelsen. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 16, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2014-11-04 Motion
§ 16, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2014-11-17
1
Dnr 1849-2014
Evonne K Mattson
Monica Holm
Anders Burman
Utförarstyrelsen
Motion - All mat i skolor och äldreboenden lagas i de egna köken
Åke Durre (SD) yrkar på att skolor och äldreboenden helt ska avstå från
massproducerad och i kärl transporterade livsmedel. All mat i skolor och
äldreboenden skall tillagas i de egna köken och måltiderna ska serveras i
närliggande matsal.
Durre skriver att massproducerad och därtill masstransporterad mat försämrar matens kvalité. Durre skriver också att det är långa köer vid serveringen
och att maten är smaklös och avkyld för de som kommer sist i kön och att
maten därför slängs i soptunnan. Vidare måste erfarenheten från kommunens infekterade vatten vara en varningsklocka beträffande spridning av
bakterier i massproducerade produkter.
Underlag för beslut
Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2014-11-17
Motion 2014-08-21 till Kommunfullmäktige från Åke Durre, SD
Kommunfullmäktiges beslut § 38, 2013-03-14, "Gemensam kostpolicy för
vård- och omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden".
Förslag till beslut
Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen tillstyrks såtillvida att Måltidsservice får uppdrag att fortsätta utredning och kostnadsberäkning av öppningen av kök. I Måltidsservice verksamhetsplanering för
2015 – 2017 ingår redan idag att utreda möjligheten att öppna ännu fler kök
för tillagning.
Bakgrund
Måltidsservice har idag 82 kök, 45 av dessa är tillagningskök. Tillagningskökens storlek varierar och är allt från Lillsjöhögens förskola med cirka 20
gäster till Sporthallens över 1.000 gäster. Vad som är massproducerat eller
inte beror på hur man definierar begreppet. Övriga 37 kök är av typen mottagning/servering dit maten transporteras i därtill avsedda kärl och enligt
gällande lagstiftning. Ambitionen är att maten ska transporteras så kort väg
och tid som möjligt.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 16, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
Datum 2014-11-17
2
Dnr 1849-2014
Maten till cirka 60 särskilda boenden tillagas främst i köket på Solliden
samt i mindre skala även på Hemgården i Fåker. Även maten från Solliden
köket transporteras enligt gällande lagstiftning och i därtill avsedda kärl.
Temperaturen på maten mäts både vid utskicknings- och mottagningstillfället. Måltidsservice ska garantera säker och näringsriktig mat och har därför
tydliga och kommunicerade rutiner och kontroller av detta. Att maten ska
hålla rätt temperatur gäller även när den serveras.
Maten är en stor och viktig del i måltiden. Måltidsmiljö och schemaläggning är två andra viktiga komponenter för att skapa en bra måltid. Måltidsservice är inte huvudansvariga för matsalarna på skolor och för matsalsmiljön på förskolorna. Huvudansvariga är rektor/förskolechef. Måltidsservice
samarbetar med barn och utbildningsförvaltningen i de frågorna.
Detsamma gäller matsalsmiljön på särskilda boenden.
Ett av Måltidsservice klart uttalade mål och uppdrag är att minska matsvinnet. Effektmålet för 2014 var att svinnet inte skulle överstiga 84 gram per
elev - utfallet blev 68 gram. Arbetet fortsätter 2015.
Bra dricksvatten är en förutsättning för all livsmedelsverksamhet. I alla
utom två av Måltidsservice kök finns kommunalt vatten levererat och kvalitetskontrollerat av Östersunds vatten. Vid smittspridning via vatten är det av
största vikt att vi har god kunskap om säker mat, bra rutiner och hög kompetens hos våra medarbetare för att bedriva en säker måltidsverksamhet .
SERVICEFÖRVALTNINGEN
Sven-Ove Nilsson
TF Förvaltningschef
Utdrag till seviceförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Tjänstemannaförslaget bifogas beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 16, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: § 2, US 2015-02-04 08.30
PROTOKOLL
Utförarstyrelsen
2015-02-04
Dnr 1849-2014
Motion - All mat i skolor och äldreboenden lagas i de egna köken
Åke Durre (SD) yrkar på att skolor och äldreboenden helt ska avstå från
massproducerad och i kärl transporterade livsmedel. All mat i skolor och
äldreboenden skall tillagas i de egna köken och måltiderna ska serveras i
närliggande matsal.
