Download Report

1
Malmö stad
Stadsområdesnämnd Öster
Kallelse och
föredragningslista
Sammanträdestid
tisdag 26 maj 2015 17:30
Plats
Tegelsalen, Dicksons väg 3
Ledamöter
Ersättare
Övriga deltagare
Andreas Konstantinides (S), Ordförande
Sadiye Altundal (V), Vice ordförande
John Roslund (M), Andre vice ordförande
Preben Andersson (S)
Ulla-Britt Mattisson (S)
Paul Andersson (S)
Valentina Stojanovska (S)
Jannika Badin (MP)
Lena Hamilton (M)
Tea Kurt (M)
Ulla Herbert (FP)
Anders Olsson (SD)
Nima Gholam Ali Pour (SD)
Eyüp Kurtulmus (S)
Mira Markovinovic (S)
El-Bachir El-Idrissi (S)
Mariam Ismail Daoud (S)
Åsa Durgut (S)
Ted Shirazi (V)
Havva Karanlik-Aydin (MP)
Ingrid Gunnarson (M)
Roland Hellborg (M)
Ahmad Jaro (M)
Tobias Pålsson (M)
Peter Jangbro (SD)
Mariola Hansson (SD)
Britt-Marie Pettersson,
stadsområdesdirektör
Marie Hendra, chef områdesutveckling
Annika Rausin, ekonomichef
Jesper Lindkvist, nämndsekreterare
Eventuellt förhinder anmäls snarast till Jesper Lindkvist , 040-347356
2
1.
Sammanträdet öppnas, fastställande av dagordning
2.
Val av justerare och fastställande av tid och plats för justering
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att utse Ulla Herbert (FP) och Ulla-Britt Mattisson (S) att jämte ordförande justera dagens
protokoll, samt att protokollet justeras senast onsdagen den 9 juni 2015 kl. 16.00 i
stadsdelshuset, Agnesfridsvägen 2, Malmö.
3.
Information och eventuell ajournering för medborgardialog
4.
Stadsområdesdirektören informerar
Ärendet i korthet
Muntlig återrapportering från Drivkraft Malmö
5.
Delårsrapport 1 2015
SOFÖ-2015-66
6.
Intern kontroll - Att återrapportering av delegerade beslut enligt
delegationsordningen sker till nämnden enligt gällande bestämmelser och rutiner
SOFÖ-2015-201
Sammanfattning
Föreliggande kontrollmomentet inkluderades i intern kontrollplan för 2014 och kvarstår även
för 2015 års interna kontrollplan, då bedömningen är att det föreligger en väsentlig risk att
återrapporteringen av delegationsbeslut inte sker på ett tillfredsställande sätt.
Risken innebär att nämnden inte får kännedom om beslut som är tagna enligt
delegationsordningen och därmed inte kan styra och leda verksamheten på ett effektivt sätt.
3
Har besluten inte återrapporterats kan de inte heller överklagas (kommunalbesvär).
Enligt kommunallagens 6 kap § 33 får en nämnd uppdra åt
- ett utskott
- en ledamot eller ersättare eller
- en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av
ärenden. Utöver detta så anger kommunallagens 6 kap § 35 att beslut som fattas med stöd av
delegation från nämnden ska anmälas till nämnden vid närmast påföljande
nämndsammanträde.
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att lägga rapporten till handlingarna.
Beslutsunderlag


7.
G-Tjänsteskrivelse AU 2015-05-20 Intern kontroll - Att återrapportering av delegerade
beslut enligt delegationsordningen sker till nämnden enligt gällande bestämmelser och
rutiner
Bilaga 1 - Matris över återrapporterade delegationsbeslut
Intern kontroll - Att tillsyn i lägenheter och boende genomförs enligt gällande
avtal.
SOFÖ-2015-202
Sammanfattning
I Intern kontrollplan 2015 ingår kontrollområdet att tillsyn i lägenheter och boende
genomförs enligt gällande avtal. Processen identifierades inom avdelningen för individ- och
familjeomsorg hösten 2014. Kontrollområdet är nytt för 2015. Kontroll görs med hjälp av
stickprov av ären-den, 15 på våren och 15 på hösten av enhetschef, enhet vuxna. Kontroll
genomförs i april samt oktober 2015. Av de 15 ärenden som kontrollerades i april hade 13
ärenden erhållit tillsyn enligt gällande avtal. Löpande information om dokumentation och
handläggning skall fortsätta ges på personalmöten och enskilda ärendegenomgångar inom
enheten. Uppföljning och implementering av rutiner och checklistor.
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att lägga rapporten till handlingarna
Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse AU 150520 Intern kontroll - Att tillsyn i lägenheter och boenden
genomförs enligt gällande avtal.
4
8.
Redovisning av projektverksamhet i Stadsområdesförvaltning Öster januari - april
2015
SOFÖ-2015-69
Sammanfattning
I enlighet med riktlinjer för projektverksamhet i stadsområde Öster, antagna av
stadsområdesnämnden 2014- 02-19 ska rapportering ske vid två tillfällen per år, vid DR1 och
vid årsanalys. I denna projektredovisning redovisas projekt som är påbörjade, pågående eller
avslutade under perioden januari - april 2015.
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att lägga informationen till handlingarna
Beslutsunderlag



9.
G-Tjänsteskrivelse AU 2015-05-20 Redovisning av projektverksamhet i
Stadsområdesförvaltning Öster januari - april 2015
Projektredovisning 2015 jan - april
Ekonomisk redovisning över projekt i Öster jan - april 2015
Översiktsplan för del av Kirseberg
SOFÖ-2015-96
Sammanfattning
Samrådsförslaget "Översiktsplan för del av Kirseberg fördjupning av översiktsplan för
Malmö" har inkommit från Stadsbyggnadskontoret och är en fördjupning av Översiktsplan
för Malmö som antogs av kommunfullmäktige i maj 2014.
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att avge yttrande till Stadsbyggnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag, samt
att förklara paragrafen omedelbart justerad
Beslutsunderlag



Missivskrivelse
Översiktsplan för del av Kirseberg
Fördjupning av översiktsplan för Malmö
5


10.
Miljökonsekvensbeskrivning
G-AU 2015-05-20 Översiktsplan för del av Kirseberg
Fördelning av resterande prestationsmedel för Värdighetsgarantier
SOFÖ-2015-143
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-07 att införa lokala värdighetsgarantier inom
hemtjänsten i Malmö stad. Av prestationsmedlen som Malmö stad tilldelats för införandet
och implementeringen av Värdighetsgarantierna, återstod ca 3 mkr i januari 2015.
Kommunstyrelsen beslutade 2015-03-16 att ge stadsområdesnämnderna möjlighet att avropa
de resterande prestationsmedlen. Prestationsmedlen kan användas under budgetåren 2015
och 2016 och stadsområdena ska återrapportera vidtagna åtgärder och genomförda aktiviteter
i kvalitetssäkerhetsberättelsen 2017 med delrapport 2016.
Den totala summan som Stadsområdet Öster kan avropa är 366 079 kr. För att kunna avropa
de medlen ska stadsområdesnämnden senast 2015-05-30 presentera en plan till
kommunstyrelsen för hur man avser att använda de ekonomiska resurserna. Efter att planen
har godkänts av kommunstyrelsen tilldelas de avropade medlen för fortsatt implementering
av Värdighetsgarantierna.
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att godkänna Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier
att översända Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier till Stadskontoret
Beslutsunderlag





11.
Tjänsteskrivelse SONÖ AU 150520 Fördelning av resterande prestationsmedel för
Värdighetsgarantier
SOFÖ AU 150520 Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier Ny
Missivskrivelse
Tjänsteskrivelse från Stadskontoret 2015-02-24
Administrativ rutin för prestationsmedel
Skrivelse avseende stimulansmedel Urban utveckling
6
SOFÖ-2015-81
Sammanfattning
Den nationella inriktningen för arbetet med urban utveckling är att uppnå en positiv
socioeko-nomisk utveckling i stadsdelar där behovet bedöms som störst, att minska
boendesegregationen, att sträva efter socialt och ekonomiskt hållbara boendemiljöer samt
bättre skolresultat. Herrgår-den är ett av 15 områden i Sverige som omfattats av arbetet och
som fått del av ett prestations-baserat stimulansbidrag år 2013 och 2014.
Sysselsättningsgraden och antalet behöriga elever till gymnasiet i Herrgården har ökat under
perioden 2010-2013. De senaste årens utvecklingsarbete har omfattat flera processer, som
bedöms ha haft positiv inverkan och som lagt en grund för systematiskt utvecklingsarbete.
Under år 2015 och framåt är det strategiskt viktigt att med de fördelade prestationsmedlen
stärka drivkraften för processer som kan ge långsiktiga effekter när det gäller livsvillkoren för
kvinnor och män, flickor och pojkar i Herrgården.
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att godkänna informationen och lägga den till handlingarna.
Beslutsunderlag

12.
G-Tjänsteskrivelse AU 150420 Stimulansmedel Urban utveckling
Ansökan om medel helamalmö Summerhoops
SOFÖ-2015-175
Sammanfattning
Stadsområdesnämnd Öster har tagit emot en ansökan från ungdomsorganisationen
helamalmö avseende sommarverksamhet under 2015. Helamalmö ansöker om 20 000 SEK
från Stads-områdesnämnd Öster.
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att bevilja helamalmö 20 000 SEK för att kunna genomföra sommarverksamheten. Summan
täcker arvode för instruktörer, samt övriga omkostnader för träningar och events. Medlen tas
från områdesprogram Herrgårdens budget
Beslutsunderlag


G-Tjänsteskrivelse AU 20150520 Ansökan om medel helaMalmö Summerhoops 2015
Ansökan
7


13.
Stadgar
Bilaga till ansökan
Medborgarförslag angående demensboende som planeras att byggas på Soltofta
SOFÖ-2015-183
Sammanfattning
Medborgarförslag har inkommit från pensionärsorganisationerna PRO, SPF Seniorerna och
SKPF i stadsområdet. Stadsområdesnämnd Öster har, när det gäller Soltofta, två principiellt
viktiga förutsättningar att förhålla sig till i planeringen. Hela stadens framtida behov av
särskilda boendeplatser samt de planmässiga förutsättningarna för ny bebyggelse och dess
inriktning. I den fortsatta processen i frågor som rör äldre är nämndens intention att i ett
tidigt skede vara öppen för synpunkter från pensionärsorganisationerna.
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att med nedanstående information, besluta att medborgarförslag angående demensboende
som planeras att byggas på Soltofta är besvarat.
Beslutsunderlag


14.
Medborgarförslag - Soltofta
G-Tjänsteskrivelse AU 2015-05-20
Medborgarförslag gällande service till pensionärsorganisationerna i stadsområde
Öster
SOFÖ-2015-178
Sammanfattning
Stadsområdesförvaltning Öster har mottagit ett medborgarförslag angående service till
pensionärsorganisationerna i stadsområde Öster.
Pensionärsföreningarna i stadsområde Öster kräver att servicen på medborgarkontoret på
Agnesfridsvägen 2 återupprättas till den nivå som fanns före ny stadsområdesindelning.
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att med nedanstående information, besluta att medborgarförslag gällande service till
pensionärsorganisationerna i stadsområde Öster är besvarat.
8
Beslutsunderlag


15.
G-Tjänsteskrivelse AU 2015-05-20 Medborgarförslag gällande service
Medborgarförslag
Inkomna och avgivna skrivelser
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att lägga informationen till handlingarna.
Beslutsunderlag
 Stadsområdesförvaltning Öster, Samverkansgrupp,
förvaltningsråd/skyddskommitté protokoll 2015-04-20, 2015-04-20.
 Drivkraft Malmö, redovisning av läsåret 2014/2015 på
Rosengård/Höja/Videdal.
 Stadsbyggnadskontoret, besked om planuppdrag, 2015-04-21.
 Sv. Kommunalarbetarförbundet, ang. personalföreträdare i
nämnderna, 2014-05-21.
16.
Delegationsbeslut
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att lägga informationen till handlingarna.
Beslutsunderlag
 Stadsområdesförvaltning Öster, Myndighetsutskott – protokoll
2015-05-05, 2015-05-05.
 Stadsområdesförvaltning Öster, Individ och familjeomsorg –
Boende 2015-04-01 – 2015-04-31, 2015-05-04.
 Stadsområdesförvaltning Öster, Individ och familjeomsorg –
Vuxna 2015-04-01 – 2015-04-31, 2015-05-04.
 Stadsområdesförvaltning Öster, Individ och familjeomsorg –
Barn och familj 2015-04-13 – 2015-04-31, 2015-05-15.
 Stadsområdesförvaltning Öster, Individ och familjeomsorg –
Försörjningsstöd april.
 Stadsområdesförvaltning Öster, Ekonomi 2014-05-05,
9
17.
Sekretessärende 1
Ärendet i korthet
Material delas under sammanträdet
18.
Sekretessärende 2
Ärendet i korthet
Material delas under sammanträdet
19.
Sekretessärende 3
Ärendet i korthet
Material delas under sammanträdet
20.
Sekretessärende 4
Ärendet i korthet
Material delas under sammanträdet
21.
Sekretessärende 5
Ärendet i korthet
Material delas under sammanträdet
Malmö stad
1 (3)
Stadsområdesförvaltning Öster
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-08
Vår referens
Jesper Lindkvist
Utredningssekreterare
Jesper.Lindkvist@malmo.se
Intern kontroll - Att återrapportering av delegerade beslut enligt delegationsordningen sker till nämnden enligt gällande bestämmelser och rutiner
SOFÖ-2015-201
Sammanfattning
Föreliggande kontrollmomentet inkluderades i intern kontrollplanen för 2014 och kvarstår även
för 2015 års intern kontrollplan då man anser att en väsentlig risk kvarstår att återrapporteringen
av delegationsbeslut inte sker på ett tillfredsställande sätt. Risken innebär att nämnden inte får
kännedom om beslut som är tagna enligt delegationsordningen och därmed inte kan styra och
leda verksamheten på ett effektivt sätt. Har besluten inte återrapporterats kan de inte heller
överklagas (kommunalbesvär).
Enligt kommunallagens 6 kap § 33 får en nämnd uppdra åt
- ett utskott
- en ledamot eller ersättare eller
- en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av
ärenden. Utöver detta så anger kommunallagens 6 kap § 35 att beslut som fattas med stöd av
delegation från nämnden ska anmälas till nämnden vid närmast påföljande nämndsammanträde.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att lägga rapporten till handlingarna.
Beslutsunderlag
•
•
Tjänsteskrivelse AU 2015-05-20 Intern kontroll - Att återrapportering av delegerade beslut
enligt delegationsordningen sker till nämnden enligt gällande bestämmelser och rutiner
Bilaga 1 - Matris över återrapporterade delegationsbeslut
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-05-20
Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Ärendet
SIGNERAD
Kontrollaktivitet
Föreliggande kontrollmomentet inkluderades i intern kontrollplan för 2014 och kvarstår även för
2015 års intern kontrollplan då man anser att en väsentlig risk kvarstår att återrapporteringen av
delegationsbeslut inte sker på ett tillfredsställande sätt. Risken innebär att nämnden inte får kän-
2 (3)
nedom om beslut som är tagna enligt delegationsordningen och därmed inte kan styra och leda
verksamheten på ett effektivt sätt. Har besluten inte återrapporterats kan de inte heller överklagas (kommunalbesvär).
Enligt kommunallagens 6 kap § 33 får en nämnd uppdra åt
- ett utskott
- en ledamot eller ersättare eller
- en anställd hos kommunen
att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden.
Utöver detta så anger kommunallagens 6 kap § 35 att beslut som fattas med stöd av delegation
från nämnden ska anmälas till nämnden vid närmast påföljande nämndsammanträde.
Metod och kontroll
För att undersöka i vilken omfattning delegationsbeslut återrapporteras till stadsområdesnämnden gjordes en sammanställning av samtliga rapporterade beslut mellan oktober 2014 och april
2015. De rapporter som avses är delegationsbeslut som kommit stadsområdesnämnden till kännedom i samband med månatliga sammanträden. En uppdelning av sammanställningen gjordes
per verksamhet samt för staben för att få en mer detaljerad bild över fördelningen av den totala
mängden beslut i förvaltningen.
Resultat av kontrollen
Matrisen visar en märkbar skillnad i mängden återrapporterade delegationsbeslut mellan månaderna, främst vad gäller verksamheterna individ- och familjeomsorg samt vård och omsorg. Förklaringen till detta har främst att göra med förvaltningens rutin kring inlämningen av delegationslistor inför stadsområdesnämndens månatliga sammanträden. Datumen för dessa möten varierar
mellan månaderna vilket innebär att inlämningen av delegationslistor inte alltid bifogas de möteshandlingar som delges stadsområdesnämnden. Dessa delegeringslistor bifogas istället möteshandlingarna månaden därefter. Enligt kommunallagens 6 kap § 35 ska beslut som fattas med
stöd av delegation från nämnden anmälas till nämnden vid närmast påföljande nämndsammanträde. Förvaltningens interna rutiner där konsekvensen blir att återrapporteringen av beslut förskjuts till månaden efter strider dock inte mot denna bestämmelse. Däremot så blir följden en
oregelbundenhet mellan månaderna.
Förklaringen till den inkonsekventa återrapporteringen av vård och omsorgs beslut är den problematik gällande införande av verksamhetssystemet Procapita i verksamheten. Svårigheterna har
skapat problem med att generera de delegeringslistor som annars skapas automatiskt i systemet.
Detta går tydligt att utläsa i matrisen från februari och framåt.
Det ska även nämnas att återraporteringen från individ- och familjeomsorgs enhet för ekonomiskt bistånd sker i statistisk form istället för redovisning av enskilda beslut. Detta dels på grund
av omfattningen av beslut men även för att underlätta översikt och analys för nämndens ledamöter. Detta leder till att återrapporteringen från enheten inte syns i matrisen.
En problematik som bör belysas är ambitionen att bedöma andelen återrapporterade delegationsbeslut som tillräcklig eller inte. Dels så kvarstår problemet som tidigare nämnts kring den
oregelbundna fördelningen av återrapporterade beslut mellan månaderna vilket leder till en svårighet att analysera sammanställningen. Utöver detta finns även risken för ett mörkertal kring de
beslut som inte återrapporterats till nämnden. Det är svårt att utröna i vilken omfattning detta
förekommer då kännedom endast förekommer kring de beslut som faktiskt inkommer.
3 (3)
Jämför man de resultat som presenteras i matrisen med det intern kontrollärende som beslutades
i Stadsområdesnämnd Öster 2014-05-28 § 85 så kan man utläsa en markant ökning av antalet
återrapporterade beslut.
Åtgärder
Fortsatt arbete kommer att ske kring att informera om verksamheternas skyldigheter vid inrapportering av delegationsbeslut. Sammanställningen av återrapporteringarna gjordes per verksamhet för att kunna genomföra eventuella riktade åtgärder på ett mer effektivt sätt. Dialog kommer
att ske med stadsjurist för att komma överens om en mer effektiv form för återrapportering av
delegationsbeslut.
Utöver detta kommer förvaltningens rutiner att justeras för att uppnå en jämnare fördelning av
återrapporterade beslut mellan månaderna.
Ansvariga
Daniela Fernandez Avdelningschef
Bilaga 1 – Matris Återrapporterade delegationsbeslut
Stab
Kommunikation Ekonomi HR
Områdesutveckling Individ- &
Vård &
familjeomsorg* omsorg
0
591
0
Övrigt **
Oktober
0
0
1
November
0
0
0
0
837
0
0
December
0
0
0
0
0
3044
0
Januari
0
1
0
0
597
1068
0
Februari
0
3
0
0
424
0
0
Mars
0
3
0
0
617
1
4
April
0
1
0
0
444
2
5
8
1
3510
4115
9
Totalt
*Enheten för försörjningsstöd inkommer samtliga månader med rapporter i statistisk form.