Durre skriver att massproducerad och därtill masstransporterad mat försämrar matens kvalité. Durre skriver också att det är långa köer vid serveringen
och att maten är smaklös och avkyld för de som kommer sist i kön och att
maten därför slängs i soptunnan. Vidare måste erfarenheten från kommunens infekterade vatten vara en varningsklocka beträffande spridning av
bakterier i massproducerade produkter.
Underlag för beslut
Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2014-11-17
Motion 2014-08-21 till Kommunfullmäktige från Åke Durre, SD
Kommunfullmäktiges beslut § 38, 2013-03-14, "Gemensam kostpolicy för
vård- och omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden".
Utförarstyrelsens beslut
Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen tillstyrks såtillvida att Måltidsservice får uppdrag att fortsätta utredning och kostnadsberäkning av öppningen av kök. I Måltidsservice verksamhetsplanering för
2015 – 2017 ingår redan idag att utreda möjligheten att öppna ännu fler kök
för tillagning.
_________
Utdrag till seviceförvaltningen och kommunledningsförvaltningen. Tjänstemannaförslaget bifogas beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 17, KS 2015-03-24 08:30
KS: 1860/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
1
Dnr 1860-2014
Maria Werner
Kommunstyrelsen
Motion - fria arbetskläder till förskolepersonalen i Östersund
Lise Hjemgaard-Svensson, Moderaterna, har den 5 november 2014 lämnat
in en motion om fria arbetskläder till all förskolepersonal i Östersunds kommun.
Barn- och utbildningsnämnden har yttrat sig i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-10
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2015-02-25, § 20
Barn- och utbildningsnämndens tjänstemannaförslag 2015-02-16
Motion - fria arbetskläder till förskolepersonalen i Östersund 2014-11-05
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering:
Från 2011 har 44 av barn- och utbildningsnämndens 52 förskolor köpt in
arbetskläder till personalen. De förskolor som inte köpt in arbetskläder till
personalen bör ha möjlighet att göra det genom finansiering inom barn- och
utbildningsnämndens budget.
Bakgrund
Lise Hjemgaard-Svensson, Moderaterna, har den 5 november 2014 lämnat
in en motion om fria arbetskläder till all förskolepersonal i Östersunds
kommun. Motionären anser att de som arbetar med förskoleverksamhet behöver anpassade kläder som står emot fukt, vind, kyla, nedsmutsning och
slitage. Vidare menar motionären att det även är en jämställdhets- och rättvisefråga. De är flest kvinnor anställda inom barnomsorgen och i traditionellt manliga sektorer förser man oftast personalen med ändamålsenliga arbetskläder.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 17, KS 2015-03-24 08:30
KS: 1860/2014
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
2
Dnr 1860-2014
Barn- och utbildningsnämnden har yttrat sig i ärendet. Nämnden är i grunden positiv till förslaget men utifrån ekonomiska förutsättningar finns inte
möjligheten att ge fria arbetskläder till förskolepersonalen. Deras beräkning
av kostnad för arbetskläder innefattar ett set med en 3 i 1-jacka samt 2 par
byxor per personal. För all förskolepersonal blir det cirka 1 093 000 kr exklusive moms. De har även beräknat kostnad för inköp av stövlar, ett par för
sommarbruk och ett par för vinterbruk per personal. Kostanden för det blir
cirka 1 067 000 kr exklusive moms för all förskolepersonal. För att fria arbetskläder inte ska ses som en löneförmån måste vissa krav enligt Skatteverkets allmänna råd vara uppfyllda. Från 2011 har 44 av nämndens 52 förskolor köpt in arbetskläder till personalen. Inköpen har finansierats inom respektive förskolas budget.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen avslås. De 8 förskolor
som inte köpt in arbetskläder till personalen bör ha möjlighet att göra det
genom finansiering inom barn- och utbildningsnämndens befintliga budget.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Biträdande kommundirektör
Utdrag till Moderaterna samt barn- och utbildningsnämnden. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 17, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
1
Dnr 1860-2014
Maria Werner
Kommunstyrelsen
Motion - fria arbetskläder till förskolepersonalen i Östersund
Lise Hjemgaard-Svensson, Moderaterna, har den 5 november 2014 lämnat
in en motion om fria arbetskläder till all förskolepersonal i Östersunds kommun.
Barn- och utbildningsnämnden har yttrat sig i ärendet.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-10
Barn- och utbildningsnämndens beslut 2015-02-25, § 20
Barn- och utbildningsnämndens tjänstemannaförslag 2015-02-16
Motion - fria arbetskläder till förskolepersonalen i Östersund 2014-11-05
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen avslås.
Motivering:
Från 2011 har 44 av barn- och utbildningsnämndens 52 förskolor köpt in
arbetskläder till personalen. De förskolor som inte köpt in arbetskläder till
personalen bör ha möjlighet att göra det genom finansiering inom barn- och
utbildningsnämndens budget.
Bakgrund
Lise Hjemgaard-Svensson, Moderaterna, har den 5 november 2014 lämnat
in en motion om fria arbetskläder till all förskolepersonal i Östersunds
kommun. Motionären anser att de som arbetar med förskoleverksamhet behöver anpassade kläder som står emot fukt, vind, kyla, nedsmutsning och
slitage. Vidare menar motionären att det även är en jämställdhets- och rättvisefråga. De är flest kvinnor anställda inom barnomsorgen och i traditionellt manliga sektorer förser man oftast personalen med ändamålsenliga arbetskläder.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 17, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-10
2
Dnr 1860-2014
Barn- och utbildningsnämnden har yttrat sig i ärendet. Nämnden är i grunden positiv till förslaget men utifrån ekonomiska förutsättningar finns inte
möjligheten att ge fria arbetskläder till förskolepersonalen. Deras beräkning
av kostnad för arbetskläder innefattar ett set med en 3 i 1-jacka samt 2 par
byxor per personal. För all förskolepersonal blir det cirka 1 093 000 kr exklusive moms. De har även beräknat kostnad för inköp av stövlar, ett par för
sommarbruk och ett par för vinterbruk per personal. Kostanden för det blir
cirka 1 067 000 kr exklusive moms för all förskolepersonal. För att fria arbetskläder inte ska ses som en löneförmån måste vissa krav enligt Skatteverkets allmänna råd vara uppfyllda. Från 2011 har 44 av nämndens 52 förskolor köpt in arbetskläder till personalen. Inköpen har finansierats inom respektive förskolas budget.
Kommunledningsförvaltningen föreslår att motionen avslås. De 8 förskolor
som inte köpt in arbetskläder till personalen bör ha möjlighet att göra det
genom finansiering inom barn- och utbildningsnämndens befintliga budget.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Kommundirektör
Unto Järvirova
Biträdande kommundirektör
Utdrag till Moderaterna samt barn- och utbildningsnämnden. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 17, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: 2014-10-29 Motion
§ 17, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-02-16
1
Dnr 1860-2014
Ingela Ferm
Barn- och utbildningsnämnden
Motion - fria arbetskläder till förskolepersonalen i Östersund
Barn- och utbildningsnämnden ska till kommunledningsförvaltningen lämna yttrande över Lise Hjelmgaard-Svenssons (m) motion ”Motion om fria
arbetskläder till all förskolepersonal i Östersunds kommun”. Motionären föreslår att kommunen inför fria arbetskläder till förskolepersonalen i
Östersunds kommun.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag, 2015-02-16
Inköp av arbetskläder i förskolan 2010-2015
Motion - Motion om fria arbetskläder till all förskolepersonal i Östersunds
kommun, daterad 2014-10-29
BoUN protokoll 2012-09-26, § 92
BoUN protokoll 2009-01-027, §5
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden föreslår att motionen avslås.
Motivering:
Nämnden är i grunden positiv till förslaget, men utifrån ekonomiska förutsättningar finns i dagsläget ingen möjlighet att ge fria arbetskläder till
förskolepersonal.
Bakgrund
I motionen om fria arbetskläder till all förskolepersonal i Östersunds kommun, föreslås att kommunen inför fria arbetskläder till förskolepersonalen i
Östersunds kommun.
2009 och 2012 gjordes utredningar om kostnaden för att införa fria arbetskläder för förskolepersonal, efter att motioner kommit till Kommunfullmäktige. Det som framkom 2012 , var att ett set med arbetskläder (en 3 i1-jacka
+ 2 par byxor) räknat på 636 personal + 95 extra ombyten skulle innebära
en kostnad på ca. 800 000kr.