**Delegationsbeslut från Sociala resursförvaltningen.
0
Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesförvaltning Öster
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-18
Vår referens
Birgitta Nimgård
Assistent
birgitta.nimgard@malmo.se
Intern kontroll - Att tillsyn i lägenheter och boende genomförs enligt gäl-lande
avtal.
SOFÖ-2015-202
Sammanfattning
I Intern kontrollplan 2015 ingår kontrollområdet att tillsyn i lägenheter och boende genomförs
enligt gällande avtal. Processen identifierades inom avdelningen för individ- och familjeomsorg
hösten 2014. Kontrollområdet är nytt för 2015. Kontroll görs med hjälp av stickprov av ärenden, 15 på våren och 15 på hösten av enhetschef, enhet vuxna. Kontroll genomförs i april samt
oktober 2015. Av de 15 ärenden som kontrollerades i april hade 13 ärenden erhållit tillsyn enligt
gällande avtal. Löpande information om dokumentation och handläggning skall fortsätta ges på
personalmöten och enskilda ärendegenomgångar inom enheten. Uppföljning och implementering av rutiner och checklistor.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att lägga rapporten till handlingarna
Beslutsunderlag
•
Tjänsteskrivelse AU 150520 Intern kontroll - Att tillsyn i lägenheter och boenden genomförs
enligt gällande avtal.
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-05-20
Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Ärendet
Kontrollaktivitet
I Intern Kontrollplan 2015 ingår kontrollområdet Att tillsyn i lägenheter och boende genomförs
enligt gällande avtal.
Enligt planen ska uppföljning ske genom stickprovskontroll av 15 slumpvis utvalda ärenden.
Kontroll ska genomföras i april respektive oktober månad under 2015.
Regelbunden tillsyn tillförsäkrar att lägenheten sköts tillfredsställande. Detta är en förutsättning
för att hyresgästen så småningom ska erhålla ett förstahandskontrakt.
SIGNERAD
Bristande tillsyn riskerar att försämra förtroendet för stadsområdesförvaltningen som hyresgäst,
2 (2)
och kan därmed innebära att stadsområdesförvaltningen tilldelas färre lägenheter framöver.
Detta påverkar i förlängningen möjligheterna för hemlösa barnfamiljer att få tillgång till boende.
Metod och kontroll
Inom ramen för den interna kontrollen görs en manuell uppföljning genom stickprovskontroll
av 15 slumpvis utvalda ärenden.
Resultat av kontrollen
Av de 15 ärenden som kontrollerades i april hade 13 ärenden erhållit tillsyn enligt gällande avtal
(varje respektive varannan månad beroende på avtal). I ett ärende hade tillsyn gjorts för 3 månader sedan och i ett ärende hade ingen tillsyn gjorts de senaste 3 månaderna.
Åtgärder
Uppföljning av checklistor och rutiner sker regelbundet på enheten.
Löpande information om handläggning och dokumentation ges såväl på personalmöten som vid
enskilda ärendegenomgångar.
Ansvariga
[Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas
in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få
ärendet godkänt digitalt.]
Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesförvaltning Öster
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-05
Vår referens
Gunnel Simon Edgren
Utvecklingssekreterare
gunnel.simon-edgren@malmo.se
Redovisning av projektverksamhet i Stadsområdesförvaltning Öster januari april 2015
SOFÖ-2015-69
Sammanfattning
I enlighet med riktlinjer för projektverksamhet i stadsområde Öster, antagna av stadsområdesnämnden 2014- 02-19 ska rapportering ske vid två tillfällen per år, vid DR1 och vid årsanalys. I
denna projektredovisning redovisas projekt som är påbörjade, pågående eller avslutade under
perioden januari – april 2015.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster] föreslås besluta
att lägga informationen till handlingarna
Beslutsunderlag
•
•
•
•
•
G-Tjänsteskrivelse AU 2015-03-018 Redovisning av projektverksamhet i Stadsområdesförvaltning Öster 2014
Projektredovisning 2014
Tjänsteskrivelse AU 2015-05-20 Redovisning av projektverksamhet i Stadsområdesförvaltning Öster januari - april 2015
Projektredovisning 2015 jan - april
Ekonomisk redovisning över projekt i Öster jan - april 2015
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-03-18
Stadsområdesnämnd Öster 2015-03-26
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-05-20
Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Ärendet
[I enlighet med riktlinjer för projektverksamhet i stadsområde Öster, antagna av stadsområdesnämnden
2014- 02-19 ska rapportering av ske vid två tillfällen per år.
Med projekt avses uppdrag som är avgränsade i tid och:
SIGNERAD
• Är externt finansierade och/eller
• kräver medfinansiering från nämndens sida.
Projektet ska, under pågående projekttid, vara skilt från ordinarie verksamhet och ha ett särskilt
2 (2)
projektnummer.
Enligt riktlinjer för projekt i stadsområde Öster avses projekt där:
•
•
Förvaltningen driver/deltar i projekt där man erhåller extern projektfinansiering som
uppgår till minst 100 000 kronor under projektets varaktighet och/eller;
Förvaltningen åtar sig att delta i projekt där som drivs av extern part genom att bidra
med medfinansiering i form av antingen medel, arbetstid eller annat som uppgår till ett
värde av minst 50 000 kronor under projektperioden.
Med extern finansiering innebär att medel tillskjuts från annat håll än från Malmö stad. Projekt
som faller under ovanstående gränsvärden anses vara av mindre karaktär och behandlas inte av
de förvaltningsövergripande riktlinjerna. Beslut kan då istället fattas av stadsområdesdirektör.
Målet med att arbeta med projektverksamhet är att bidra till att uppfylla kommunfullmäktiges
mål utifrån ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet som utgångspunkt. Detta sker, för
stadsområde Östers del, genom arbete med de projekt som tar sin utgångspunkt i nämndens mål
och förvaltningens uppdrag och där behov och långsiktigt nytta för kvinnor och män i stadsområdet ska styra.
Under perioden januari – april 2015 har sammanlagt nio projekt varit igång. Ett av dessa är avslutade under perioden. Ett projekt har påbörjats under samma period. En projektansökan har
ännu inte fått beslut om finansiering (externfinansiering). Sammanställning av projektredovisning
och ekonomisk redovisning bifogas som bilagor.
Att stadsområdesförvaltningen deltar i och driver projekt innebär en möjlighet till verksamhetsutveckling där nya metoder kan utvecklas och implementeras, ökad kunskap hos medarbetare till
nytta för brukare och medborgare samt ökad samverkan med andra aktörer, både inom Malmö
stad och med andra aktörer, myndigheter, företag och föreningar.
Att stadsområdesförvaltningen deltar i och driver projekt innebär en möjlighet till verksamhetsutveckling där nya metoder kan utvecklas och implementeras, ökad kunskap hos medarbetare till
nytta för brukare och medborgare samt ökad samverkan med andra aktörer, både inom Malmö
stad och med andra aktörer, myndigheter, företag och föreningar. ]
Ansvariga
Daniela Fernandez Avdelningschef
Stadsområdesförvaltning Öster
Projekt i Stadsområdesförvaltning Öster 2015
Rapport Stadsområdesnämnd Öster
Brytpunkt 30 april 2015
Bakgrund
Redovisningen över projekt i Stadsområdesförvaltning Öster bygger på
Riktlinjer för projektverksamhet i Stadsområde öster, antaget av Stadsområdesnämnd
Öster 19 februari 2014 (SOFÖ 2014-31). Mot bakgrund av detta innefattar
redovisningen externfinansierade projekt uppdelat på följande kriterier:
1. Förvaltningen driver/deltar i projekt där man erhåller extern
projektfinansiering som uppgår till minst 100 000 kronor under
projektperioden.
2. Förvaltningen deltar i projekt som drivs av annan part genom att bidra
med medfinansiering i form av antingen medel, arbetstid eller annat
som uppgår till ett värde av minst 50 000 kronor under projektperioden.
Projekt som faller under dessa gränsvärden anses vara av mindre karaktär och
behandlas inte av dessa förvaltningsövergripande riktlinjer. Beslut kan då istället
fattas av stadsområdesdirektör. Med extern finansiering innebär här att medel
tillskjuts från annat håll än från Malmö stad.
1. Externfinansierade projekt i SoF Öster
1.1 Pågående projekt
Projektets namn
Status
Finansiär
Projektägare
Projektpartner
Start/slut
Total projektbudget
Extern
finansieringsgrad
Medfinansiering
Intern kontaktperson
Avvikelser
Syfte/mål
Implementering av det geriatriska
signalregistret inom Enheten för
korttidsboenden
Pågående
Region Skåne/Skånes universitetssjukhus
SoF Öster, VOO, Enhet för korttidsboenden
Skånes universitetssjukhus; Äldreprojekt,
verksamhetsområde geriatrik; verksamhetschef Sölve
Elmståhl, Malmö stads IT-enhet
2014-12 – 2015-12
100 000 SEK
100 %
Helen Martinsson
Projektets syfte är implementering av det geriatriska
signalregistret inom Enheten för korttidsboenen,
Avdelning för vård och omsorg, SoF Öster, Malmö
stad.
2 (15)
Projektförlopp under
2015
Resultat
Brukarnytta
Projektansökan inskickad och beslut mottaget om
godkännande från Skånes universitetssjukhus. (2014)
Planering av installation av den tekniska plattformen
är påbörjad i samråd med Malmö stads IT-enhet.
Kravspecifikation enligt iFacts är framtagen och
kvalitetssäkrad inför implementeringen av systemet i
Malmö stads IT-struktur.
Registret baseras på elva utvalda geriatriska
signalfrågor och kommer att användas för
förbättringsarbete och uppföljning av vårdens
resultat samt för forskning kring kvinnors och mäns
hälsa.
Implementering i
Den tekniska plattformen och registret kommer att
befintlig
vara en bestående installation som berörda
verksamhet/fortsättning verksamheter inom Malmö stad kan få tillgång till så
länge behovet av registret finns.
Koppling till
nämndsmål (se
verksamhetsplan 2015)
Detta projekt kopplar till nämndsmål 1:
Stadsområdesnämnd Öster ska utveckla en bra
dialog med kvinnor och män, flickor och pojkar i
samverkan med nämnder, myndigheter och
civilsamhälle som ger inflytande och delaktighet.
Projektets namn
Status
Finansiär
Projektägare
Clownmöten
Pågående
Region Skåne/ Kultur Skåne -projekt
SoF Öster, VOO, Enhet för särskilda
boenden/Apelrosens gruppboende
Projektet Kultur Skåne; Region Skåne
Referens: Bibbi Miegel Sandborg och Jane Nilsson
2014-11 – 2015-06
100 000 SEK
100 %
Projektpartner
Start/slut
Total projektbudget
Extern
finansieringsgrad
Medfinansiering
Intern kontaktperson
Avvikelser
Syfte/mål
Selma Sehic, sektionschef Apelrosens gruppboende
För att få ett resultat för de boende som håller i sig
även efter projektets slut vill vi nu försöka engagera
personalen att inspireras av clownernas sätt att möta
de äldre demenssjuka. Clownerna sätter individen i
centrum och är helt närvarande i mötet. Personalen
3 (15)
får redskap för att arbeta med det sociala innehållet
för de boende även efter projekttidens slut.
Projektförlopp under
2015
Resultat
Brukarnytta
Projektansökan inskickad och beslut mottaget om
godkännande. (2014)
Planering av clownbesöken under 2015 är gjord. Sju
av tio tillfällen har genomförts hittills. Clownbesöken
planeras pågå till 1 juni 2015, därefter utvärderas
projektet i samråd med Kultur Skåne.
De positiva effekterna av clownbesöken är att man
skapar kontakt och närvaro med de boende och
därmed ökar det sociala innehållet i de äldres vardag.
Humor och skratt är också en väl beprövad metod
för att höja livsglädjen. Även om man är
demenssjuk, sitter känslan av att bli mött och sedd
kvar länge.
Implementering i
Verksamheten saknar förutsättningar för
befintlig
implementering av projektet i den egna driften och
verksamhet/fortsättning är därmed beroende av externa resurser som
förmedlas av Kultur Skåne.
Koppling till
nämndsmål (se
verksamhetsplan 2015)
Detta projekt kopplar till nämndsmål 7:
Stadsområdsnämnd Öster ska i samverkan med
andra utveckla fritid och kultur för kvinnor och män,
flickor och pojkar i alla åldrar inom stadsområdets
verksamheter
Projektets namn
Status
Finansiär
Projektägare
Projektpartner
Start/slut
Total projektbudget
Extern
finansieringsgrad
Medfinansiering
Intern kontaktperson
Avvikelser
Syfte/mål
#100 Workshops
Pågående
Stadskontoret, Malmö stad
SoF Öster
2015-01-01 – 2015-12-31
245 000 SEK
100 %
0
Paul Noble/Georgina Simicic
Syftet är att utföra jämställdhetsarbete på lokal plan
under 2015, med medborgarna från stadsområdet.
Konceptet #100 Workshops går enkelt ut på att hålla i
4 (15)
100 workshops kring jämställdhetsfrågor under
2015. I början av året kommer en större workshop
att hållas där de inbjudna kommer att utforma
materialet som ska utgöra själva # 100 Workshops.
Efter den större workshop kommer ett antal
jämställdhetsambassadörer att rekryteras som sedan ska
hålla i dessa workshops. Med utgångspunkt i
stadsområdets naturliga mötesplatser, så som
bibliotek, mötesplatser för äldre, mötesplatser för
yngre och i samarbete med andra samarbetspartners
såsom skolorna, förskolorna mm kommer boende
att engageras i jämställdhetsfrågan. En del av
innehållet i #100 Workshops avser att ta fram både
framgångsfaktorer med jämställdhet såväl som
hindrar. Vid årets slut kommer resultatet av #100
Workshops att sammanfattas i en
spridningskonferens.
Projektförlopp
Projektet har erhållit projektmedel från
stadskontoret. Den 31 januari hölls en jämställdhets
kick-off med 50 anmälda ungdomar i Turning Torso.
Därefter kunde de deltagande från Kick-offen
ansöka om att bli jämställdhetsambassadörer.
Tolv jämställdhetsambassadörer är idag verksamma
och har tillsammans skapat innehållet i workshopen.
Första workshopen genomfördes den 8 mars på
internationella kvinnodagen på ett event som Folkets
hus Rosengård hade arrangerat.
Hittills har 14 workshops hållits, responsen har varit
positiv med intressanta diskussioner. De som har
deltagit har varit gymnasielever, besökare på
mötesplatser, medarbetare inom stadsområde Öster,
tjänstemän på studiebesök mm. Under en workshop
på Herrgårdens aktivitetshus gjorde Sveriges radio en
sändning av workshopen på plats.
Den 13 april kunde #100 workshops presentera sitt
arbete under jämställdhetsdagen som Malmö stad
arrangerade där bland annat Sveriges
jämställdhetsminister medverkade.
Ytterligare 13 workshops är planerade fram till
början av juni, vidare kommer #100workshop ha en
jämställdhetsbod under Malmöfestivalen. Projektet
#100workshops är även med på Agenda jämlikhet och
har blivit ombedda att vara gästbloggare under en
period i maj.
5 (15)
Resultat
Projektet har ännu inte avslutats. De workshops som
har genomförts har fått bra respons och gett givande
diskussioner för deltagarna
Brukarnytta
Det förväntade brukarnyttan är en öppen dialog med
boende i alla åldrar kring jämställdhet,
jämställdhetens fördelar, möjligheter och hinder.
Implementering i
Utifrån samma modell som har används i
befintlig
#VågaRösta har jämställdhetsambassadörer
verksamhet/fortsättning rekryterats och kommer nu att börja hålla workshops
runt om i stadsområde Öster.
Koppling till
nämndsmål
Detta projekt kopplar till nämndsmål 4: Alla
oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet
eller uttryck ska mötas av en likvärdig och tillgänglig
verksamhet inom nämndens ansvarsområde där
resurserna är likvärdigt fördelade utifrån behov samt
nämndsmål 6: Stadsområdesnämnd Öster ska
genom samverkan med övriga nämnder,
myndigheter och civilsamhälle motverka våld i nära
relationer och bidra till att skapa trygghet i hemmet
och i det offentliga rummet.
Projektets namn
Status
Finansiär
Projektägare
Projektpartner
Almgårdsprojektet / Hela familjen Öster
Samarbetsprojekt
Sociala investeringsfonden
IoF Öster, enhet ekonomiskt bistånd
IoF Öster öppenvård, avd områdesutveckling och
skolan.
2013-07/2018
8 944 000 SEK
100%
Start/slut
Total projektbudget
Extern
finansieringsgrad
Medfinansiering
Intern kontaktperson
Avvikelser
Syfte/mål
Anette Ahlberg
Nystart projekt 2014
Att ge barn och ungdomar i familjer där föräldrarna
uppburit försörjningsstöd under lång tid, stöd och
hjälp i skolan, ge insatser så att barn och ungdomar
får en meningsfull fritid, samtidigt som föräldrarna
ges hjälp med att komma i självförsörjning.
6 (15)
Projektförlopp under
2014
Projektplanen reviderades i början av 2014 i samråd
och med godkännande av välfärdsavdelningen.
Projektet kallas nu Hela familjen Öster.
Resultat
Brukarnytta
Koppling till
nämndsmål (se
verksamhetsplan 2015)
Detta projekt kopplar till nämndsmål 2.
Fler kvinnor och män i stadsområde öster ska bli
självförsörjande.
Projektets namn
Status
Finansiär
Projektägare
Projektpartner
Start/slut
Total projektbudget
Extern
finansieringsgrad
Medfinansiering
Intern kontaktperson
Avvikelser
Syfte/mål
Samordnad handlingsplan
Pågående
FINSAM
Arbetsförmedlingen
Malmö stad, Försäkringskassan, Region Skåne
2014-07-01, startdes i januari 2015/2016
8 626 022 SEK
100%
Projektförlopp under
2014
Resultat
Brukarnytta
Styrgruppsmöten
Veronica Öhrvik
Att utveckla en myndighetsgemensam
samarbetsstruktur för Samordnad handlingsplan och
säkra implementeringen av denna genom
ledningsöverenskommelser för styrning och ledning
som inrymmer gemensam och löpande uppföljning
av den sammanhållna introduktionsverksamheten.
Utforma processbeskrivningar med riktlinjer, rutiner
och programaktiviteter för ett sammanhållet
arbetssätt, där myndigheternas samlade utbud av
resurser och insatser för introduktion och etablering
är synliggjort. I processbeskrivningen ska framgå hur
insatserna kan indelas i generella respektive
individanpassade aktiviteter.
Genom samarbete med arbetsmarknadens olika
aktörer skall en gemensam handlingsplan utarbetas
för utrikesfödda kvinnor så att deras inträde på
arbetsmarknaden underlättas.
7 (15)
Koppling till
nämndsmål (se
verksamhetsplan 2015)
Detta projekt kopplar till nämndsmål 2:
Fler kvinnor och män i stadsområde Öster ska bli
självförsörjande.
1.2 Avslutade projekt
Projektets namn
Status
Finansiär
Projektägare
Projektpartner
Start/slut
Total projektbudget
Extern
finansieringsgrad
Medfinansiering
Intern kontaktperson
Avvikelser
Syfte/mål
Våld i nära relationer
Avslutat
Socialstyrelsen
SoF Öster, IOF
Projektförlopp
Projektansökan inskickad och beslut mottaget om
godkännande från Socialstyrelsen. Två
halvtidstjänster tillsattes i projektet 140901.
Projektansvariga har därefter inhämtat information
från verksamheten kring utbildningsbehovet samt
genomfört egen utbildning och gjort åtskilliga
studiebesök i relevanta verksamheter. Fortsatt
implementering av tvärprocess familjevåld för
samtliga nyanställda. En heldag med konsult för att
uppdatera tvärprocessen tillsammans med
processledare och personal från mottagen. Tre
halvdagars föreläsning i ämnet har genomförts i
januari och februari-15 för all personal. Två dagars
utbildning MI-våld i nära relation för 26 medarbetare
i mars -15.