Vid beräkning år 2015 på samma typ av inköp av arbetskläder som vid tidigare beräkningar, dvs. ett set med en 3 i1-jacka + 2 par byxor, blir kostnaden från ca 1 093 000kr + moms, räknat på 670 set. (3 personal + ett extra
set per avdelning) Om man också köper in stövlar i samma omfattning, ett
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 17, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-02-16
2
Dnr 1860-2014
par för sommarhalvåret och ett par för vinterbruk, blir den kostnaden från
533 500kr per stövelsort, dvs ca 1 067 000kr + moms för två par.
Ska de fristående förskolorna kompenseras för arbetskläder på motsvarande
sätt, tillkommer 11 % av kostnaden, dvs ca 120 200kr + moms för kläder
och ca 117 400kr + moms för stövlar.
Arbetskläder kan inte tas som en investeringskostnad. Livslängden kan beräknas till ca. tre år.
För att fria arbetskläder inte ska anses som en löneförmån måste olika krav
vara uppfyllda. I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2014:33) anges följande:
"Förmån av arbetskläder som utgörs av sådan typ av klädsel som i och för
sig lämpar sig för privat bruk, t.ex. kostym och dräkt, bör anses vara skattefri om arbetsgivarens namn, symbol eller logotyp är varaktigt applicerat på
klädseln på ett sätt som gör att den märkbart avviker från vanliga kläder och
därför inte kan antas komma att användas för privat bruk."
Om en arbetsgivare vill tillhandahålla sina anställda ordinära klädesplagg,
t.ex. jackor, kostymer, dräkter, skjortor, blusar och byxor, utan att skatteplikt ska uppkomma bör alltså vissa krav vara uppfyllda. Kläderna bör
-utgöra arbetskläder, dvs. de tillhandahålls för att användas i
tjänsten,
-vara obligatoriska för den anställde att använda i tjänsten,
-vara avpassade för tjänsten, dvs. plaggen bör vara enhetliga för
viss personal eller ha någon annan särskild egenskap, och
-vara försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de
märkbart avviker från vanliga plagg.
För skattefrihet för sådana plagg räcker det således inte att de är försedda
med logotyp, eller att plaggen enligt avtal inte får användas privat, utan
samtliga nämnda förutsättningar bör vara uppfyllda (Skatteverket 2009-0615, dnr 131 525668-09/111). Skattefrihet bör dock enligt samma skrivelse
gälla om anställda i samband med särskilda arbetsuppgifter tillfälligt lånar
plagg som arbetsgivaren äger och förvarar på arbetsplatsen för att kunna
nyttjas av olika anställda, t.ex. i samband med framträdande på scen.
Nämnden ställer sig positiv till förslaget att kunna införa arbetskläder för
förskolepersonal, men i dagsläget ryms den prioriteringen inte inom budget.
Flertalet förskolechefer har dock inom befintlig budget prioriterat att inhandla någon form av arbetskläder för inom- eller utomhusbruk, som tex
skjortor, stövlar och/eller jackor/byxor, se bilaga. Räknat från 2011 har 44
av 52 förskolor gjort sådana inköp.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Annika Källgård
förvaltningschef
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 17, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: § 20, BOUN 2015-02-25 08.30
PROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2015-02-25
Dnr 1860-2014
Motion - fria arbetskläder till förskolepersonalen i Östersund
Barn- och utbildningsnämnden ska till kommunledningsförvaltningen lämna yttrande över Lise Hjelmgaard-Svenssons (m) motion ”Motion om fria
arbetskläder till all förskolepersonal i Östersunds kommun”. Motionären föreslår att kommunen inför fria arbetskläder till förskolepersonalen i
Östersunds kommun.
Underlag för beslut
Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-02-16
Inköp av arbetskläder i förskolan 2010-2015
Motion - Motion om fria arbetskläder till all förskolepersonal i Östersunds
kommun, daterad 2014-10-29
Barn- och utbildningsnämndens protokoll 2012-09-26, § 92
Barn- och utbildningsnämndens protokoll 2009-01-27, §5
Yrkande
Elisabet Öhrnell, V, yrkar återremiss av ärendet med följande motivering:
Det måste vara upp till varje enhet att bestämma vilken typ av kläder personalen behöver, inte att nämnden ska bestämma att det är ytterkläder för vinterbruk.
Förvaltningen borde titta på, och beräkna alternativa sätt att lösa frågan, till
exempel subventionera inköp av kläder med en viss summa per anställd och
år.
Förvaltningen bör också räkna på tvätt- och andra kostnader när kläderna är
köpta.
Motionens intentioner är i grunden positiva, framförallt ur ett jämställdhetsperspektiv.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att ärendet ska återremitteras.
Barn- och utbildningsnämndens beslut
Ärendet återremitteras med följande motivering:
Det måste vara upp till varje enhet att bestämma vilken typ av kläder personalen behöver, inte att nämnden ska bestämma att det är ytterkläder för vinterbruk.
Förvaltningen borde titta på, och beräkna alternativa sätt att lösa frågan, till
exempel subventionera inköp av kläder med en viss summa per anställd och
år.
Förvaltningen bör också räkna på tvätt- och andra kostnader när kläderna är
köpta.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 17, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: § 20, BOUN 2015-02-25 08.30
PROTOKOLL
Barn- och utbildningsnämnden
2015-02-25
Dnr 1860-2014
Motionens intentioner är i grunden positiva, framförallt ur ett jämställdhetsperspektiv.
______
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 18, KS 2015-03-24 08:30
KS: 552/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
1
Dnr 552-2015
Anne-Katrin Ångnell
Kommunstyrelsen
Marknadsföring av regionens bostadsprojekt vid fastighetsbranschens
största mötesplats i Stockholm
Tillväxtplanen anger att 330 bostäder behöver byggas varje år, vilket innebär att bostadsbyggandet nästan behöver fördubblas. För att lyckas med det
behöver fler byggherrar investera i Östersund. Ett lämpligt tillfälle att
marknadsföra både Åre och Östersund är i september vid Business Arena
Real Estate i Stockholm. Där samlas merparten av alla beslutsfattare i fastighets- och samhällsbyggnadssektorn, totalt deltar nästan 6 000 människor
från branschen.
Att investera i en monter kostar 120 000 kronor, men då ingår 10 biljetter
till föreläsningarna till ett värde av 85 000 kronor. Utöver det tillkommer
kostnader för att ta fram en monter och försäljningsmaterial om maximalt
50 000 kronor.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-09
Förslag till beslut
1. Östersunds kommun deltar med en monter "Åre/Östersund" vid Business
Arena Real Estate 16-17 september 2015 för en kostnad av 120 000 kr exklusive moms.
2. Utöver det avsätts högst 50 000 kronor exklusive moms för att ta fram
monter och försäljningsmaterial.
3. Pengarna tas ur kommunstyrelsens verksamhet 22012 för näringslivsutveckling med 40 000 kronor, 65 000 kronor finansieras med befintliga anslag för personalens utbildning, 65 000 kronor finansieras inom mark och
exploaterings driftbudget.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 18, KS 2015-03-24 08:30
KS: 552/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
2
Dnr 552-2015
Bakgrund
Business Arena arrangerades första gången 2001 och har kommit att bli
Nordens och norra Europas viktigaste mötesplats för ledningspersoner och
beslutsfattare i fastighets- och samhällsbyggnadssektorn. Här diskuterar nationella och internationella experter och branschföreträdare aktuella samhällsfrågor. Under dagarna finns många olika seminarier inom det senaste
av bland annat finansiering, investeringar, infrastruktur, samhällsbyggnad,
hållbarhet och handel.
Primära målgrupper för dagarna är:
Investerare och finansiärer
Fastighetsägare och fastighetsutvecklare
Kommun- och regionföreträdare
Samhällsbyggare och samhällsutvecklare
Politiker och tjänstemän
Konsulter, rådgivare och arkitekter
År 2014 medverkade 5 700 besökare, 140 utställare och 350 talare på Business Arena Stockholm. Flera av dessa utställare är olika kommuner/regioner som satsar på tillväxt, förutom flera kommuner i Storstockholm så t ex Norrköping/Linköping, Lund, Helsingborg, Umeå, Örnsköldsvik, Region Väst m fl. Business Arena Real Estate är ett unikt tillfälle
att marknadsföra Östersunds potential som investeringsort då ”alla” branschens företrädare är samlade här.