Resultat
Förhöjd kompetens genom utbildningar inom
området våld i nära relationer för hela IoF.
Nyckelpersoner på alla enheter har fått utbildning i
MI-våld i nära relationer. Uppdatering av
tvärprocessen och repetition för mottagen
2014-09 – 2015-03
400 000 SEK
100 %
Stefan Svensson
Genom att få specialkompetenta projektanställda på
området våld i nära relationer som ansvarar för att
vidareutbilda personalen inom IOF förväntas
organisationen samt medborgarna få stora vinster i
form av tidig upptäckt, tydligare stöd och ett utökat
samarbete inom och utanför IOF
8 (15)
tillsammans med konsult.
Brukarnytta
Vinster för brukare i form av tidig upptäckt, tydligare
stöd i samband med våld i nära relationer och ett
utökat samarbete både inom och utanför IOF.
Implementering i
Tydliga processer och tydliga riktlinjer inom området
befintlig
våld i nära relationer skall hållas levande genom
verksamhet/fortsättning strukturerade möten för uppdatering och
genomgång. Tvärprocessen har fått ägarskap av två
sektionschefer för att denna skall hållas uppdaterad
mot ny forskning och nya riktlinjer. Fortsatt MIträning för de medarbetare som har utbildning.
Koppling till
nämndsmål (se
verksamhetsplan 2015)
Detta projekt kopplas till nämndsmål 6:
Stadsområdesnämnd Öster ska genom samverkan
med övriga nämnder, myndigheter och civilsamhälle
motverka våld i nära relationer och bidra till att
skapa trygghet i hemmet och i det offentliga rummet.
1.3 Projektansökan där ansökan om finansiering ännu inte beviljats eller
projektet ännu inte påbörjats
Projektets namn
Status
Finansiär
Projektägare
Projektpartner
Start/slut
Total projektbudget
Extern
finansieringsgrad
Medfinansiering
Syfte/mål
Sagans magiska värld
Ansökan inskickad
Kulturrådet
Drömmarnas Hus
Stadsområdesförvaltning Öster
2015-08-15 - 2016-06-30
202 359 SEK
100 % Kulturrådet
Genom personalkostnader från biblioteken
Drömmarnas Hus i samarbete med bibliotekarierna
på Rosengårdsbiblioteket, Husiebiblioteket och
förskolepedagoger vill skapa ett läsfrämjande
koncept. Alla förskoleklasser på området bjuds in för
att bli medskapare i ett lustfyllt och spännande
sammanhang där berättelsen och fiktionen står i
fokus. Vi har träffar med pedagogerna där vi lägger
grunden till hur man kan arbeta vidare i klassen.
Starten sker i Drömmarnas Hus, i den 200 år gamla
Herrgården. Barnen får kliva in i en saga och möter
sagans karaktärer och skrivs in i berättelsen.
Elevernas uppdrag blir att färdigställa sin egen
9 (15)
sagobok med illustrationer och text som de arbetar
med i klassrummet. Slutligen skall de leverera sin
bok till biblioteket. På biblioteket fortsätter fiktionen
och barnen får veta att de nu kommit till sagornas
skattkammare. Barnen får en annorlunda
biblioteksintroduktion och överlämnar sin egen
sagobok. Böckerna får en egen plats på biblioteket.
Klassen får den gyllene nyckeln till sagornas
skattkammare, d v s ett förgyllt lånekort, en klassbok
och bokmärke med boktips.
Projektets huvudsakliga målgrupp är förskoleklasser i
Stadsområde Öster. I detta område finns 32
förskoleklasser med ca 900 barn som kommer att
erbjudas projektet. Projektet ska kunna stå som
modell för att utvecklas till en metod som kan
komma att tillämpas i alla Malmös stadsområden för
att kanske i ett senare skede spridas såväl regionalt
som nationellt.
Projektförlopp
Ansökan har ännu inte beviljats
Koppling till
nämndsmål
Detta projekt kopplar till nämndsmål 7:
Stadsområdesnämnd Öster ska i samverkan med
andra utveckla fritid och kultur för kvinnor och män,
flickor och pojkar i alla åldrar inom stadsområdets
verksam-heter.
1.4 Projekt där ansökan om finansiering avslagits
Inga projektansökningar där ansökan om finansiering har avslagits, har gjorts
under perioden januari – april 2015.
3. Pågående projekt ledda av annan part där SoF Öster
bidrar med medfinansiering
Projektets namn
Status
Finansiär
Projektägare
Projektparter
Stadsbruk
Pågående
Vinnova
Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp
Xenofilia, Malmö stad, Växjö kommun, Göteborgs
stad, Kristianstad kommun, Livsmedelsakademin,
Svenska kyrkan, Ibn Rushd, Stadsodling i Malmö,
Judiska församlingen, Hushållningssällskapet
10 (15)
Kristianstad.
Start/slut
Total projektbudget
Medfinansiering av
Öster
Intern kontaktperson
Avvikelser
Syfte/mål
2014-06 – 2016-08
10 MSEK
61 563 SEK i form av arbetstid på 5 %, fördelat på
två funktioner över projektperioden.
Sabina Dethorey/Julia Magnusson
Projektförlopp
- Förprojekteringen avslutades och ansökan om
implementering skickades in i februari av projektets
huvudparter till Vinnova.
- I maj beviljades ansökan till steg 2
”Samverkansprojekt inom programmet
utmaningsdriven innovation”
- I augusti äger första strategimötet rum för projektet
- Projektet delas in i tre olika teman/arbetspaket:
Odling, Kommersialisering och strategi.
Ta fram modeller för att skapa jobb och höja
livskvaliteten genom odling i städer – ett
mellansegment mellan jordbruk och stadsodling - för
att göra dessa ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbara.
Odling:
En odlingssäsong har genomförts under 2014.
Under året har elva odlingsytor skapats från 200 m2
upp till 700 m2med nio odlare som ansvariga.
Minst 15 nya odlare planeras nästa år börja odla på
förberedd mark om ca 1,5 ha. Minst den
dubbla ytan var redo när nästa odlingssäsong
startade 2015.
Kommersialisering:
Temat/arbetspaketet har under 2014 arbetat med tre
fokusområden; kund, odlare och organisation. Målet
har varit att få hjälpa de odlare som redan kom igång
2014, samt ge de nya odlarna förutsättningar för att
odla under 2015.
Strategi:
I arbetspaket Strategi har det under första
månaderna i 2015 genomförts en serie interna
workshoppar samt nätverksträffar med
korresponderande teman. Bland annat en workshop
med fokus på marknad och affärsmodeller samt en
workshop med fokus på sysselsättning.
Resultat
Projektet har ännu inte avslutats men odling har
11 (15)
redan påbörjats i stadsområdet och bland annat
försäljning från odlingslotter på marknad har
genomförts.
Brukarnytta
En odlingssäsong har genomförts under 2014 vilket
har möjliggjort för elva odlingsytor i stadsområdet. I
en vidare utveckling av stadsbruk kan ett flertal jobb
skapas och även finns möjligheter till att höja
livskvaliteten i städer genom odling.
Implementering i
Projektet har ännu inte avslutats.
befintlig
verksamhet/fortsättning
Koppling till
Detta projekt kopplar till nämndsmål 2: Fler
nämndsmål
kvinnor och män i stadsområde Öster ska bli
självförsörjande samt nämndsmål 8.1: Kvinnor och
män, flickor och pojkar i stadsområde Öster ska ha
tillgång till bostad och en attraktiv och tillgänglig
stadsmiljö.
Projektets namn
Status
Finansiär
Projektägare
Projektparter
Start/slut
Total projektbudget
Medfinansiering av
Öster
Intern kontaktperson
Avvikelser
Syfte/mål
Projektförlopp
Y-allas väg till arbete
Pågående
Malmö stad, Stadsområde Öster och
Arbetsförmedlingen
Yalla trappan
Arbetsförmedlingen, Malmö stad (SoF Öster och
Serviceförvaltningen) och Drömmarnas hus
2014-05 – 2015-12
4 477 748 SEK
Beslut om projektbidrag om 1 821 756 SEK under
2015 av SoN Öster.
Julia Magnusson
Erbjuda målgruppen kvinnor med utomeuropeisk
bakgrund som står långt ifrån arbetsmarknaden
kompetenskartläggning med praktisk arbetsträning
inom storköksverksamhet, kombinerat med
språkträning, coachning och
arbetsmarknadsinformation. Detta för att deltagare
ska kunna fatta välgrundade beslut för sin fortsatta
yrkesbana och få ökat tillträde till/komma närmare
arbetsmarknaden.
Projektansökan inkommen och behandlad i
Stadsområdesnämnd Öster under dess
12 (15)
aprilsammanträde. Projektet har erhållit finansiering
från såväl stadsområde Öster som
Arbetsförmedlingen och avtal med
Serviceförvaltningen om hyreskontrakt för
Drömmarnas hus storkök för att kunna bedriva
verksamhet har skrivits.
Den första gruppen slutade 2014-11-14. Deltagarna
har på ett positivt sätt utvecklats utifrån sina olika
förutsättningar. Deras språkkunskaper har
förbättrats avsevärt och även sociala färdigheter.
Samtliga deltagare tycker att deras deltagande i
projektet har varit utvecklande. Några av deltagarna
ville gärna fortsätta i projektet, andra har börjat söka
arbete inom kök och storhushåll och en av
deltagarna har fått en anställning från och med den
1:a december 2014. Samtliga deltagare har satt upp
relevanta framtidsmål och deras självkänsla har
förbättrats.
Projektansökan för verksamhet under 2015
behandlades i Stadsområdesnämnd Östers
marssammansträde. Projektet erhöll finansiering för
verksamhet under januari – december 2015.
Resultat
Projektet har ännu inte avslutats. Den första gruppen
som genomgått arbetsträning och språkträning visar
på goda resultat, se ovan.
Brukarnytta
Projektet vänder sig till målgruppen kvinnor med
utomeuropeisk bakgrund som står långt ifrån
arbetsmarknaden. Några av deltagarna kommer ifrån
Herrgården. Genom bland annat arbetsträning,
språkträning och coachning kommer deltagarna
närmare arbetsmarknaden. Vid utvärdering visar
även deltagare på en ökad självkänsla.
Implementering i
Projektet är ännu inte avslutat
befintlig
verksamhet/fortsättning
Koppling till
Detta projekt kopplar till nämndsmål 2: Fler
nämndsmål
kvinnor och män i stadsområde Öster ska bli
självförsörjande
Projektets namn
Communities that Care, CTC, pilotprojekt i
Almgården
13 (15)
Status
Finansiär
Projektägare
Projektpartner
Start/slut
Total projektbudget
Extern
finansieringsgrad
Medfinansiering
Intern kontaktperson
Avvikelser
Syfte/mål
Projektförlopp
Pågående
Socialdepartementet, trestad2
Stadskontoret Malmö stad, enheten för trygghet &
säkerhet
Inom trestad2 Göteborgs stad, Stockholm stad
2014 slut 2025 (implementeringsfas slutar dec 2015)
Finansiering via stadskontoret, trestad2
Finansiering via stadskontoret, trestad2
50 % tjänst från stadsområde Öster
Reia Sofiadotter Collberg, avdelning för
områdesutveckling
Syftet med arbetet är att testa den förebyggande
metoden Communities that care, CTC, i Sverige och
Malmö. Metoden kommer ursprungligen från USA
och är en metod för att på bred front lyfta och skapa
engagemang i ett bostadsområde vilken har haft
mycket goda resultatet i Amerika, Australien och
många länder i Europa. Till exempel har studier i
USA visat att ungdomar i områden med CTC var 25
% mindre benägna att begå ungdomsbrott och 32 %
mindre benägna att dricka alkohol.
Metoden baseras på forskning kring risk- och
skyddsfaktorer samt delaktighet.
Under 2014 har arbetet startats med pilotprojektet i
stadsområde Öster och Almgården. En
processledare finns på 50 % från stadskontoret och
en projektledare på 50 % från stadsområde Öster,
avdelningen för områdesutveckling.
Konkret är CTC metoden uppbyggd kring fem faser
som görs gemensamt av tjänstemän, föreningar och
boende i området dessa faser inkluderar bland annat
organisering, kartläggning, framtagande av vision och
mål som sedan kopplas till evidensbaserade metoder
och främjande insatser i en handlingsplan på 10 år.
Under 2014 har de första faserna organisering och
kartläggning genomförts. Ett områdesteam har
bildats samt en styrgrupp för projektet. De som
ingår i stadsområde Öster är avdelningen för
områdesutveckling, individ och familj,
kommunikationsavdelningen, Polisen,
Räddningstjänsten syd, Grundskoleförvaltningen och
Förskoleförvaltningen.
14 (15)
En områdesprofil för Almgården har tagits fram
under början av 2015. Områdesprofilen är en
nulägesbeskrivning av bostadsområdet Almgården.
Syftet med att ta fram en områdesprofil är att
tydliggöra de lokala behoven och styrkorna i
området. Tanken är att profilen ska ligga till grund
för val av effektiva program, främjande insatser och
en önskebild som kommer att formuleras i en
gemensam handlingsplan för området.
Handlingsplanen kommer att gälla för det fortsatta
arbetet i 10 år framöver.
Under våren har de boende på området involverats
genom olika arrangemang i Almgården till exempel
har man haft bord stående i området och samlat in
de boendes värdeord och synpunkter inför
framtiden, totalt har projektet mött cirka 200
boende. Två socionomkandidater har utöver dessa
arrangemang intervjuat 41 personer från Almgården
med utgångspunkt i social delaktighet. De boendes
tankar och värdeord kommer lägga grunden för den
kommande handlingsplanen.
Arbetet följs och utvärderas av forskare från Malmö
Högskola och Örebro universitet.
Resultat
Förväntat resultat är ökad samverkan mellan
verksamheter och närsamhället i Almgården samt att
sänka riskfaktorer och öka skyddsfaktorer i
pilotområdet.
Brukarnytta
Effekten/Brukarnyttan för de boende i området är
att möta och arbete med de bakomliggande faktorer
som utmärkt sig i bostadsområdet. I Almgården har
följande framkommit enligt CTC-enkäten som
behov:
1. Öka anknytningen till närområdet
2. Bryta trenden av problembeteenden inom
familjen
3. Uppmuntra till delaktighet och välfungerande
beteende hos barn och ungdomar
Arbete med de bakomliggande faktorerna förväntas
sedan ge effekt och sänka förekomsten av
problembeteende som drog- och alkoholmissbruk,
våld, brottslighet, avhopp från skolan, depression
och ångest.
Implementering i
befintlig
Projektledaren på 50 % från avdelningen för
områdesutveckling kommer att bli certifierad av de
15 (15)
verksamhet/fortsättning holländska forskarna i metoden CTC. Kunskapen
kommer att finns kvar i området i form av
områdesteam och styrgrupp som har funnits med i
hela projektet.
Koppling till
nämndsmål
Detta projekt kopplar till nämndsmål 1:
Stadsområdesnämnd Öster ska utveckla en bra
dialog med kvinnor och män, flickor och pojkar i
samverkan med nämnder, myndigheter och
civilsamhälle som ger inflytande och delaktighet samt
nämndsmål 6: Stadsområdesnämnd Öster ska
genom samverkan med övriga nämnder,
myndigheter och civilsamhälle motverka våld i nära
relationer och bidra till att skapa trygghet i hemmet
och i det offentliga rummet.
Ekonomisk sammanställning över pågående registrerade externfinansierade projekt som drivs i Stadsområdesförvaltning Öster
Proj.nr.
Namn
Projektperiod
Projektägare
3100
Våld i nära relationer
2014-04 - 2015-03
2030
Implementering av det 2014-12 - 2015-12
geriatriska
signalregistret inom
Enheten för
korttidsboenden
Clownmöten
2014-11 - 2015-06
Sof Öster,
avdelningen för
individ- och
familjeomsorg,
SoF Öster,
avdelningen för vård
och omsorg
2050
Brytdatum:
2015-04-30
Projektets totala Varav Östers
totala budget i
budget
projekt
400 000 SEK
400 000 SEK
Östers totala
medfinansiering
0 SEK
Avropade medel
Kommentar/förklaring
totalt per 2015-04- Total kostnad Öster
per 2015-04-30
30
400 000 SEK
400 000 SEK
100 000 SEK
100 000 SEK
0 SEK
100 000 SEK
0 SEK
100 000 SEK
0 SEK
100 000 SEK
100 000 SEK
Avdelningen för vård 100 000 SEK
och omsorg
Sveriges
10 000 000 SEK
Lantbruksuniversitet i
Alnarp
Stadsbruk
2014-06 - 2016-08
8210
Yallas väg till arbete
Communities that
Care, CTC
2014-05 - 2015-12
2015-01 - 2015-12
Yalla trappan
4 477 748 SEK
Stadskontoret Malmö
stad, enheten för
trygghet och säkerhet
6678
#100workshops
2015-01 - 2015-12
Samordnad
handlingsplan
Hela familjen Öster
2014-07 - 2016
SoF Öster,
avdelningen för
områdesutveckling
Arbetsförmedlingen
2013-07 - 2018
Nämndsrapport:
DR 1
61 563 SEK i form
av arbetstid 5 %
fördelat över hela
projektperioden
2 774 929 SEK
330 000 SEK i
form av arbetstid
50 % fördelat på
hela projekttiden
245 000 SEK
245 000 SEK
0 SEK
245 000 SEK
44 324 SEK
8 626 022 SEK
0 SEK
0 SEK
234 615 SEK
234 324 SEK
SoF Öster öppenvård, 8 944 000 SEK
avd
områdesutveckling
och skolan
0 SEK
0 SEK
2 3310683 SEK
2 331 683 SEK
Finansieras via stadskontoret, sociala
investeringsfonden
Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesförvaltning Öster
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-10
Vår referens
Julia Magnusson
Planeringssekreterare
Julia.Magnusson@malmo.se
Översiktsplan för del av Kirseberg
SOFÖ-2015-96
Sammanfattning
Samrådsförslaget ”Översiktsplan för del av Kirseberg fördjupning av översiktsplan för Malmö”
har inkommit från Stadsbyggnadskontoret och är en fördjupning av Översiktsplan för Malmö
som antogs av kommunfullmäktige i maj 2014.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att avge yttrande till Stadsbyggnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag, samt
att förklara paragrafen omedelbart justerad
Beslutsunderlag
•
•
•
•
•
Miljökonsekvensbeskrivning
Missivskrivelse
Fördjupning av översiktsplan för Malmö
Översiktsplan för del av Kirseberg
AU 2015-05-20 Översiktsplan för del av Kirseberg
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-05-20
Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Ärendet
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett samrådsförslag Översiktsplan för del av Kirseberg fördjupning
av översiktsplan för Malmö. Planen är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen för
Malmö. Marken föreslås i planen få en mer effektiv markanvändning som möjliggör för över
4000 nya bostäder och cirka 4000 nya arbetstillfällen och nya mötesplatser.
SIGNERAD
Utgångspunkt för planområdets omvandling är införandet av tåglinjen ”Malmöringen”. Där
bland annat stationerna Persborg, Rosengård och Östervärn planeras öppna. Införande av Malmöringen möjliggör för ett ökat utbyte mellan de östra och västra delarna av Malmö. Öppnandet
av Östervärn station är en avgörande faktor för utvecklingsplanerna i översiktsplanen. De nya
stationerna som planeras får även med den planerade bebyggelsen i Översiktsplan för del av Kirseberg
ett större reseunderlag som kan motivera linjen ytterligare.
2 (2)
I förslag till yttrande betonas vikten av en involvering av berörda aktörer och Malmöbor tidigt i
planprocessen. Detta för att undersöka och tillvarata områdets befintliga kvaliteter och värden
och att utgå ifrån flickor och pojkar, kvinnor och mäns behov i sitt närområde av bland annat
kultur och fritid. Stadsområdesförvaltningarna med sitt befolkningsansvar bör involveras i ett
tidigt stadie i planeringsprocessen.