Tillväxtplanen siktar på att 330 bostäder per år behöver byggas, vilket innebär att i princip dubbelt så många bostadsprojekt behöver komma igång än
hittills. För närvarande pågår arbetet med att ta fram en karta över potentiella attraktiva exploateringsområden som är tänkt att presenteras för marknaden i syfte att attrahera nya investerare. I regionsamarbetet "Jämtlandsstråket" så pågår ett kommunövergripande arbete för att öka bostadsbyggandet
och förslaget är därför att det är Åre och Östersund som ska marknadsföras
i montern (indirekt även Krokom). Speciellt med hänsyn till att här finns
möjligheten att utnyttja marknadsföringspotentialen i World Championship
Region 2019.
Avsikten är att påbörja markanvisningarna för nästa etapp av Storsjö Strand
i vår, och om det finns kvarter kvar så är detta ett utmärkt tillfälle att marknadsföra det ytterligare, liksom andra områden i stan. Om vi har en monter
så är sannolikheten stor för att vi även får möjlighet att delta som föreläsare,
paneldeltagare ed i seminarier och på så vis kunna få ut det budskap vi vill i
föreläsningsform.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 18, KS 2015-03-24 08:30
KS: 552/2015
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
3
Dnr 552-2015
Kostnaden för en monter uppgår till 120 000 kronor. I detta pris ingår 10
biljetter till dessa två utbildningsdagar med föreläsningar till ett värde av
8 495 kronor/biljett, vilka kan nyttjas av tio anställda inom kommunen. Detta täcks delvis av den årliga utbildningspengen om 10 000 kr med totalt 65
000 kronor. Område mark och exploatering kan finansiera 45 000 av detta i
sin driftbudget. Utöver detta behövs 40 000 kronor från verksamhet 22012
för näringslivsutveckling för att finansiera både monterhyra och montermaterial.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Bengt Marsh
Anne-Katrin Ångnell
Utdrag till kommunledningsförvaltningen, område mark och exploatering
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 18, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
1
Dnr 552-2015
Anne-Katrin Ångnell
Kommunstyrelsen
Marknadsföring av regionens bostadsprojekt vid fastighetsbranschens
största mötesplats i Stockholm
Tillväxtplanen anger att 330 bostäder behöver byggas varje år, vilket innebär att bostadsbyggandet nästan behöver fördubblas. För att lyckas med det
behöver fler byggherrar investera i Östersund. Ett lämpligt tillfälle att
marknadsföra både Åre och Östersund är i september vid Business Arena
Real Estate i Stockholm. Där samlas merparten av alla beslutsfattare i fastighets- och samhällsbyggnadssektorn, totalt deltar nästan 6 000 människor
från branschen. Att investera i en monter kostar 120 000 kronor, men då ingår 10 biljetter till föreläsningarna till ett värde av 85 000 kronor. Utöver
det tillkommer kostnader för att ta fram en monter och försäljningsmaterial
om maximalt 50 000 kronor.
Underlag för beslut
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2015-03-09
Förslag till beslut
1. Östersunds kommun deltar med en monter "Åre/Östersund" vid Business
Arena Real Estate 16-17 september 2015 för en kostnad av 120 000 kr exklusive moms.
2. Utöver det avsätts högst 50 000 kronor exklusive moms för att ta fram
monter och försäljningsmaterial.
3. Pengarna tas ur kommunstyrelsens verksamhet 22012 för näringslivsutveckling med 40 000 kronor, 65 000 kronor finansieras med befintliga anslag för personalens utbildning, 65 000 kronor finansieras inom mark och
exploaterings driftbudget.
Bakgrund
Business Arena arrangerades första gången 2001 och har kommit att bli
Nordens och norra Europas viktigaste mötesplats för ledningspersoner och
beslutsfattare i fastighets- och samhällsbyggnadssektorn. Här diskuterar nationella och internationella experter och branschföreträdare aktuella samhällsfrågor. Under dagarna finns många olika seminarier inom det senaste
av bland annat finansiering, investeringar, infrastruktur, samhällsbyggnad,
hållbarhet och handel.