Ansvariga
Marie Hendra Avdelningschef
Malmö stad
1 (3)
Stadsområdesnämnd Öster
Datum
2015-05-10
Yttrande
Adress
Diarienummer
SOFÖ-2015-96
Till
Stadsbyggnadsnämnden
Översiktsplan för del av Kirseberg
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande:
Sammanfattning
Samrådsförslaget Översiktsplan för del av Kirseberg fördjupning av översiktsplan för Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret och är en fördjupning av Översiktsplan för Malmö som antogs av kommunfullmäktige i maj 2014. Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiva till
framtagandet av planen och den föreslagna mer effektiva markanvändningen av området.
Yttrande
Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett samrådsförslag Översiktsplan för del av Kirseberg fördjupning av översiktsplan för Malmö. Planen är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen för Malmö. Det geografiska området som berörs av planen är idag dåligt utnyttjad
central mark. Marken föreslås i planen få en mer effektiv markanvändning som möjliggör för
över 4000 nya bostäder och cirka 4000 nya arbetstillfällen och nya mötesplatser.
Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiv till framtagandet av förslag till översiktsplan för
del av Kirseberg. Ett område som med ett mer effektivt markutnyttjande kommer att kunna
utvecklas betydligt. Nämnden ställer sig generellt positiva till att ett tillskott av bostäder och
verksamheter planeras i Malmö inte minst mot bakgrund av den höga bostadsbristen i
Malmö.
Nya förbindelser
Genom bebyggelse och skapandet av nya mötesplatser och förbindelser sammanlänkas områden vilket bidrar till en överbryggning av fysiska såväl som mentala barriärer som ett led i
att läka samman staden.
Utgångspunkt för planområdets omvandling är införandet av tåglinjen ”Malmöringen”. De
stationer som kommer trafikeras av linjen är Hyllie, Triangeln, Malmö C, Persborg, Svågertorp, Rosengård och Östervärn. Nästan hela planområdet ligger inom 1 kilometers avstånd
från Östervärns station. Vid införande av Malmöringen möjliggörs för ett ökat utbyte mellan
2 (3)
de östra och västra delarna av Malmö och de nya stationsnära områdena kan utvecklas till,
vad som i planen beskrivs som, ”Hot spots”. Stadsområdesnämnd Öster framhåller vikten av
att Malmöringen tas i bruk och att Östervärn station öppnar som en avgörande faktor för
utvecklingsplanerna i översiktsplanen. Vid införande av de nya stationerna längs Malmöringen öppnar flera möjligheter för bland annat företagsetableringar, nya stationsnära bostadsområden och Malmöbors rörlighet i och från och till staden. De nya stationerna som planeras får även med den planerade bebyggelsen i Översiktsplan för del av Kirseberg ett större reseunderlag som kan motivera linjen ytterligare.
Mötesplatser
Ett Malmöövergripande kulturcenter planeras att förläggas inom planområdet. Placeringen
av ett kulturcenter innebär en möjlig barriärbrytning och sammanlänkande av staden. Utvecklingen av en mötesplats med fokus på kultur kan bidra till spännande möten mellan
Malmöbor från hela staden och bidra till att skapa attraktiva, trygga och jämställda mötesplatser. Stadsområdesnämnd Öster understryker vikten av att vid ett tidigt stadie i planeringsprocessen planera för flickor och pojkar, kvinnor och mäns kultur –och fritidsbehov.
Där bland annat tillgång till mötesplatser, rekreation, kultur och idrott sätts i fokus och ges
utrymme ur ett barn-, jämställdhets-, och tillgänglighetsperspektiv.
Det framkommer inte i planen på ett tydligt sätt hur stort kulturcentret skulle bli i relation till
kulturininstitutioner i närområdet och hur detta center kan kopplas samman med andra mötesplatser.
Identitet och dialog
I samrådsförslaget presenteras områdets identitet och stor vikt läggs på hur planen ska bidra
till att utveckla och skala upp de kvaliteter och potential som inryms i området i dagsläget.
Stadsområdesnämnd Öster understryker vikten av att bevara det som är värdefullt för platsen idag och inte ersätta eller förändra genom att applicera nya värden som motsätter sig de
befintliga. Då begrepp som kvaliteter, identitet och värden grundar sig i en subjektiv uppfattning
är det viktigt att berörda aktörer och Malmöbor i området involveras i planeringen. En sådan
dialog har genomförts inför samrådsförslaget och är ett angeläget tillvägagångssätt.
Stadsområdesnämnd Öster anser det betydelsefullt med en vidareutveckling av samverkansformer och medborgardelaktighet i planeringen där flickor och pojkar, kvinnor och män i
alla åldrar involveras och får inflytande över stadens utveckling. Det framgår inte tydligt i
vare sig planen eller i den avslutande sidan med rubriken ”Medverkande” att exempelvis
stadsområdesförvaltning Norr har deltagit i arbetet. Stadsområdesförvaltningarna med sitt
befolkningsansvar bör involveras i ett tidigt stadie i planeringsprocessen. En utveckling av
presentationen av medverkande i framtagandet av en plan som denna skulle vara intressant
där inte endast de tekniska förvaltningarna inom staden presenteras utan även andra medverkande förvaltningar. Det skulle även med fördel beskrivas att Malmöbor, idéburen sektor
och näringsliv har bidragit till planen. Detta för att betona och tydligt visa på mervärdet med
samverkan kring planeringsfrågor tillsammans med berörda aktörer och Malmöbor.
3 (3)
Ordförande
Stadsområdesdirektör
Andreas Konstantinides
Britt-Marie Pettersson
[Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]
Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G
FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ
SAMRÅDSFÖRSLAG
JANUARI 2015
1
Innehåll
Förord
Sammanfattning
Stadsbyggnadsvision
Planområdets värden och mål
Planens huvuddrag
Planeringsriktlinjer
Bostadsbyggande
Arkitektur och stadsmiljö
Samhällsservice
Plats för näringsliv och handel
Grön stad
Naturmiljöer
Vatten
Kultur- och fritidsaktiviteter
Traﬁkkopplingar och prioritering
mellan olika traﬁkslag
Lokal och regional kollektivtraﬁk
Hållbar avfallshantering
Resurseﬀektivt byggande och lokalt
producerad förnybar energi
Risk, säkerhet och markföreningar
Buller och luftföroreningar
Riksintressen
Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont
Genomförande
Konsekvenser
Planförutsättningar
Området i ett regionalt perspektiv
Historik och kulturhistoriska värden
Planprocessen och fortsatt arbete
Synpunkter
3
4
7
8
10
16
17
18
20
22
24
26
27
28
30
32
34
35
36
38
39
41
43
47
52
54
55
58
Det ﬁnns möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till
Översiktsplan för del av Kirseberg. Synpunkterna ska vara
stadsbyggnadskontoret till handa senast 2015-05-29. Hit
kan du vända dig för att få dem framförda.
•
•
•
hemsida:
e-post:
www.malmo.se/fopkirseberg
stadsbyggnadskontoret@malmo.se.
Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" i mejlets rubrik.
postadress: Malmö stadsbyggnadskontor
205 80 Malmö
Skriv "samrådssvar FÖP del av Kirseberg" på kuvertet eller synligt i brevet.
Översiktsplan för del av Kirseberg och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning ﬁnns att hämta på stadsbyggnadskontoret, kan laddas ner på hemsidan eller beställas
från stadsbyggnadskontoret. Kontaktpersonen är Lotta
Hansson.
• e-post:
lotta.hansson@malmo.se
• telefon:
040-341000
L ÄSANVISNING
Rapporten inleds med planens visioner, mål och planområdets
värden. Själva planförslaget presenteras på sidorna 10- 51 inklusive riksintressen, genomförandefrågor och konsekvensbeskrivning). Planförutsättningarna har samlats i slutet av rapporten
(sidorna 52- 57). Där ﬁnns bakgrundsinformation om planområdets historia och nuläge.
Vad är en fördjupning av översiktsplan ?
Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut
om användningen av mark- och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas.
Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling. Det innebär att delar av det som redovisas i
översiktsplanen kan komma att realiseras relativt långt in i framtiden. Översiktplanen ska säkerställa en handlingsberedskap
men är inte juridiskt bindande.
Fördjupningar av översiktsplanen tas fram när det ﬁnns behov av mer ingående utredningar av ett geograﬁskt eller
tematiskt avgränsat område. Denna översiktsplan analyserar, med utgångspunkt i den kommuntäckande översiktsplanen,
planeringsförutsättningarna för delar av Kirsebergstaden, Östervärn, Ellstorp och Johanneslust (se planområdets avgränsning på sidan 3). Avsikten är att sätta ramarna för planområdets långsiktiga utveckling och bygga vidare på de ställningstaganden som redovisas i den kommuntäckande översiktsplanen.
Förord
Kommunstyrelsen gav den 8 maj 2013 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att
påbörja arbetet med Översiktsplan för del av Kirseberg.
Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens inriktning,
att skapa förutsättningar för en mera nära, tät, grön och funktionsblandad stad
innanför Yttre Ringvägen. Planområdet kännetecknas i dag av ett ineﬀektivt
markutnyttjande med oanvänd industrimark, breda traﬁkleder och järnvägar. När
Östervärns station tas i bruk är det möjligt att skapa förutsättningar för en hållbar
och attraktiv stadsdel i centralt läge med goda gång-, cykel- och kollektivtraﬁkförbindelser.
Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har visat att det ﬁnns hälsomässiga skillnader mellan befolkningen i stadens västra och östra delar. Utvecklingen
av planområdet är ett steg på vägen i att läka samman staden genom att göra
det enkelt och tryggt att röra sig mellan områden, skapa nya mötesplatser och
en mer funktionsblandad stad med liv och rörelse.
Genom att investera i infrastruktur och bebyggelse i ett stationsnära läge i
Malmös nordöstra delar, skapas goda förutsättningar för ﬂer verksamhetsetableringar, handel, bostäder, skolor och förskolor längs tillväxtaxeln KöpenhamnMalmö-Lund. Utvecklingen av planområdet är en viktig pusselbit i att göra
Malmö till en ännu mer attraktiv, nära och hållbar stad.
Christer Larsson
Stadsbyggnadsdirektör
Geografisk avgränsning
3
S A M M A N FAT T N I N G
Sammanfattning
STA DSBYGGNADS VI S I O N
P L A N E N S H U V U D D R AG
I början av 2030-talet är området runt Östervärns station
en central nod för nordöstra Malmö med tusentals ﬂer
boende, besökare och verksamma. Många ﬂer har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte
minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen
har bidragit till att läka samman stadens östra och västra
delar till en mer sammanhängande och integrerad stad.
Planförlaget innebär att Kirsebergsstaden växer ihop
med Malmö centrum och Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station, av Järnvägsverkstäderna,
längs Simrishamnsbanan samt, på lite längre sikt, av
området norr om Hornsgatan. Markanvändningen innebär främst tillskott av bostäder men även handel och
kontor, med fördel vid Östervärns station samt längs
områdets huvudstråk. Området har kapacitet att rymma
minst 4 200 nya bostäder och lika många arbetsplatser.
När planen är genomförd skulle det betyda att antalet
boende och arbetande ökar till mer än 40 000 inom
gångsavstånd från Östervärns station.
P L A N O M R Å D E TS VÄ R D E N O C H M Å L
Områdets värden i dag är, bland annat , dess varierade
och funktionsblandade karaktär, kvarterskänslan, småskaligheten, engagemanget och den relativt goda tillgången till servicefunktioner i form av bibliotek, koloniområden och lokaler för förenings- och idrottsutövning.
Målen är att integrera planområdet med den övriga
staden genom att förbättra gång-, cykel- och kollektivtraﬁkförbindelser och lokalisering av servicefunktioner,
att utveckla områdets gröna kvalitéer samt att bevara –
och utveckla områdets särdrag och identiteter i den tillkommande bebyggelsen.
RIKTLINJER
Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer.
Riktlinjerna går ett steg vidare i att sätta ramarna för den
fortsatta planprocessen utifrån planområdets speciﬁka
förutsättningar. Jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven
har integrerats i planeringsriktlinjerna.
G E N OM F ÖR A N D E
Genomförandet kräver en intensiﬁerad samverkan med
markägare, fastighetsutvecklare, regionen och myndigheter för att prioriteringar och investeringar ska samord-
Attraktiv och hållbar stad
Fler
arbetsplatser
Plats för
kommunal service
Fler bostäder
med olika
upplåtelseformer
Förbättra
och förstora
innerstaden
Samverka med
näringslivet
ekonomiskt
socialt
FA K TARUTA
ekologiskt
Hushålla med
jordbruksmarken
Främja
miljöanpassade
transporter
Stationnära
Överbrygga Nya parker förtätning
barriärer
och plats för
biologisk mångfald
Attraktiva
mötesplatser
4
Planområdets areal: ca 15 ha
Tillkommande bebyggelse
(preliminär bedömning).
Bostäder 420 000 kvm BTA
Kontor 85 000 kvm BTA
Handel 35 000 kvm BTA
Förskola 10 000 kvm BTA
Skola 15 000 kvm BTA
Totalt:
ca 4 200 nya bostäder
ca 4 300 nya arbetsplatser
S A M M A N FAT T N I N G
nas på ett strategiskt, målinriktat och långsiktigt sätt.
Utbyggnadstakt och utbyggnadsordning är svår att
bedöma på grund av markägarförhållanden. Kvarteren
närmast Östervärns station bör dock prioriteras för att
vara i fas med öppnande av Malmöringen, som beräknas
ske under 2015/2016.
RIKSINTRESSEN
Planområdet sammanfaller geograﬁskt med riksintresseområden för järnväg, bangård, Östervärns tågstation,
kulturmiljö och kustzon. Planförslaget bedöms inte
påverka syftet med riksintressena negativt.
KON SEKVENSER
En analys av planförslagets konsekvenser har genomförts för att undersöka hur det bidrar till de övergripande målen om en attraktiv och hållbar stad socialt,
miljömässigt och ekonomiskt. Planförslaget, som bygger
på funktionsblandad förtätning i stationsnära läge, skapar förutsättningar för ett mer hållbart resande, en mer
konkurrenskraftig kollektivtraﬁk, en förbättrad tillgång
till stadens utbud för fotgängare, cyklister och kollektivtraﬁksresenärer, ett ökat utbud av service och verksamheter vid kollektivtraﬁksnoder och samlande stråk, en
bättre hälsa, ﬂer arbetstillfällen och bostäder.
Förekomst av markföroreningar behöver undersökas
och ökad traﬁk kan påverka luftkvalitén och bullernivåer
negativt. Eﬀekterna kan dock minimeras om planering,
byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På särskilt belastade platser kan traﬁkregleringar och liknande
åtgärder erfordras för att klara exempelvis miljökvalitetsnormerna för luft.
STR ATE GIE R FÖR FORT SAT T AR B E TE
• Placera mötesplatser så att utbyggnadsområden tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas.
• Öka utbudet av servicefunktioner i närheten av Östervärns
station för att underlätta resande med kollektivtraﬁk.
• Skapa nya kopplingar för att integrera området med den
övriga staden och utnyttja service och infrastruktur så eﬀektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen.
• Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara
värden i kulturhistoriskt betydelsefulla byggnader och utemiljöer i Järnvägsverkstäderna.
• Skapa innovativa lösningar för samutnyttjande av byggnader och ytor för service, rekreation och idrott.
• Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för
att skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt
höja kollektivtraﬁkens status.
ÖVERGRIPANDE STRUK TUR
Östervärns station blir en viktig mötesplats. Tillkommande bebyggelse, två nya huvudaxlar och många kopplingar förbi Kontinental- och den kommande Simrishamnsbana läker samman staden. Grön- och fritidsområden ska alltid ﬁnnas i närheten.
5
VISION OCH MÅL
6
VISION OCH MÅL
Stadsbyggnadsvision
I början av 2030-talet är området runt Östervärns station en central nod för nordöstra
Malmö med tusentals ﬂer boende, besökare och verksamma. Ytterligare många ﬂer
har upptäckt planområdets avslappnade atmosfär och småstadskänsla, dess karaktärsfulla byggnader vid Järnvägsverkstäderna och småskaliga, intima gator i Johanneslust, dess kolonilotter och torg med stadsodling och inte minst stationens spännande arkitektur. Utvecklingen har bidragit till att läka samman stadens östra och västra delar som förut präglats av socioekonomiska - och hälsomässiga - skillnader.
ÖSTR A MALMÖS NYA HOTSPOT
När man kliver av tåget vid Östervärns station i början av 2030-talet möts man av
ett myller av människor från olika delar av Malmö och regionen. Vissa ska till kontoren vid stationen, andra ska handla vid någon av de närbelägna butikerna innan de
går hem till lägenheten, radhuset eller gatuhuset. Några ska promenera till Järnvägsverkstäderna, som med sina spännande verksamheter, arkitektur och historia
blivit en ny målpunkt Malmö. Andra ska byta till spårvagn för att åka till Segevång
eller kliva på tåget för att åka till Rosengård.
Nu när det blivit enklare att gå, cykla och åka kollektivt väljer ﬂer bort bilen,
vilket gjort stadsrummet livligare och tryggare med ﬂer platser där människor
möts. Utvecklingen har gett underlag till ett större utbud av butiker och verksamheter kring Östervärns station.
Simrishamnsbanan är återigen i bruk och Kirseberg har blivit Malmös port till
Österlen. Nya, grönskande stadsgator och broar förbinder områdena längs järnvägen och det är naturligt att ta cykelvägen från Johanneslust till Östervärn
genom Järnvägsverkstädernas trivsamma kvarter. Innan Pågatågen började köra
igen var området längs Simrishamnsbanan ett temporärt grönt attraktionsstråk
som löpte från Östervärns station till Beijers park och knöt ihop Johanneslust
med Järnvägsstaden. Ett smalt grönstråk ﬁnns fortfarande kvar, kantat av små
gröna platser för till exempel odling.
SMÅSTADEN I STORSTADEN
Öster om Kontinentalbanan ﬁnns småstadskänslan kvar trots närheten till centrala Malmö. Den nya bebyggelsen är tät och har inspirerats av Kirsebergsstadens
variationsrikedom. För de boende är vardagslivet enklare. Resvägen till jobbet
har förkortats och på vägen hem ligger förskolan, mataﬀären och lekplatsen
inom gångavstånd. Grannarna samlas vid odlingslotterna, i den nya grannskapsparken eller vid återbrukscentralerna där föremål kan återanvändas av dem
som behöver dem.
Många umgås på de nya kaféerna eller på det aktivitetsstråk som går genom
området. Det ﬁnns möjlighet att leva och trivas här hela livet. Tack vare det centrala
läget och det breda utbudet av bostäder, service, stadskaraktärer och kommunikationer är detta ett område för såväl tonåringar som barnfamiljer och pensionärer.
Det som förenar hela planområdet är närvaro av grönska. En varm sommardag skuggar trädens kronor, en blåsig vinterdag lindrar de vindbyarna. Gatuträd,
klätterväxter på väggar, stadsodling och trädgårdar, allt gör att denna del av
Malmö, inklämd mellan vägar och järnvägar, ändå känns behaglig och mänsklig.
7
VISION OCH MÅL
Planområdets värden
och mål
Målen för planområdets utveckling utgår från de värden som ﬁnns idag och som
identiﬁerats under dialog med bland annat boende, verksamma och fastighetsägare.
INTEGRER AD OCH SAMMANHÅLLEN STAD
Guidningar, som den om det historiska
Kirseberg, är mycket populära.
Den beﬁntliga bebyggelsen inom planområdet präglas av en kvarterskänsla och
av människornas engagemang, vilket skapat förutsättningar för en god sammanhållning och välfungerande mötesplatser. Detta har i sin tur gett området en
stark identitet. Kirsebergstadens och Johanneslusts intima skala skapar lugna
boendemiljöer som uppmuntrar till möten.
I det fortsatta arbetet är målet att bättre integrera alla delar av planområdet
med den övriga staden. Det ska bland annat ske genom att minska biltraﬁkens
och järnvägarnas barriäreﬀekter. Det ska vara enkelt och tryggt att passera
Hornsgatan, Sallerupsvägen, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan till fots,
med cykel och med kollektivtraﬁk. Nya kopplingar ska binda ihop planområdet
med den övriga staden och på så sätt skapa förutsättningar för nya möten och
rörelsemönster, samtidigt som folkhälsan främjas. Med satsningar på gång-,
cykel- och kollektivtraﬁk ska planområdet göras tillgängligt för ﬂer, vilket också
är en viktig jämlikhetsfråga.
L I VS K VA L I T É G E N O M N Ä R H E T
Målet är att Östervärns station blir en
trygg och viktig möteplats.
Den förhållandevis goda tillgången till servicefunktioner, i form av exempelvis
livsmedelsbutiker, bibliotek, motionslokaler och skolor är av stort värde.
Målet är att förenkla för människors vardagsrörelser till och från arbetsplatsen,
skolan, aﬀären och fritidsaktiviteterna. Det sker genom att lokalisera nya servicefunktioner i närheten av Östervärns station, längs kollektivtraﬁks- och andra
huvudstråk. Samtidigt som närhetsprincipen vid lokalisering av service förenklar
vardagslivet så belastas miljön i mindre utsträckning och folkhälsan främjas.
DEN GRÖNA STADSDELEN
Beijers park är den mest populära mötesplatsen för Kirsebergsborna.
Stadsodling i form av odlingslotter.
8
De gröna värdena består bland annat av närheten till Ellstorpsparken, Beijers
park och koloniområdena, gröna platser som alla är viktiga för möjlighet till
rekreation, motion, lek och möten.
Att göra grönskan mer framträdande – inte bara genom ﬂer gröningar och
grannskapsparker – utan även genom att utveckla de gröna kvaliteterna på torg,
i gaturum och på fasader är ett mål för utvecklingen av planområdet. Stadsodling är ett populärt inslag i området idag och nya innovativa former av urban
odling ska främjas. Ett samnyttjande av grönytorna för ﬂera olika ändamål eftersträvas. Det ger en eﬀektiv markanvändning och livfullare mötesplatser. Grönskan kommer också att bli ett allt viktigare inslag i kombination med hanteringen av dagvatten, dels för att ta hänsyn till klimatförändringarna och dels för
att kompensera för en ökad mängd hårdgjorda ytor.
VISION OCH MÅL
K U LT U R E L L I D E N T I T E T I VA R I E R A D E M I L J Ö
Den varierade och funktionsblandade karaktären som ﬁnns inom och kring planområdet är värdefull att ta till vara. Här återﬁnns många olika funktioner, bostadstyper och arkitektoniska stilar. Människor med olika bakgrunder och socioekonomiska förutsättningar har bosatt sig här vilket ger förutsättningar för ett varierat
utbud och uttryck.
Målet är att bevara och utveckla Järnvägsverkstädernas, Kirsebergsstadens,
Johanneslusts, Ellstorps och Östervärns arkitektoniska särdrag och identiteter i
den tillkommande bebyggelsen, möjliggöra ett varierat utbud av service och
funktioner och att skapa användbara och trivsamma miljöer som bidrar till ett
gott stadsliv.
Många beﬁntliga byggnader i planområdet är unika och har högt kulturhistoriskt värde. Dessa värden ska tas tillvara för att öka planområdets attraktivitet och
stärka dess kulturella identitet. Ny bebyggelse ska utformas så att det ﬁnns en
variation i karaktär och funktion. En blandning av bostadstyper och upplåtelseformer ska göra det enklare att ﬂytta inom området när livssituationen förändras.
Mötet mellan byggnad och det oﬀentliga rummet ska utformas varsamt och ske
på platsens villkor. Generellt inom planområdet ska fasadlängder vara korta och
där förgårdsmarken planeras ska dess bredd och karaktär variera beroende på
byggnadernas funktion och typ av gata.
ROBUST STRUK TUR SOM TÅ L OLIK A FR AMTIDSSCENARIER
Ett av planområdets värden består av den variation som uppstått genom dess
successiva framväxt under lång tid. Översiktsplanens mål är att skapa en robust
struktur för områdets fortsatta framväxt som kan hantera ﬂera scenarier under
områdets utbyggnad. Även tillfällig användning av marken ska välkomnas så
länge den inte äventyrar översiktplanens intentioner. Oklarheter kring satsningarna på spårburen kollektivtraﬁk och kommunens begränsade markinnehav förutsätter att funktioner kan utvecklas och förändras över tid.
Kulturhistoriska minnen inom området
Järnvärksverkstäderna idag.
Vagnhallens tegelfasad och storskalighet är identitetsskapande för området.
Brokighet i skala och stil är ett kännetecken för Östervärns beﬁntliga bebyggelse.
Lummiga gröna gårdar vid Österhagsgatan
Funktionalistisk arkitektur vid
Ellstorpsparken.
9
P L A N E N S H U V U D D R AG
Planens huvuddrag
Denna översiktplan bygger vidare på de prioriterade inriktningar som lagts fast i den kommuntäckande översiktsplanen. Planen tar fasta på planområdets värden, i form av dess
blandade och kontrastrika bebyggelse, Kirsebergsstadens småstadskaraktär, samt det aktiva föreningsliv som präglar delar av området.
P L A N O M R Å D E T I E T T R E G I O N A LT P E R S P E K T I V
mot Lund
Sjölunda
Nyhamnen
Malmö C
Sege Park
Planområdet
Norra Sorgenfri
Triangeln
Rosengård
mot Hyllie
Planområdet utgör tillsammans med
Nyhamnen strategiska omvandlingsområden längs tillväxtaxeln Köpenhamn-Malmö-Lund.
En fortsatt utveckling av den så kallade tillväxtaxeln Köpenhamn-Malmö-Lund är
av stor betydelse för hela regionen. Planområdet utgör tillsammans med Nyhamnen ett av stadens största omvandlingsområden med potential att ytterligare
stärka denna axel. Planområdets centrala läge och närhet till Östervärns station,
samt på sikt möjligheten till ytterligare en station vid Sjölundaviadukten, bidrar
till att planområdet blir intressant ur ett regionalt perspektiv.
Ö S TERVÄ R N S S TAT I ON – E N NYC K E L F ÖR U T V E C K L I N G E N
Utgångpunkt för planområdets omvandling är införandet av tåglinjen Malmöringen, med stationer i Hyllie, Triangeln, Malmö C, Persborg, Svågertorp, Rosengård och Östervärn. Dessutom kan Simrishamnsbanan på sikt stärka Östernvärns
ÖVERGRIPANDE STRUK TURK ARTA
Läkning av staden sker genom förtätning .
Möjliga alternativ se även sida 41.
10
P L A N E N S H U V U D D R AG
station ytterligare. När stationen tas i bruk möjliggörs ett ökat utbyte mellan de
östra och västra delarna av Malmö och området kring stationen kan, tillsammans
med Värnhem, bli nordöstra Malmös nya "hot spot" med handel, kontor och nöjesutbud. En hög exploatering runt stationen, även på höjden, ska vara identitetsskapande för området. Värdet av att utnyttja marken eﬀektivt i det stationsnära läget
har mycket hög prioritet.
U T BYG G N A D AV P L A N O M R Å D E T
Planförslaget medför att Kirsebergsstaden växer ihop med centrala Malmö och
Johanneslust genom förtätning kring Östervärns station och norr och söder om Simrishamnsbanan. Utgångspunkten för förtätningen är att på bästa sätt utnyttja de
goda kollektivtraﬁkförbindelserna som ﬁnns vid Östervärns station och Värnhemstorget men även framtida spårvagnslinjer på Södra Bulltoftavägen och Sallerupsvägen. I
ett framtidsscenario kan även förtätning och nya strukturer i området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan bli möjliga.
Utvecklingen av planområde innebär främst ett tillskott av bostäder men även
handel och kontor, framför allt kring Östervärns station och längs planområdets
huvudstråk. Ny infrastruktur och vistelseytor i form av mötesplatser, torg, parker,
gator, gång- och cykelstråk ska också tillkomma. Grönska som signum för området
Nästan hela planområdet ligger inom
1 000 meters avstånd från Östervärns
station.
Två av stadens beﬁntliga/planerade
tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att knyta planområdet till övriga regionen.
11
P L A N E N S H U V U D D R AG
ST R ATEGI ER FÖR
FO RT SAT T AR BET E
• Placera mötesplatser så att
nybyggnadsområdena tillgängliggörs och nya rörelsemönster skapas.
• Öka utbudet av servicefunktioner i
närheten av Östervärns station för
att underlätta resande med kollektivtraﬁk.
• Skapa nya kopplingar för att integrera området med den övriga
staden och utnyttja service och
infrastruktur så eﬀektivt som möjlig på båda sidor av järnvägen.
ska uppnås genom träd längs gator, ett nät av stråk och gröningar, plats för stadsodling och en större grannskapspark centralt inom Järnvägsverkstäderna.
Planförslaget innebär ett tillskott av minst 4 300 arbetsplatser och 4 200 nya
bostäder som genererar ett behov av två nya grundskolor för sammanlagt 1 050
elever och ﬂera förskolor med plats för totalt ca 850 platser och annan samhällsservice. När översiktsplanen är genomförd har ca 40 000 boende och verksamma
gångavstånd till Östervärns station.
Gång- och cykeltraﬁk ska vara prioriterad inom boendekvarteren. För att undvika högt belastande biltraﬁk går genom planområdet ska parkering i huvudsak
lösas i parkeringshus, som genom en lokalisering nära järnvägar och längs
huvudgator samtidigt kan fungera bullerdämpande.
Den beﬁntliga bebyggelsen och stadsstrukturen i och kring planområdet är i
högsta grad diversiﬁerad och brokig avseende till exempel skala, typologi, graden av detaljering och material. Karaktären i den tillkommande strukturen och
bebyggelsen behöver därför anpassas till respektive närområde. Det är viktigt att
de olika delområdenas arkitektoniska och stadsbyggnadsmässiga karaktärer förvaltas och utvecklas vidare så att inte goda kvaliteter går förlorade i processen.
Detta gäller särskilt för de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna och miljöerna
som ﬁnns inom planområdet. Samtidigt ska det ﬁnnas utrymme för nyskapande
arkitektoniska tillägg och nya funktioner, väl anpassande till kontexten.
Den nya bebyggelsen i Järnvägsverkstäderna ska ha en likartad skala och
utformning som Kirsebergsstaden, med en stigande täthetsgrad mot Östervärns
Vy från Södra Bulltoftavägen mot Östergården. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
12
P L A N E N S H U V U D D R AG
station, Södra Bulltoftavägen och runt den beﬁntliga vagnhallen. Längs Sallerupsvägen ska tätheten gradvis öka från Johanneslust i öst till Ellstorp i väst. Det
nordvästra planområdet skall i skala och täthet efterlikna bebyggelsen kring
Värnhem, Östervärn och Ellstorp.
NYA KO PPLINGAR S O M L ÄKER S TADEN
Planförslaget innebär en utbyggnad som kan förenkla människors vardagsrörelser. Det sker genom att bryta de barriärer som omgärdar området i form av järnvägar, traﬁkleder, överbliven mark och nedlagda industriområden. Barriärbrytande infrastruktursatsningar skapar förutsättningar för en mer integrerad, hållbar och yteﬀektiv exploatering i stationsnära läge.
En ny huvudgata ska länka ihop Södra Bulltoftavägen i norr med Sallerupsvägen i söder. En gång- och cykelkoppling något längre österut ska främja möjligheten att röra sig mellan Johanneslust och Kirseberg via Järnvägsverkstäderna.
En andra gång- och cykelkoppling ska anläggas under Kontinentalbanan söder
om Södra Bulltoftavägen för att förenkla möjligheten att röra sig mellan Ellstorp
och Järnvägsverkstäderna och bland annat tillgängliggöra Ellstorpsparken för de
boende inom Järnvägsverkstäderna.
När Simrishamnsbanan öppnar igen förespråkar Malmö stad att den grävs
ner i schakt med stödmur för att minska dess barriäreﬀekter. En nedgrävning av
Simrishamnsbanan skulle innebära behov av ett antal broar för att bevara kopplingarna mellan de södra och norra delarna av planområdet. När Simrishamnsbanan tas i bruk ska möjligheten att skapa ännu en ny gång- och cykelkoppling,
parallellt med spåret under Kontinentalbanan, som förbinder Ellstorpsparken
med Johanneslust, ses över.
STR ATE GIE R FÖR
FORT SAT T AR B E TE
• Hitta nya användningar och kreativa lösningar för att bevara värdena i kulturhistorisk betydelsefulla byggnader och utemiljöer i
Järnvägsverkstäderna.
• Skapa innovativa lösningar för
samutnyttjande av byggnader och
ytor för service, rekreation och
idrott.
• Utveckla området kring Östervärns station i tidigt skede för att
skapa områdets viktigaste mötesplats först och samtidigt höja kollektivtraﬁkens status.
Planförslaget innebär två nya kopplingar under Kontinentalbanan och tre nya kopplingar
över Simrishamnsbanan
U T BLICK A R BO RTOM ÖVER S I K TS P L AN EN S TI D S H OR I S ON T
Området mellan Hornsgatan, Stockholmsvägen och Byggmästaregatan har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö, samtidigt som de miljöoch barriäreﬀekter som traﬁken ger upphov till kan minimeras. Det goda kommunikationsläget nära Malmö Centralstation och Östervärns station samt närheten till
Nyhamnen kommer att innebära ett stort ﬂöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En sådan utveckling skulle betyda stora infrastrukturförändringar och därför behövs djupgående studier i framtiden.
Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen ﬁnns det potential att skapa en
stadsmässig struktur på lång sikt.
13
P L A N E N S H U V U D D R AG
N OR R OM H OR N S G ATA N
Bortom översiktsplanens tidshorisont har detta delområde potential att bli en del av centrala Malmö med en liknande stadbyggnadsstruktur som den kring Värnhemstorget. Mot bangården ska verksamheter lokaliseras
som avskärmar den blandade stadsbebyggelsen från
bland annat buller och luftföroreningar.
Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
S TA D S K A R A K TÄ R OC H
ÖSTERVÄRNS STATI O N
B E BYG G E L S E TÄT H E T
Östervärns station ska vara en identitetsskapande och arkitektonisk attraktiv knutpunkt som är lättillgänglig, trygg och
välintegrerad i stadsbilden. Ett intensivt markutnyttjande
runt det stationsnära läget, även på höjden, ska tydligt signalera förändringen från en baksida till en livfull mötesplats
med innerstadskänsla. Den nya bebyggelsen ska utvecklas
nära och integreras med stationen.
Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
14
Ö S TERVÄRN OC H E L L S TOR P
JOHANNESLUST OCH SALLERUPSVÄGEN
Norr om Östervärn och Ellstorp ska den
tillkommande bebyggelsen anpassas
till den beﬁntliga när det gäller täthet
och struktur. I norr innebär det sluten
kvartersstad som i Östervärn och i
söder kommer bebyggelsen att inspireras av Ellstorps funktionalistiska stil.
Dagens verksamhetsområde ska successivt utvecklas till blandad stadsbebyggelse. Mellan Singelgatan och Kontinentalbanan ska karaktär och täthet likna Ellstorp medan de östliga delarna ska anpassas till den intilliggande bebyggelsen
mellan Sallerupsvägen och Singelgatan.
P L A N E N S H U V U D D R AG
J Ä R N VÄG S V E R K S TÄ D E R N A S CENTRUM
Järnvägsverkstädernas centrala delar med sina karaktärshistoriska industrilokaler ska kompletteras med ny bebyggelse som
struktureras så att de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna lyfts
fram och blir tillgängliga. Här möts planområdets nord-sydliga
och öst-västliga huvudaxlar vilket innebär en något högre
exploateringsgrad än i den närmaste omgivningen.
Det ska ﬁnnas utrymme för att skapa spännande kontraster
mellan den småskaligare bebyggelsen och industrilokalernas
storskalighet.
Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen.
S ÖD R A OC H ÖS T R A J Ä R N VÄG S V E R K S TÄ D E R N A
Järnvägsverkstädernas södra och östra delområden ska i likhet
med Kirsebergsstaden präglas av en brokighet i skala och arkitektur och ha en liknande täthetsgrad. Här ska det förekomma
olika upplåtelseformer med skalskillnader mellan 1 och 5
våningsplan. Liksom i Kirsebergsstaden är heterogenitet prioriterad med en något högre täthetgrad mot Södra Bulltoftavägen, Singelgatan och Östervärns station.
Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
15
PLANERINGSRIKTLINJER
Planeringsriktlinjer
Planen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens prioriteringar, strategier och planeringsriktlinjer. De planeringsriktlinjer som redovisas här går ett steg
vidare i att sätta ramarna för den fortsatta planprocessen, utifrån planområdets specifika förutsättningar.
A N VÄ N DA N D E T AV P L A N E R I N G S V E R K T YG E N
För att kunna uppnå den samlade målbilden måste planeringen inom och mellan olika sektorsområden och
dess aktörer samverka. För att tydliggöra hur varje sektorsområde kan bidra till att uppnå målbilden redovisas
planeringsriktlinjer för varje område. I vissa fall är riktlinjerna av svepande karaktär medan de i andra är mer pre-
cisa. Avsikten är att inte ange riktlinjer som är mer detaljerade än vad som anses nödvändingt för att kunna
uppnå planens intentioner. Planeringsriktlinjer inom jämlikhets-, hälso- och barnperspektiven spänner över ﬂera
sektorsområden och har därför integrerats i planeringsriktlinjerna för dessa.
Vy från Singelgatan norrut mot Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
16
PLANERINGSRIKTLINJER
Bostadsbyggande
Planområdets nuvarande bostadsbestånd kännetecknas av en blandning av upplåtelseformer och hustyper, med en relativt jämn fördelning mellan hyresrätter
och bostadsrätter. Men det ﬁnns ett behov av ﬂer stora hyresrätts- och bostadsrättslägenheter och en större andel markbostäder för att ﬂer ska ha möjlighet att
stanna kvar i området även när bostadsbehoven förändras. Ett allsidigt bostadsutbud främjar kontinuitet, trygghet och stabilitet i området och motverkar boendesegregation.
Planområdet kan rymma cirka 4 200 nya bostäder när det är fullt utbyggt.
Den tätaste och mest funktionsblandade bebyggelsen ska lokaliseras till området kring Östervärns station, väster om Kontinentalbanan och det nord-sydliga
stråket som skär igenom Järnvägsverkstäderna.
På sikt kan områdena vid Östervärns station erbjuda ﬂer urbana kvalitéer för
dem som vill bo i en tätare stadsmiljö med goda kommunikationer, såväl regionalt som inom staden.
Utbyggnaden och omvandlingen av Järnvägsverkstäderna kännetecknas av
en bostadsbebyggelse med lägre täthetsgrad och med verksamheter i bottenvåningarna längs större stråk. Området kan bli attraktivt för, bland annat, de barnfamiljer som vill bo i centralt placerade markbostäder i lugna kvarter med plats
för lek, rekreation och avkoppling.
PL ANERINGSRIK T LI N J ER
•
Beﬁntligt bostadsbestånd ska kompletteras med en större andel stora hyresoch bostadsrättslägenheter och med ett större inslag av markbostäder.
Markbostäderna kan utföras i form av radhus, parhus och gatuhus, eller
genom att skapa trädgårdar för dem som bor i ﬂerfamiljshusens bottenvåningar.
•
Förtätning ska ske med en blandad stadsbebyggelse avseende funktioner,
upplåtelseformer, bostadsstorlekar och hustyper. Blandningen ska förekomma både på områdes- och kvartersnivå.