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 18, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
2
Dnr 552-2015
Primära målgrupper för dagarna är:
Investerare och finansiärer
Fastighetsägare och fastighetsutvecklare
Kommun- och regionföreträdare
Samhällsbyggare och samhällsutvecklare
Politiker och tjänstemän
Konsulter, rådgivare och arkitekter
År 2014 medverkade 5 700 besökare, 140 utställare och 350 talare på Business Arena Stockholm. Flera av dessa utställare är olika kommuner/regioner som satsar på tillväxt, förutom flera kommuner i Storstockholm så t ex Norrköping/Linköping, Lund, Helsingborg, Umeå, Örnsköldsvik, Region Väst m fl. Business Arena Real Estate är ett unikt tillfälle
att marknadsföra Östersunds potential som investeringsort då ”alla” branschens företrädare är samlade här.
Tillväxtplanen siktar på att 330 bostäder per år behöver byggas, vilket innebär att i princip dubbelt så många bostadsprojekt behöver komma igång än
hittills. För närvarande pågår arbetet med att ta fram en karta över potentiella attraktiva exploateringsområden som är tänkt att presenteras för marknaden i syfte att attrahera nya investerare. I regionsamarbetet "Jämtlandsstråket" så pågår ett kommunövergripande arbete för att öka bostadsbyggandet
och förslaget är därför att det är Åre och Östersund som ska marknadsföras
i montern (indirekt även Krokom). Speciellt med hänsyn till att här finns
möjligheten att utnyttja marknadsföringspotentialen i World Championship
Region 2019.
Avsikten är att påbörja markanvisningarna för nästa etapp av Storsjö Strand
i vår, och om det finns kvarter kvar så är detta ett utmärkt tillfälle att marknadsföra det ytterligare, liksom andra områden i stan. Om vi har en monter
så är sannolikheten stor för att vi även får möjlighet att delta som föreläsare,
paneldeltagare ed i seminarier och på så vis kunna få ut det budskap vi vill i
föreläsningsform.
Kostnaden för en monter uppgår till 120 000 kronor. I detta pris ingår 10
biljetter till dessa två utbildningsdagar med föreläsningar till ett värde av
8 495 kronor/biljett, vilka kan nyttjas av tio anställda inom kommunen. Detta täcks delvis av den årliga utbildningspengen om 10 000 kr med totalt 65
000 kronor. Område mark och exploatering kan finansiera 45 000 av detta i
sin driftbudget. Utöver detta behövs 40 000 kronor från verksamhet 22012
för näringslivsutveckling för att finansiera både monterhyra och montermaterial.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 18, KS 2015-03-24 08:30 / §:s bilaga: <Tjänstemannaförslag>
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG
2015-03-09
3
Dnr 552-2015
Bengt Marsh
Anne-Katrin Ångnell
Utdrag till kommunledningsförvaltningen, område mark och exploatering
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 19, KS 2015-03-24 08:30
KS: 1/2015
KALLELSE
Kommunstyrelsen
2015-03-24
Rapport från arbetsutskottet
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Dnr 1-2015
§ 20, KS 2015-03-24 08:30
KS: 2/2015
KALLELSE
Kommunstyrelsen
2015-03-24
Informationer
VM-regionen 2019 - Anders Edvinsson
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Dnr 2-2015
§ 21, KS 2015-03-24 08:30
KS: 3/2015
KALLELSE
Kommunstyrelsen
2015-03-24
Delegationsärenden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Dnr 3-2015
§ 22, KS 2015-03-24 08:30
KS: 4/2015
KALLELSE
Kommunstyrelsen
2015-03-24
Dnr 4-2015
Meddelanden
Arbetsutskottets protokoll 2015-03-17
Kort rapport från besök på mässan Urbaccess och prisutdelning av International Design for all Foundation Good Practice Award samt möte med Design for all Foundation, i Paris 10-11 mars 2015
Länstrafiken - Erbjudande ungdomskort Länstrafiken i Jämtlands län
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
§ 23, KS 2015-03-24 08:30
KS: 5/2015
KALLELSE
Kommunstyrelsen
2015-03-24
Allmänhetens frågestund
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Dnr 5-2015
§ 24, KS 2015-03-24 08:30
KS: 6/2015
KALLELSE
Kommunstyrelsen
2015-03-24
Valärenden
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Dnr 6-2015
§ 25, KS 2015-03-24 08:30
KS: 7/2015
KALLELSE
Kommunstyrelsen
2015-03-24
Överläggningar
Östersunds kommun, 831 82 ÖSTERSUND
telefonnummer 063-143000
www.ostersund.se
Dnr 7-2015