•
Barnvänliga bostadsmiljöer ska skapas genom att ta hänsyn till barns och
andra oskyddade traﬁkanters rörelsebehov och behov av trygghet.
•
Olika former av verksamhetsetableringar ska möjliggöras i ﬂerfamiljshusens
bottenvåningar längs större stråk och noder.
A Läs mer i Förslag till handlingsplan för
väsentligt ökat bostadsbyggande i Malmö
(antaget av Kommunstyrelsen i oktober
2009). www.malmo.se
17
PLANERINGSRIKTLINJER
Arkitektur och stadsmiljö
Den industriella historien ska kunna
lämna sitt avtryck inom området.
A Läs mer om stadens gestaltning i
den kommuntäckande översiktsplanen
på www.malmo.se/op
Östervärns station kommer bli motorn för utvecklingen av planområdet och har potential att vara identitetsskapande för omgivningen. En samlad upprustning och utveckling av såväl stationen som dess närområde, likande den som skett vid Anna Lindhs
plats och Hyllie station behövs, med ambitionen att skapa en attraktiv och livfull mötesplats med innerstadskänsla. En trygg och befolkad stationsmiljö är avgörande för attraktiviteten för kollektivtraﬁken. Hur det kulturhistoriska värde som ﬁnns i Lundavägens
koloniområde skall kunna tas tillvara i framtida struktur behöver studeras vidare.
Planområdets delområden har potential att utveckla sina identiteter och
uttryck genom att ta utgångpunkt i det beﬁntliga och föra det vidare till morgondagens kontext. Tillkommande bebyggelse behöver anpassas till den beﬁntliga i
täthet och karaktär. Värnhem med dess variationsrikedom, Östervärn med dess
kvartersstruktur och det funktionalistiska Ellstorp kan växa österut mot Kontinentalbanan. Ljus och grönska är vägledande principer för det oﬀentliga rummet
norr om Ellstorp medan gestaltningen av området intill Östervärn kan utgå från
angränsande kvartersstruktur. Längs Sallerupsvägen möts Ellstorps och Johanneslusts stilar och skalor vid Singelsgatan, som blir den samlande gatan.
Kirsebergsstaden kan växa söderut mot järnvägsverkstäderna med dagens
tomma ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och industriella prägel. Järnvägsverkstädernas delvis tomma byggnader, som saknar skydd i dag, och utemiljöerna
har kulturhistoriska värden som måste bevaras och utvecklas kreativt i en ny arkitektonisk kontext. Att etablera Kirsebergsstadens småstadskänsla här innebär en
varierad utformning av byggnaderna från 1 till 5 våningar.
Utemiljöernas utformning ska också kunna anknyta till omgivningen. Det kan
göras genom att exempelvis lämna kvar spåren i marken eller bevara traverserna
i området Järnvägsverkstäderna. Gröna men även stadsmässiga mötesplatser
länkas samman med smala gaturum som främst är till fotgängare och cyklister
där barn även kan leka tryggt.
Vagnhallen, Järnvägsverkstäderna. Visionsbild: Fojab Arkitekter på uppdrag av Jernhusen.
18
PLANERINGSRIKTLINJER
PL ANERINGSRIK T LI N J ER
•
Med utgångspunkt i beﬁntliga strukturer ska en tät och funktionsblandad
stadsdel byggas.
•
Grundläggande kvaliteter som främjar trygghet och gemenskap såsom funktionsblandning, gångvänlighet, livfulla bottenvåningar, en mänsklig skala och
detaljrikedom ska vara vägledande vid planeringen. Att koppla ihop områdets
oﬀentliga rum så att de blir tillgängliga för de boende är väsentligt.
•
Längs viktiga och prioriterade rörelsestråk ska kantande funktioner bidra till
ökat folkliv och trygghet. Dessa stråk ska erbjuda den säkra vägen som komplement till andra mindre aktiva stråk.
•
Med tanke på den långa genomförandetiden ska tillfälliga lösningar kunna
utvecklas inom området, till exempel i de beﬁntliga storskaliga lokalerna, i
avvaktan på mer permanenta projekt.
•
Särskild hänsyn ska tas till beﬁntliga kulturhistoriska värden i samband med
framtida detaljplanering och bygglovsbeslut. Hänsyn ska tas till såväl helhetsmiljön som de enskilda byggnadernas kulturhistoriska värden. Industriella
inslag i form av till exempel traverser, ledningsstolpar, stoppbockar, grönytor
och järnvägsspår, ska förvaltas och utvecklas så att området får karaktär.
•
Ett program för bebyggelsens karaktär i områdets olika delar ska utarbetas.
•
Olika former för samutnyttjande av ytor och byggnader ska prioriteras och
utvecklas. Det ﬁnns en stor potential att ﬁnna innovativa lösningar och
synergieﬀekter vid samutnyttjande.
”Förståelse för och tolkning av platsens
karaktär ska alltid vara utgångspunkten när nya tillägg och förändringar
görs i Malmö."
En tematisk översiktsplan för Arkitekturstaden Malmö som ska förmedla
visioner och ambitioner för Malmös
arkitektur tas fram under 2014. Arbetet
ska fungera som ett verktyg som kan
väcka intresse och engagemang för
den arkitektur som vi förvaltar och
bygger i Malmö.
En möjligt utformning av Södra Bulltoftavägen vid Östervärns station. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
19
PLANERINGSRIKTLINJER
Samhällsservice
Som ett steg på vägen mot en bättre
strategisk planering av den oﬀentliga
servicen håller ett brett, förvaltningsövergripande samarbete under ledning
av stadsbyggnadskontoret på att ta
fram Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö.
Beträﬀande samhällsservice har planen
ﬂera syften, däribland att ﬁnna en
gemensam struktur för planeringsprocesserna, att förtydliga behovet av
olika serviceslag, att erbjuda riktlinjer
för planering i tät stadsmiljö, samt att
upplysa om hanteringen av mark- och
avtalsfrågor.
Arbetet med Plan för samhällsservicens
markbehov i Malmö har delvis legat till
grund för detta avsnitt om oﬀentlig
service.
Dagens utbud av samhällsservice är en del av planområdets attraktionskraft och
det är av stor betydelse att dessa kvalitéer bibehålls när områdets byggs ut. I planområdets östra delar är balansen mellan tillgång och efterfrågan på för- och
grundskoleplatser god. I de västra delarna är utbudet av platser dock sämre.
Behovet av särskilda boendeformer för äldre bedöms på sikt öka kraftigt vilket
planeringen behöver ta höjd för. Staden behöver även kontinuerligt planera för
att nya LSS-bostäder ska ﬁnnas tillgängliga i alla delar av staden. Det ﬁnns två
vårdcentraler i området vilka för närvarande ger ett bra utbud.
För att kunna möta det ökade behovet av samhällsservice som det planerade
befolkningstillskottet ger, och då särskilt behovet av för- och grundskoleplatser,
är det viktigt att utbyggnaden av servicen löper parallellt med eller före bostadsbyggandet. Planområdets läge på gränsen till Malmös centrum, där brist av förskoleplatser råder, gör att det ﬁnns ett ansvar att ligga i överkant avseende kapaciteten. Förutom barnomsorg, LSS- bostäder och särskilda bostäder för äldre
genererar planförslaget även behov av ytterligare en vårdcentral som bör placeras nära annan oﬀentlig- och kommersiell service.
Närheten till servicefunktioner är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett
ålder, funktionsnedsättning och kön, ska kunna ta del av dem på ett enkelt och
tryggt sätt. Därför är goda kollektivtraﬁkförbindelser samt närhet till gång- och
cykelstråk viktiga. Yteﬀektiva lösningar, till exempel samutnyttjande av utemiljö
och placering av samhällsservice i bostadskvarter, bör prioriteras i den allt tätare
staden.
När planområdet är fullt utbyggt bedöms servicebehovet uppgå till cirka 850
förskoleplatser och cirka 1 050 grundskoleplatser. Utöver detta tillkommer ett
beräknat samlat behov av cirka 200 LSS-bostäder, samt ytterligare några hundra
boendeplatser för äldre och för sociala ändamål samt en vårdcentral. Till dessa
behov tillkommer de underskott som ﬁnns i Malmös centralare delar, vilka inte
inkluderats i beräkningarna ovan.
P L AN ERI N G S R I K T L I N J E R
•
•
•
•
20
För att inte förlora sin attraktivitet ska planområdet kunna bära sina egna
behov av samhällsservice och ha en viss överkapacitet för att avlasta närliggande områden, där bebyggelsestrukturen begränsar möjligheterna till
utbyggnad av samhällsservice. Byggs ﬂer bostäder än vad som från början
planerats ska platsbehovet i för- och grundskola öka på motsvarande sätt.
För att undvika bristsituationer i samband med utbyggnaden av planområdet ska mark i ett tidigt skede reserveras för samhällsservice. I utbyggnadsskedet ska etapper med dessa funktioner prioriteras.
Markutnyttjandet ska vara eﬀektivt, exempelvis genom integrerade lösningar och genom att bedriva samhällsservice i planområdets beﬁntliga
bebyggelse.
Integrerade, innovativa lösningar ska prioriteras vad det gäller placering av
förskolor och dess uteytor. För att eﬀektivisera markutnyttjandet ska solitära
byggnader och enplanslösningar undvikas så långt det är möjligt. Möjligheterna att skapa spännande utformningar av gårdarna och att i verksamheten
nyttja närliggande grönstrukturer ska beaktas, liksom möjligheten för boende
i närområdet att använda gårdarna under tider då verksamheten inte pågår.
PLANERINGSRIKTLINJER
•
•
•
•
Grundskolor ska gestaltas så att de lyfts fram som centrala funktioner och
smälter samman med övrig bebyggelse. De 1 050 grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Ett samutnyttjande av grundskolornas gårdar och lokaler, när skolverksamhet inte pågår, ska eftersträvas.
För- och grundskolor ska lokaliseras till lägen med goda förbindelser för
framför allt gång- och cykeltraﬁk. Om en lokalisering nära biltraﬁkleder inte
kan undvikas ska byggnaden och gården utformas med hänsyn till hälsooch säkerhetsperspektiv.
Bostäder, LSS-bostäder och bostäder för äldre ska vara integrerade med den
övriga bebyggelsen. Samhällsservice kan även samlokaliseras men då med
extra fokus på gestaltning så att de smälter in väl med annan bebyggelse.
Kollektivtraﬁk ska kunna nyttjas för att enkelt nå samhällsservice i området.
Ytterligare en vårdcentral ska möjliggöras inom planområdet. Så som övrig
service ska vårdcentralen lokaliseras med goda gång-, cykel- och kollektivtraﬁkförbindelser och vara välintegrerad i övrig bebyggelse.
SA MH ÄLLSSERVIC E
Tänkbara placeringar av grundskolorna, vars ytbehov skalenligt visas i rött.
De 1 050 grundskoleplatserna föreslås fördelas på två skolor om cirka 525 elever. Majoriteten av planområdets bostadsbebyggelse ﬁnns i den
östra delen och därför föreslås också de två grundskolorna förläggas dit.
Förskolornas och idrottsplatsens ytbehov visas skalenligt och är placerade på kartan på ett schematiskt sätt. Nya gång- och cykelkopplingar
förbi järnvägsspåren är nödvändiga för att göra skolorna tillgängliga på ett säkert sätt.
21
PLANERINGSRIKTLINJER
Plats för näringsliv och handel
A Läs mer i Näring till näringslivet!
Näringslivspolitisk strategi för
Malmö stad (antagen av
Kommunfullmäktige 2009-06-16).
www.malmo.se/op
22
Med sin placering i nordöstra Malmö utgör planområdet en del av den starka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund. Det sker en betydande pendling mellan städerna, något som kan inverka positivt på företagsetableringar i området. När
Malmöringen invigs får särskilt delarna vid Östervärns station ett bra läge ur handels- och näringslivssynpunkt. Stationens närområde traﬁkeras i dag av många
busslinjer och på sikt kanske även med spårväg. Även närheten till det stora
utbudet av busslinjer vid Värnhemstorget är en styrka. Stationsområdet är också
enkelt att nå med bil men det är inte bara områdets goda tillgänglighet som är
av vikt, även det rika serviceutbudet och dess centrumsnära läge utgör en stor
kvalitet.
I huvudsak bedöms området vid Östervärns station attrahera kunskapsintensiva tjänsteföretag som går att integrera med andra funktioner i den blandade
staden och efterfrågar kontorslägen i en spännande, central, stadsmässig och
stationsnära miljö.
En ökande befolkning och det ökade antalet sysselsatta, som de nya verksamheterna bidrar till, kommer att stärka såväl ny som beﬁntlig handel. Även
utbudet av restauranger, frisersalonger och annan service förväntas öka. Detta
sammantaget bidrar till att utvidga den centrala staden och tydligare knyta den
samman med Kirseberg. Handel och annan service förväntas kunna sprida sig
längs med Södra Bulltoftavägen i Kirseberg, där den kan fånga upp kundunderlag både från närområdet och den genomgående traﬁken.
I området närmast bangården, vid byggmästaregatan, ligger i dag bland
annat Traﬁkverkets traﬁkledningscentral, en transformatorstation och Rosendals
avloppspumpstation. Området har ett ineﬀektivt markutnyttjande och kan på
sikt utgöra en resurs för framtida förtätning.
Mot Sallerupsvägen ﬁnns möjlighet för betydligt ﬂer arbetsplatser och där
ﬁnns redan i dag inslag av handel som kan spela en värdefull roll för de som
kommer att bosätta sig söder om Södra Bulltoftavägen. Även i övriga planområdet ska det ﬁnnas möjligheter för verksamheter i bottenvåningarna.
Järnvägsverkstädernas gamla verkstadslokaler kan i framtiden utgöra en
resurs för verksamheter som söker en spännande och kreativ miljö. Det ﬁnns en
ﬂexibilitet i de stora byggnadsvolymerna som skulle kunna rymma såväl små
specialiserade företag som större evenemang, sport och kulturfunktioner. Det är
dock viktigt att framtida verksamheter och aktiviteter är förenliga med bostadsbebyggelse.
PLANERINGSRIKTLINJER
PL ANERINGSRIK T LI N J ER
•
•
•
•
•
•
•
•
Den nya bebyggelsen kring Östervärns station ska rymma ett ﬂertal olika
funktioner som till exempel kontor, handel och annan utåtriktad service. För
att Kirsebergstaden och det centrala Malmö ska kunna växa samman ska
bottenvåningar mot Hornsgatan, Lundavägen och Södra Bulltoftavägen
rymma handel och service, med fördel med korta avstånd mellan entréerna.
Vid Östervärns station ska stads- och gaturummet ges en attraktiv, säker och
stadsmässig utformning som uppmanar till ett sansat traﬁktempo, så att
handeln kan tillgodogöra sig de många traﬁkrörelserna. Dessutom är det allt
ﬂer som vill arbeta ute i stadsrummet, om detta då är varierat och tillåtande
utgör det en konkurrensfördel gentemot andra lokaliseringsalternativ.
Verksamheter som medför störningar eller som utgör en säkerhetsrisk för
omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet.
Kontor och andra verksamhetslokaler ska med fördel lokaliseras som skydd
mot Kontinentalbanan.
Området närmast bangården, vid Byggmästaregatan, ska på sikt utvecklas
till blandad stad och rymma ett ﬂertal olika sorters arbetstillfällen.
Längs Södra Bulltoftavägen i Kirseberg ska bottenvåningarna i den nya
bebyggelsen kunna rymma utåtriktade verksamheter.
Järnvägsverkstädernas stora vagnsverkstad ska utformas så att den ges ﬂexibilitet och anpassningsförmåga att kunna rymma ett föränderligt antal funktioner.
Nya arbetsplatser och ett utbud av handel och servicefunktioner ska ges
etableringsmöjligheter vid Singelgatans koppling till Sallerupsvägen.
NÄ RINGSLIV O C H HAN DEL
23
PLANERINGSRIKTLINJER
Grön stad
Principiell bild av ett nätverk av parker
och gröna stråk. Stora parker är ett
självklart stadsbyggnadselement i blandad stadsbebyggelse och ska ﬁnnas
strategiskt placerade i stadsstrukturen.
Inom och angränsande till planområdet ﬁnns det gröna kvalitéer att bygga
vidare på. Stadsdelsparken Beijers park och Östra Sommarstadens koloniområde
är attraktiva och nära planområdets östra delar och Ellstorpsparken är en viktig
grannskapspark väster om Kontinentalbanan. Det ﬁnns även ett litet antal gröningar av olika kvaliteter, koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. Inom Järnvägsverkstäderna är de gröna kvaliteterna dock begränsade.
Ett nätverk av parker och gröna stråk är tillsammans med grönska i gaturummen det viktigaste och mest synliga redskapen för att ge planområdet en grön
proﬁl. Inom Järnvägsverkstäderna ﬁnns det god potential att komplettera den
beﬁntliga grönskan med nya gröningar och en grannskapspark så att de boende
i området får tillgång till de mindre parkrummen som används till vardags. Eftersom grönområdena inte blir särskilt stora i jämförelse med dem i andra stadsdelar bli det viktigt att åstadkomma nya kopplingar över eller under Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan som underlättar tillgänglighet till större grönområden som Beijers park, Sege Park, Flygfältsparken och Ellstorpsparken.
Områdets koloniområden är vackra, varierade, aktiva och hälsofrämjande
mötesplatser men är också värdefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv och som
platser för den biologiska mångfalden i staden. Odling på ett sätt som fortsatt
ger förutsättningar för biologisk mångfald och möten ges utrymme inom planområdet även i framtiden. Det fortsatta planarbetet kommer studera på vilket
sätt beﬁntliga koloniområdens värden kan tas till vara i den framtida stadsstrukturen.
MÖTESPL ATSER, GRÖN- OCH FRITIDOMR ÅDEN
24
PLANERINGSRIKTLINJER
Gatuplanteringar blir mer betydelsefulla i den täta staden. Grönskande förgårdsmarker, gårdar och ﬁckparker är tillsammans med trädplanteringar i beﬁntliga och nya gaturum åtgärder som ger grönska efter principen ”alltid något
grönt i sikte” . Inom planområdet ﬁnns det stor potential att skapa detta, inte
bara av arkitektoniska skäl, det bidrar även till att förbättra människors hälsa och
därmed sänka de långsiktiga samhällskostnaderna. För att ge plats för grönska i
gaturummen behövs dock ett nytänkande vid till exempel ledningsdragningar
och vid ledningsunderhåll.
Marken inom planområdet är begränsad samtidigt som den ska utnyttjas
eﬀektivt i det stationsnära läget. Olika gröna miljöer och funktioner kan därför
med fördel samlas till större sammanhängande ytor. Det ﬁnns goda möjligheter
till en utformning av framtida dagvattenlösningar inom planområdet, som också
skapar förutsättningar för biologisk mångfald och stora upplevelsevärden. Om
öppna dagvattenlösningar och samhällsservice samlokaliseras med grönstruktur
ökar även invånarnas möjlighet till möten och rekreation.
P L ANERINGSRIK T LI N J ER
•
•
•
•
•
•
•
Den fysiska strukturen med stråk, kopplingar och funktioner ska underlätta
för invånarna i området att mötas och vara fysiskt aktiva.
Ett brett utbud av exempelvis torg, grannskapsparker och gröningar ska
lokaliseras maximalt 300 meter från bostaden, utan att huvudgator eller liknande barriärer behöver korsas. Gröningar ska ligga väl integrerat med
bebyggelsen.
Planområdet ska innehålla en grannskapspark om cirka 1 hektar. Parken ska
placeras centralt inom Järnvägsverkstäderna.
Ett grönt ”aktivitetsstråk” i Östergårdsgatans förlängning ska ge plats för
rekreation, fritidsaktiviteter och möten.
I gator som i plankartan utpekas som gröna, ska utrymme ges för trädplantering. Övriga gator ska planeras enligt principen ”alltid något grönt i sikte”.
Öppen dagvattenhantering och samhällsservice ska där det är möjligt samlokaliseras med den rekreativa grönstrukturen.
Odling ska fortsatt ges utrymme inom planområdet.
A Läs mer i Grönplan för Malmö
(antagen av Kommunfullmäktige 2003-05-15).
www.malmo.se/op
Längs Spångatan i Malmö ﬁnns alltid
något grönt i sikte.
Principen "alltid något grönt i sikte".
25
PLANERINGSRIKTLINJER
Naturmiljöer
Simrishamnsbanan idag.
BALANSERINGSPRINCIPEN innebär att
betydande negativ påverkan på ekologiska värden i första hand ska undvikas
eller så långt möjligt minimeras. I andra
hand ska kompensationsåtgärder
genomföras på plats. Kan negativ
påverkan inte undvikas, minimeras eller
kompenseras ska ersättningsåtgärder
genomföras i ett annat funktionellt
sammanhang.
Inom och intill planområdet ﬁnns det gröna kvaliteter i form av ett antal gröningar, ﬂera koloninområden, odlingslotter och överbliven ruderatmark med delvis höga naturvärden. De miljöer som ligger i anslutning till järnvägen i norra Ellstorp och intill järnvägverkstädernas vagnhall, har utvecklat en särskild ﬂora med
ﬂera sällsynta arter. Delar av markmiljön och träden hyser naturvärden som blir
alltmer sällsynta i det sydskånska landskapet och den täta staden. Beﬁntlig grönska, särskilt de stora träden, utgör en resurs för området.
Planering enligt balanseringsprincipen är ett sätt att vid exploatering undvika
eller kompensera negativ påverkan på naturvärdena och därmed höja kvaliteten
i planområdet. Området närmast och längs Simrishamnsbanan har möjlighet att
i ett tidigt skede utvecklas till ett grönstråk, så att rekreativa och biologiska värden kan etableras innan järnvägen traﬁkeras. Att länka samman Simrishamnsbanans grönstråk med övrig grönstruktur inom planområdet, till exempel gröningar och odlingsområden, Beijers park, parkstråket vid Mölledalsgatan och
Flygfältsparken, förstärker stråkets positiva eﬀekt.
P L AN ERI N G S R I K T L I N J E R
•
•
•
•
•
A Läs mer i Naturvårdsplan för Malmö
stad (antagen av Kommunfullmäktige
2012-09-11).
www.malmo.se/op
GRÖNYTEFAKTOR är ett arbetsredskap
för att säkerställa att gröna kvaliteter
uppnås vid byggande. Syftet är att bidra
till goda livsbetingelser för människor,
djur och växter genom att skapa bra
mikroklimat och luftkvalitet, god jordkvalitet och vattenbalans. Grönytefaktorn är en räknemodell där kvalitativa
värden skapas med hjälp av en kvantitativ formel.
26
Ett grönstråk längs Simrishamnsbanan ska bli ett permanent stråk för
rekreation, odling och naturmiljö av ruderatmarkstyp. Möjligheten att
temporärt utnyttja spårområdet till rekreation och för biologisk mångfald
innan järnvägen traﬁkeras ska utredas.
Möjligheten att använda grönytefaktorn, som är en räknemodell för att
säkerställa gröna kvaliteter, ska prövas i nya detaljplaner där det är tillämpligt.
Underbyggda gårdar ska undvikas så att de kan rymma stora träd och rik
grönska.
Beﬁntlig vegetation ska så långt som möjligt tillvaratas i den framtida planeringen av planområdet.
Vid ingrepp i ekologiskt känsliga miljöer ska balanseringsprincipen användas i planeringsprocessen.
Steg 1
Steg 2
Utveckling av grönstråk längs Simrishamnsbanan. Ett grönstråk längs banan avsätts tidigt för
att kunna rymma enkel eller dubbelspår i framtiden. Mindre platser längs stråket ger variation, livsutrymme för olika arter men även för olika rekreativa aktiviteter.
PLANERINGSRIKTLINJER
Vatten
Det ﬁnns många fördelar med ett medvetet och långsiktigt vattenvårdsarbete. Det
ﬁnns möjligheter att säkra grundvattnet, skapa ekosystemtjänster, gynna växt- och
djurliv, skapa upplevelsevärden, reducera översvämningsrisker och minska läckage
av näringsämnen till Öresund.
Inom planområdet ﬁnns ett kombinerat avloppsystem för spill- och dagvatten,
byggt i början av 1900-talet. Det ﬁnns risk för skadliga uppdämningar i systemet i
samband med kraftiga regn- och källaröversvämningar har redan inträﬀat på ﬂera
håll. Ett duplikatsystem med separerata spill- och dagvattenledningar ﬁnns i planområdet väster om Kontinentalbanan men spillvattenledningarna har inte kapacitet att användas för hela den planerade utbyggnaden.
Inom planområdet kan det ﬁnnas läckande markföroreningar som inﬁltrerar
ner till grundvattnet. Vid sanering av inkapslade markföroreningar ﬁnns risk för att
läckage uppstår som i sin tur kan påverka grundvattnet. Skulle Simrishamnsbanan grävas ner i schakt kan det påverka både grundvattnets nivå och dess kemiska
status.
För att klara den ökad dagvattenbelastningen när området bebyggts kommer
det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Redan i
dagsläge ﬁnns det behov av nya systemlösningar som kan klara starka nederbördstillfällen, något som bedöms bli allt vanligare. Förutom förebyggande av kapacitetsproblem så kan öppen dagvattenhantering tillföra såväl estetiska, pedagogiska
som ekologiska värden, samtidigt som fördröjning kan medföra att vattnet renas.
Öppen dagvattenhantering är ett viktigt, attraktivt och väl beprövat gestaltningselement i stadsbilden och kan lyfta områden som ligger långt ifrån kanalerna och
havet. Fördröjning av dagvatten behöver inte bara ske på allmän mark utan kan
med fördel även ske på kvartersmark och då samtidigt ge de boende upplevelsemässiga kvaliteter.
En tematisk översiktsplan för vatten
kommer att tas fram under 2014/2015.
Där behandlas miljökvalitetsnormer för
vatten, grundvatten, dricksvattenförsörjning, VA- och dagvattenhantering
med mera. Med förbättrade kunskapsunderlag och kompletterande undersökningar kommer planen att utgöra
ett planeringsunderlag i syfte att
uppnå och bibehålla god vattenstatus i
kommunens vatten.
PL ANERINGSRIK T LI N J ER
•
•
•
•
•
•
•
Avloppssystemen ska dimensioneras så att risken för skadlig uppdämning
minimeras.
Ytor för lokalt omhändertagande av dagvatten ska säkerställas så att dagvattnet fördröjs, renas och inﬁltreras.
Lokalt omhändertagande av dagvatten ska ske på ett markeﬀektivt sätt,
exempelvis genom att ytor för dagvattenhantering även kan fungera för
andra ändamål när de inte är vattenfyllda.
Lokalt omhändertagande av dagvatten ska så långt möjligt uppnås genom
reglering i detaljplan.
Nya lösningar för en resurseﬀektiv användning av vatten ska eftersträvas, till
exempel återanvändning av tvättvatten för toalettspolning eller bevattning
av trädgården med regnvatten.
Restriktivitet ska gälla för fasad- och byggnadsmaterial som kan medföra att
tungmetaller når dagvattnet, exempelvis zink och koppar.
Koloniområden ska vara anslutna till det kommunala VA-nätet.
27
PLANERINGSRIKTLINJER
Kultur- och fritidsaktiviteter
Att få utrymme för fysisk aktivitet i det
oﬀentliga rummet kräver ibland nytänkande men behöver inte vara så komplicerat. Detta är ett exempel från en
gatumiljön i Bejing, Kina.
Stadsodling ger möjlighet till möten
mellan olika samhällsgrupper. Bilden visar odlingslotter på bostadsgård i Hindby i Malmö.
28
Kultur- och fritidsaktiviteter är en viktig del i ett hållbart samhälle. De utgör kittet
mellan människor och kan bidra till att skapa gemenskap, möten och mening i
tillvaron. Ett rikt och varierat utbud av kultur- och fritidsaktiviteter bör därmed
eftersträvas.
Inom planområdet ﬁnns det delar med ett rikt och etablerat kulturliv med
engagerade invånare. Det ﬁnns dock få lokaler och institutioner för kulturella
aktiviteter. Beﬁntliga byggnader skulle kunna bidra med billiga lokaler och därmed kunna användas för att stödja det lokala kulturlivet. Utrymme ﬁnns också
för etablering av ett kulturcenter som riktar sig till hela Malmö och som skulle
kunna öka områdets attraktivitet. Det skulle också bidra till att integrera planområdet i övriga staden.
Vikten av fysisk aktivitet för hälsa och välbeﬁnnande är väldokumenterad och
det har visat sig att benägenheten att röra sig ökar om det ﬁnns ett gott utbud
av aktiviteter nära hemmet. I den allt hårdare konkurrensen om mark i staden
tenderar grönska och plats för fritidsaktiviteter nedpriorieras relativt andra funktioner. För att få till stånd en god tillgång till hälsofrämjande aktiviteter i området
blir det därför nödvändigt att vara kreativ, utnyttja ytorna smart och se på möjligheterna till samutnyttjande med andra funktioner.
Nytänkande bör eftersträvas vid planering av olika fritidsaktiviteter så att en
bredare målgrupp kan nås. Traditionella idrottsanläggningar tenderar på grund
av sin tydliga fysiska och funktionella avgränsning att bli relativt exkluderande
och domineras av unga män. Unga tjejers och kvinnors möjlighet att utöva fysisk
aktivitet bör därför ges särskilt fokus. Genom att i planeringsprocessen arbeta
mer målgruppsinriktat kan utformningen och val av aktiviteter anpassas för olika
användares behov.
Att integrera ytor för fysisk aktivitet med andra mötesplatser gör att gränserna mellan idrott, lek och socialt umgänge blir mindre tydliga och skapar
bättre förutsättningar för ett bredare deltagande och oväntade möten. Förutom
ett basutbud för spontan aktivitet kan också en målpunkt som riktar sig till hela
Malmö ytterligare stärka planområdets attraktivitet. En sådan målpunkt bör vara
lättillgänglig från kollektivtraﬁk och övergripande cykelstråk.
Olika slags stadsodling kan bli en gemensam nämnare för stora delar av planområdet. Stadsodling kan skapa förutsättningar för delaktighet och samhörighet
samt bidra till bättre hälsa.
Planområdet kommer att utvecklas under lång tid och tillfälliga verksamheter
och aktiviteter kan bli en viktig del i kultur- och fritidsutövandet. Byggnader och
ytor som står tomma i väntan på utveckling har potential att fyllas med aktiviteter, även om användningen inte är permanent.
PLANERINGSRIKTLINJER
PL ANERINGSRIK T LI N J ER
•
Inom planområdet ska det ﬁnnas en målpunkt med inriktning på fysisk aktivitet och kultur som lockar användare från andra delar av Malmö.
•
Permanenta lokaler för kulturutövning ska ﬁnnas inom planområdet och
bostäder ska ha tillgång till ett basutbud av ytor för spontan fysisk aktivitet
inom 500 meter.
•
För att uppnå en eﬀektiv markanvändning ska markens och lokalernas möjligheter till samutnyttjande och ﬂexibilitet alltid ses över. Nytänkande kring
sådana lösningar ska prövas i området. Då fysiska aktiviteter ska förläggas
till en skolgård är det dock viktigt med insyn in i skolgården så den upplevs
som trygg.
•
Ett grönt aktivitetsstråk ska planeras söderut längs Österhagsgatan och dess
förlängning. Längs detta stråk ska det ges utrymme för ett antal olika spontana fysiska aktiviteter. Dessa funktioner ska kunna samutnyttjas av närliggande skolor.
•
I östra delen av planområdet, längs Simrishamnsbanan, ska en fullskalig fotbollsplan förläggas. Planen ska även vara öppen för allmänheten och ge
möjlighet till andra idrottsaktiviteter. Möjligheterna att i anslutning till fotbollsplanen även placera ytterligare aktiviteter bör eftersträvas.
•
Förutsättningarna för att anlägga en längre motionsslinga genom och runt
området ska undersökas.
•
Utrymme för olika former av odling ska ﬁnnas, till exempel stadsodling och
kolonilotter. Östra Sommarstadens koloniområdet ska bevaras. Nya odlingsmöjligheter ska etableras längs Simrishamnsbanan. Möjlighet till etablering
av odlingslotter i nya grönområden eller på tak ska prövas.
•
I väntan på en omvandling av planområdet ska tillfälliga användningar av
såväl mark som lokaler, för till exempel fysisk aktivitet och kultur, välkomnas.
Rosens Röda Matta har utvecklats tillsammans med en grupp unga tjejer
och utgått från deras behov. Resultatet
blev en anläggning med inriktning mot
musik och dans.
Tagensbo Skole i Köpenhamn är ett
bra exempel på samutnyttjande. Skolan rustade upp sin skolgård 2011.
Bland annat anlades en delvis nedgrävd multisporthall, med vistelseytor
på taket, samt ett antal multisportplaner. Samtliga aktiviteter är öppna för
allmänheten utanför skoltid och blir
därmed ett tillskott i närmiljön.
29
PLANERINGSRIKTLINJER
Trafikkopplingar och prioritering
mellan olika trafikslag
Med Simrishamnsbanan i schakt skapas
en yteﬀektiv lösning som både underlättar passager över banan som bullerskyddsåtgärderna. Källa Järnvägsutredning för Simrishamnsbanan delen Malmö-Tomelilla, 2014-02-21.
Utformningen av traﬁksystemet, både på övergripande- och detaljnivå, är avgörande för att kunna nå målen avseende attraktiva boende- och näringslivsmiljöer. Det spelar också en roll för möjligheten att nå en jämlik och jämställd, trygg
och säker, hälsofrämjande och barnanpassad stadsmiljö.
Det råder olika förutsättningar i planområdets olika delar men överlag ﬁnns
det en stor potential att uppnå en bättre traﬁkmiljö och en tydligare prioritering
mellan traﬁkslagen. I Malmö stads pågående arbete med att ta fram en traﬁkoch mobilitetsplan, kommer prioriteringarna mellan traﬁkslagen att konkretiseras.
Planområdets centrala läge i staden ger tillsammans med närheten till Östervärns station och annan kollektivtraﬁk goda förutsättningar för att prioritera fotgängare och cyklister. Nya bostäder och målpunkter på båda sidor av Simrishamnsbanan och Kontinentalbanan kan tillgängliggöras via nya traﬁkkopplingar
över eller under järnvägarna.
Området vid Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan domineras av
starka biltraﬁkströmmar. Dit anländer den större delen av den regionala bil- och
regionsbusstraﬁken som kommer till Malmö norrifrån, innan den fördelas mellan
de anslutande gatorna.
Traﬁklösningarna har stor betydelse för närmiljön och områdets attraktivitet.
Åtgärder som leder till sänkta fordonshastigheter skulle särskilt underlätta för
barn och äldre att vistas i gatumiljön.
NYA OCH BEFINTLIGA KO P P LI N GAR F Ö RBI J ÄRN VÄG E N
30
PLANERINGSRIKTLINJER
PL ANERINGSRIK T LI N J ER
•
Vardagsaktiviteter ska vara enkla att nå till fots eller med cykel. Fotgängare
och cyklister ska samlas till aktiva stråk och i stadsmiljön ska det tydligt
synas att fotgängare och cyklister är prioriterade. Kollektivtraﬁken kan dock
behöva prioriteras i vissa korsningspunkter. Lokalgatorna ska med fördel
kunna utformas och regleras som gång- eller cykelfartsgator.
•
Det ska vara säkert och tryggt att ta sig till och från skolor och förskolor i gatuplan. Detta gäller även för stråken till Östervärns station och busshållplatserna, som är viktiga mötesplatser. De ska utformas så att det upplevs som
trygga miljöer och gärna placeras nära andra utåtriktade funktioner.
•
Hornsgatan, Lundavägen och Sallerupsvägen, som är hårt traﬁkerade, ska
utformas så att stadsmässighet uppnås. De ska således inte enbart utformas
för transporter i längsgående riktningen utan även för tvärgående rörelser.
På så sätt minskar gatornas barriärverkan. Även på andra huvudgator och
kollektivtraﬁkstråk ska det vara tätt mellan tydligt angivna och säkra passager
för fotgängare och cyklister.
•
Genom att anlägga broar över den i schakt nedgrävda Simrishamnsbanan och
tunnlar under den högt belägna Kontinentalbanan ska stadsbebyggelsen på
båda sidor järnvägarna läkas samman. Beﬁntliga korsningsmöjligheter vid
Vattenverksvägen, Östra Fäladsgatan och Mölledalsgatan ska bibehållas. En
ny huvudgata ska via en bro över Simrishamnsbanan koppla samman Singelgatan med Södra Bulltoftavägen. Huvudgatan ska ha en urban utformning
med gatuträd och cykelbana. I och med skapande av denna gata minskar
genomfartstraﬁken på Johanneslustgatan/Mölledalsgatan.
•
Nya gång- och cykelkopplingar ska skapas mellan Järnvägsverkstäderna och
Ellstorp och mellan Järnvägsverkstäderna och Johanneslust. I samband med
anläggning av Simrishamnsbanans planskilda korsning under Kontinentalbanan ska en gång- och cykelkoppling skapas parallellt med Simrishamnsbanan.
•
Där service, handel och andra publika aktiviteter planeras ska möjligheter till
angöring, lastning och lossning vid kantsten studeras. Detta ska dock inte
omöjliggöra för gång, cykling eller vistelse längs gatan. Kantstensparkering
ska om möjligt kombineras med trädplanteringar.
•
Återvändsgator med vändplatser ska undvikas. Genom ett öppet lokalt rutnät ska biltraﬁken silas istället för att koncentreras till några få genomfarter.
•
Lågt bilinnehav ska uppmuntras till exempel genom anslutning av bostäderna till bilpooler.
•
Av kostnads- och stadsutvecklingsskäl ska parkering så långt möjligt lösas i
parkeringshus, som med fördel lokaliseras i anslutning till huvudgatorna
eller vid Östervärns station. De kan även placeras invid järnvägarna och på
så sätt utgöra bullerskydd för bakomliggande bebyggelse. Markparkering
ska så långt möjligt undvikas för att utnyttja marken så eﬀektivt som möjligt.
A Läs mer i Fotgängarprogram
2012–2018 Malmö – den gångvänliga staden (antaget av Tekniska
nämnden 2012-04-24).
www.malmo.se/op
A Läs mer i Cykelprogram för Malmö stad 2012–2019 (antaget av
Tekniska nämnden 2012-10-24).
www.malmo.se/op
A Läs mer i Parkeringspolicy och
Parkeringsnorm, Pr 3087 (antaget i Kommunfullmäktige september 2010).
www.malmo.se/op
31
PLANERINGSRIKTLINJER
Lokal och regional kollektivtrafik
Två av stadens beﬁntliga och planerade
tågstationer, vid Östervärn och Sjölundaviadukten, bidrar till att sammanlänka planområdet med den övriga regionen.
KOL LEK TIV TR AFIK
32
Planområdet genomkorsas av två järnvägar, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan. I dag traﬁkeras ingen av dessa med persontåg. Simrishamnsbanan är i
princip igenvuxen och Kontinentalbanan traﬁkeras bara med godståg.
Det pågår dock ett arbete med att få till stånd traﬁkering med persontåg på
Kontinentalbanan, den så kallade Malmöringen. Det är en ringlinje med pågatåg
som traﬁkerar Kontinentalbanan och Citytunneln med fyra avgångar i timmen
och som beräknas kunna förverkligas 2015/2016.
Östervärns station skulle i så fall åter tas i bruk och de i dagsläget 18 000
boende och 9 000 arbetsplatser som ligger inom 1 000 meter från stationen
skulle få direkt tillgång till det regionala tågnätet. Med detta räknesätt har stationen Skånes sjätte största resandeunderlag och vid full utbyggnad av planområdet ökar detta till sammantaget 40 000 boende och sysselsatta. Stationen utgör
då en samlande kraft och ger planområdet ett tydligt regionalt sammanhang.
Malmö stad arbetar även med att på sikt få till stånd persontågstraﬁk på Simrishamnsbanan, som binder samman Malmö med Staﬀanstorp, Dalby, Veberöd,
Sjöbo, Tomelilla och Simrishamn. Traﬁkverket håller på att ta fram en järnvägsutredning som avser att beskriva, analysera och utvärdera alternativa järnvägssträckningar och järnvägslösningar längs sträckan samt redovisa dess konsekvenser.
Det närbelägna Värnhemstorget är en av stadens viktigaste och tyngsta kollektivtraﬁkknutpunkter och traﬁkeras av ett ﬂertal stads- och regionbussar som
inkommer från orter norr och öster om staden. Många av regionbussarna når
Malmö via Stockholmsvägen medan en del traﬁkerar Lundavägen och Sallerupsvägen. Av stadsbusslinjerna är det bara linje 4 som går genom de centralare
delarna av Kirseberg.
PLANERINGSRIKTLINJER
Det ﬁnns stor potential att utveckla busstraﬁken med tätare traﬁk med bättre
komfort och framkomlighet, med ﬂer destinationer och med nya linjer. På sikt
kan vissa linjer komma att ersättas med spårvagn. Utvecklingen av gatunätet och
områdets övergripande struktur är avgörande för att möjliggöra en sådan
utveckling. I och med öppnandet av Östervärns station blir nya kopplingar mellan stads- och regionsbussar och därmed Värnhemstorget intressant att se över.
PL ANERINGSRIK T LI N J ER
•
Ett reservat ska säkerställas längs Simrishamnsbanan så att den på sikt kan
göras dubbelspårig. Banan ska även kunna traﬁkeras med duo-spårvagn. Det
kan bli aktuellt som alternativ till pågatåg eller användas på delsträckor där
turtätheten behöver bli större, till exempel mellan Malmö och Staﬀanstorp.
Duospårvagnen ska då som alternativ kunna kopplas till Södra Bulltoftavägen
och traﬁkera gatan vidare in mot Värnhemstorget. Detta förutsätter emellertid
att ett lokalt spårnät först har etablerats i Malmö.
•
Tåg som kommer från Simrishamnsbanan ska kunna stanna vid Östervärns
station, som ligger på den västra sidan av Kontinentalbanan, och sedan fortsätta mot Malmö centralstation. För att detta ska vara möjligt ska Simrishamnsbanan ges möjlighet att planskilt korsa Kontinentalbanan så att den
når stationen på den västra sidan.
•
I händelse av att Citytunneln når sitt kapacitetstak ska det eftersträvas att
tekniskt kunna åstadkomma direkta persontågsförbindelser från Östervärns
station till Köpenhamn och Lund.
•
Möjligheten att på sikt anlägga en tågstation längs Stambanan i anslutning
till Sjölundaviadukten ska utredas. Ett sådant stationsläge skulle stärka tillväxtaxeln mellan Malmö och Lund och inte bara lyfta Kirseberg utan även
Östra Hamnen till ett mer lättillgängligt och attraktivt etableringsläge.
•
En spårväg ska kunna anläggas mellan Värnhemstorget och Segevång.
Området vid Östervärns station ska utformas så att byten mellan spårväg
och tåg underlättas.
•
I enlighet med förslaget till den kommuntäckande översiktplan ska det studeras om det är möjligt att ﬂytta kollektivtraﬁkens stomlinjestråk till Östervärnsgatan, Södra Bulltoftavägen och sedan vidare norrut genom centrala
Kirseberg mot Segevång. Som alternativ till att låta kollektivtraﬁken traﬁkera
Östervärnsgatan kan bussarna ledas via Lundavägen och en framtida spårväg gå Nobelvägen-Sallerupsvägen. Södra Bulltoftavägen ska ha en frihöjd
under Kontinentalbanan så att den kan passeras med spårvagn. Även på Sallerupsvägen ska en spårvagnsförbindelse från Malmö centrum till Husie,
Bara och Klågerup möjliggöras.
•
Såväl stadsbussarna som regionbussarna som passerar Östervärns station
ska erbjudas en stationsnära angöringsmöjlighet för resandeutbyte med
regiontågen.
•
I stomlinjestråken där bussarna riskerar att fastna i bilköer ska kollektivtraﬁkens framkomlighet prioriteras med egna körfält och signalprioritering.
A Läs mer i Framtidens kollektivtraﬁk Strategi för genomförande (antaget av
Kommunstyrelsen 2010-06-02).
www.malmo.se/op
33
PLANERINGSRIKTLINJER
Hållbar avfallshantering
A Läs mer i Avfallsplan för Malmö och
Burlöv 2011-2015.
• Återvinningscentraler är för återbruk, grovavfall och farligt avfall.
• Återvinningsstationer är till för förpackningar och tidningar.
• Fastighetsnära insamling är till för
förpackningar och tidningar .
Energi och resurser sparas genom materialåtervinning av avfallsfraktioner som
samlas in genom källsortering. Malmö har i den antagna avfallsplanen satt mål
på sorteringsgraden av olika fraktioner och huvudmålet är att reducera den
mängd som går till förbränning. Stadens mål är att det år 2015 är 35 procent av
matavfallet som samlas in och behandlas biologiskt och att 50 procent av hushållsavfallet återvinns genom materialåtervinning.
Utsortering av matavfall är på väg att införas i hela Malmö. Av matavfallet
produceras biogas som framför allt används inom transportsektorn. Från restavfallet utvinns sedan energi genom förbränning. Detta utgör en viktig del av fjärrvärmeförsörjningen i Malmö.
I den hållbara staden är det grundläggande att avfallshanteringen kan ske i
och nära bostaden, med utrymme för sortering. Även insamlingsplatser i stadens
oﬀentliga rum är avgörande för att alla ska kunna hantera olika typer av avfall på
ett tillgängligt, säkert och miljöeﬀektivt sätt.
Genom att införa kvartersnära återvinningscentraler kan Malmö stad förbättra sin service och förbättra tillgängligheten. En sådan återvinningscentral
kräver mindre plats än en konventionell och vänder sig i större utsträckning till
besökare från närområdet som anländer till fots eller med cykel. Här kan kommuninvånare byta grejor, göra sig av med avfall samtidigt som en ny naturlig
mötesplats skapas i området.
P L AN ERI N G S R I K T L I N J E R
•
En plats för en kvartersnära återvinningscentral, med inslag av återbruk och
reparationer, ska planeras i samband med att ny bebyggelse tillkommer i
södra Kirsebergsstaden.
•
Plats för ett antal återvinningsstationer för avlämning av papper, glas med
mera ska säkerställas tidigt i planprocessen.
•
Vid planeringen av bostäder och verksamheter ska det ﬁnnas utrymme för
fastighetsnära insamling och sortering av avfall som uppkommer i vardagen, till exempel matavfall.
Exempel på kvartersnära återvinningscentral.
En kvartersnära återvinningscentral med återbruk kan bli en naturlig mötesplats i området.
34
PLANERINGSRIKTLINJER
Resurseffektivt byggande
och lokalt producerad förnybar energi
Energisektorn – inklusive transporter – står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaserna och bidrar därmed till miljöproblem och global uppvärmning. Mot
bakgrund av det i Energistrategi för Malmö uppsatta målet att fram till år 2030 öka
andelen förnybar energi till 100 procent, måste planområdets framtida energibehov leda till en reducering av koldioxidutsläppen. Lokalt producerad förnybar
energi bedöms i det sammanhanget få allt större betydelse. Dessutom krävs det
en avsevärd eﬀektivisering av energianvändningen för att reducera energibehovet. Framtidens bostäder och verksamhetslokaler behöver därför bli resursmässigt eﬀektivare, byggda med sunda material och ge ett gott inomhusklimat.
Som ett naturligt resultat av bebyggelsetillskottet kommer det totala energibehovet i form av värme, kyla, varmvatten och el att öka. Målet är att ökningen
avseende det totala energibehovet blir så lågt som möjligt. Detta kan uppnås
genom att ny bebyggelse uppförs energieﬀektivt, att äldre byggnader med
sämre energiprestanda energieﬀektiviseras eller rustas upp och genom lokal förnybar energiproduktion i området, exempelvis i form av solenergi eller aquifer
med värmepump. Långsiktig hushållning med resurser innebär byggnader med
lång livslängd, hög energiprestanda och därmed låga drifts- och underhållskostnader. En hög och långsiktig energieﬀektivisering kan förutom miljövinster även
ge en värdehöjning i området.
En tätare stad ger sannolikt bättre förutsättningar att minimera systemförluster inom energiförsörjningen och ger mer kostnads- och resurseﬀektiva lösningar, exempelvis genom att nyttja lokalt energiöverskott och spillenergi inom
området. Med hög ambitionsnivå kan lösningar som kombinerar god arkitektur
och intressant miljöteknik hittas. Antalet boende och arbetande inom området
kommer att öka och därmed även persontransporter med bil. Planområdets centrala läge och rika utbud på alternativa färdmedel medför dock att andelen bilresor inte förväntas öka sett i förhållande till övriga resesätt.
A Läs mer i Energistrategi för Malmö
(antagen av Kommunfullmäktige 200912-17).
A Läs mer i Miljöprogram för Malmö
stad 2009–2020 (antaget av Kommunfullmäktige 2009-10-21).
PL ANERINGSRIK T LI N J ER
•
För ny bebyggelse ska förutsättningarna för en miljöcertiﬁering utredas.
•
En energistrategi för planområdet ska tas fram i ett tidigt skede av planprocessen.
•
Energieﬀektivisering av gamla och nya byggnader är ett kostnadseﬀektivt
sätt att minimera koldioxidutsläpp och ska tillämpas så långt som möjligt.
Malmö stads eget fastighetsbestånd kan stå som föredöme.
•
Energisamverkan mellan olika byggnader ska eftersträvas, så att spillenergi
från till exempel verksamhetslokaler och handel överförs till bostäder.
•
Utveckling av hus som är självförsörjande på energi och hus som skapar
energiöverskott, så kallade noll- och plusenergilösningar, ska prövas för att
höja planområdets attraktionsvärde.
•
Etablering av lokala förnybara energikällor ska utredas, till exempel i form av
solenergipaneler på tak och fasader.
•
"Grön" fjärrvärmeförsörjning av området ska eftersträvas.
•
Sunda material som ger ett gott inomhusklimat ska användas för att minska
negativ miljöpåverkan och risk för allergier och sjukdomar.
A Läs mer i Miljöbyggprogram SYD (antaget av Kommunfullmäktige 2009-1021). Programmet är Malmö stads och
Lunds kommuns verktyg för att stimulera ett mer ekologiskt hållbart byggande. Det gäller på kommunal mark, men
kan också användas som riktlinjer på
privat mark.
35
PLANERINGSRIKTLINJER
Risk, säkerhet och markföreningar
Uppmärksamhetsavstånd för bebyggelse nära järnväg.
Då bebyggelse placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger ska en särskild riskanalys genomföras.
A Läs mer i Riskanalys för Malmö rangerbangård som har varit på samråd under vintern 2012 (Traﬁkverket).
36
Riskerna i planområdet består i huvudsak av rangerbangården, de transporter av
farligt gods som sker på Kontinentalbanan och eventuellt på Simrishamnsbanan.
Inom området ﬁnns det inga andra verksamheter som medför betydande risk för
omgivningen, inte heller vägar som rekommenderats för farligt gods och till vilka
riskhänsyn behöver tas.
Vetskapen om att det transporteras farligt gods på till exempel Kontinentalbanan kan väcka oroskänslor hos de närboende samtidigt som samhället är
beroende av dessa transporter. För att säkra en balans mellan hög säkerhetsnivå, god stadsmiljö och yteﬀektiv markanvändning har Malmö stad antagit ett
så kallad uppmärksamhetsavstånd till järnvägar med farliga godstransporter.
Kontinentalbanan ligger på bank och angivna uppmärksamhetsavstånd räknas
därför från släntslutet. Bebyggelse ska kunna placeras närmare järnvägen än
vad uppmärksamhetsavståndet anger men då måste en särskild riskanalys
genomföras. Om det behövs ska riskanalysen visa på förslag till riskreducerande åtgärder. En sådan riskanalys genomförs i enlighet med den metodik
som anges i länsstyrelsens RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen). Beﬁnner sig bebyggelsen bortom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd behöver inga riskreducerande åtgärder genomföras. I antagna
uppmärksamhetsavstånd är hänsyn tagen till urspårningsrisken.
I den kommuntäckande översiktsplanen är även Simrishamnsbanan markerad som järnväg för farligt gods. Det ligger i linje med att kommunen av säkerhetsskäl gärna ser godstraﬁk förﬂyttas från väg till järnväg. Det är dock inte
sannolikt att det blir godstraﬁk på sträckan och i Traﬁkverkets järnvägsutredning för Simrishamnsbanan, som är under framtagande, utgår man från att
banan inte kommer att traﬁkeras med gods. I utredningen beaktas dock risken
för urspårning av persontåg.
Malmös bangård består av två delar, en personbangård och en godsbangård. Godsbangården är lokaliserad i de nordliga delarna av bangården och
hanterar stora mängder farligt gods. Traﬁkverket har under 2012-2013 utarbetat
en riskanalys för Malmö godsbangård och anger där ett uppmärksamhetsavstånd på 270 meter för personer utomhus och 200 meter för personer inomhus.
Ingen del av planområdet innefattas av uppmärksamhetsavståndet för personer inomhus. Området norr om Stockholmsvägen och Hornsgatan ligger dock
inom uppmärksamhetsavståndet för personer som vistas utomhus. Uppförs ny
bebyggelse inom uppmärksamhetsavståndet ska riskanalyser genomföras för
att visa om, och i så fall hur, bebyggelsen kan skyddas och hur godsbangårdens fortsatta verksamhet kan säkerställas.
Stora delar av planområdet har använts för olika typer av förorenande verksamheter, vilket medför att det ﬁnns både påträﬀade och misstänkta markföroreningar. För de områden som består av fyllnadsmassor ﬁnns det en generell misstanke om markföroreningar. Någon genomarbetad kartläggning är dock inte
gjord.
PLANERINGSRIKTLINJER
PL ANERINGSRIK T LI N J ER
•
Riskanalyser ska genomföras för bebyggelse som lokaliseras inom Malmö
stads angivna uppmärksamhetsavstånd till järnvägar och Traﬁkverkets
angivna avstånd till godsbangården.
•
Ett fåtal godstransporter ska kunna traﬁkera Simrishamnsbanan, kanske 1-2
godståg per dygn, förutsatt att konsekvenserna av de åtgärder som behövs
för att bibehålla en god säkerhetsnivå inte blir för omfattande för ekonomin,
stadsbilden eller möjligheten att bygga en tät och blandad stad.
•
Simrishamnsbanan ska ligga i tråg, vilket höjer säkerheten för intilliggande
bebyggelse både vid urspårning och vid olycka med farligt gods.
•
Malmö stad ska, i enlighet med den kommuntäckande översiktsplanen, fortsätta verka för en yttre godsbana utanför stadsbebyggelsen så att mängden
farligt gods på Kontinentalbanan på sikt kan reduceras. Åtgärder som avsevärt försvårar denna funktion ska inte planeras så länge inte en ny järnväg
för godståg anläggs utanför Malmös stadsbebyggelse.
•
Området norr om Ellstorp idag.
Fortsatt planläggning behöver föregås av markundersökningar för att lokalisera markföroreningar och fastställa behov av åtgärder.
U P PM Ä R K S A M H E TS AVS TÅ N D
Uppmärksamhetsavstånd för kontor längs järnväg där det transporteras farligt gods (30 meter).
Uppmärksamhetsavstånd för bostäder längs järnväg där det transporteras farligt gods (80 meter).
Uppmärksamhetsavstånd för risker vid vistelse utomhus vid olycka på godsbangården.
Bebyggelse kan placeras närmare järnväg och bangård än vad riktlinjerna anger men då ska en särskild
riskanalys genomföras.
37
PLANERINGSRIKTLINJER
Buller och luftföroreningar
A Läs mer i Malmö stads Tillämpningstidskrift för buller (godkänd av Stadsbyggnadsnämnden 2013-03-11).
God ljud- och luftkvalitet är viktig för att Malmö ska vara en hälsosam stad att
leva i men även för att stärka Malmös attraktivitet. Buller och luftföroreningar
måste därför uppmärksammas och beaktas i den fortsatta planeringen.
Planområdet exponeras av vägtraﬁkbuller från framför allt Stockholmsvägen,
Lundavägen, Hornsgatan och Sallerupsvägen och tågtraﬁkbuller från Kontinentalbanan, Stambanan och bangårdsområdet. Beroende på hur Simrishamnsbanan utformas kan även denna ge upphov till bullerstörningar. Om Simrishamnsbanan läggs i ett nedsänkt läge minskar bullerstörningarna och möjliggör
bebyggelse närmre spåren utan att ytterligare bullerskydd behöver uppföras.
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft ﬁnns för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid och ﬁnpartiklar. Inom planområdet är det
endast vid Hornsgatan där miljökvalitetsnormerna överskrids, det är för kvävedioxid.
En ökad befolkning i kombination med nya målpunkter och servicefunktioner kan i sig medföra ökad biltraﬁk med tillhörande störningar som följd. En
tätare bebyggelse i anslutning till gatorna bidrar visserligen till tystare miljöer på
den skyddade sidan men kan ytterligare belasta luftkvaliteten lokalt. Med en
variation av hushöjder och en medveten utformning av bebyggelsestrukturen
kan luftcirkulationen underlättas.
Malmö stad arbetar för att minska antalet onödiga transporter med bil till
förmån för gång, cykel och resor med kollektivtraﬁk. Detta ger förutsättningar för
en bättre ljud- och luftkvalitet än vad som annars hade varit fallet.
P L AN ERI N G S R I K T L I N J E R
Dygnsekvivalenta ljudnivåer på 2 m
höjd. Grönt motsvarar ≤ 55 dBA. Färgfält i 5dB-intervall. Sammanlagda ljudnivåer från väg- och tågtraﬁk.
38
•
Verksamheter som medför bullerstörningar för omgivningen ska inte lokaliseras inom planområdet.
•
Den nya bebyggelsens innehåll och utformning behöver ta hänsyn till spridningen av luftföroreningar och buller. I de mest bullerstörda delarna ska
verksamhetslokaler och parkeringshus kunna användas för att skydda bakomliggande bostadsbebyggelse. Möjligheten att bygga genomgående
lägenheter för att klara kraven på "tyst sida" ska också prövas.
•
Där bullerskydd är oundvikliga ska de ges en stadsmässig och yteﬀektiv
utformning.
•
För att minimera buller och utsläpp ska såväl huvudgator som lokalgator
utformas så att ett lugnt traﬁktempo uppnås.
•
Vegetation ska ﬁnnas längs gatorna för att förbättra luftkvalitén.
•
Åtgärder som bidrar till ökat användande av kollektivtraﬁk eller cykel ska
uppmuntras.
RIKSINTRESSEN
Riksintressen
PL ANO MR Å DET BERÖ R S AV F Ö L J AN DE S J U RI K S I N T R E S S E N.
•
•
•
•
•
•
•
Riksintresse för järnväg, Arlöv-Malmö C-Lockarp/Lernacken (Stambanan)
Riksintresse för järnväg Godsstråket genom Skåne (Kontinentalbanan)
Riksintresse för järnväg, Östervärn-Brågarp (Simrishamnsbanan)
Riksintresse för tågstationer (Östervärns station)
Riksintresse för Malmö godsbangård
Riksintresse och föreslaget till utökning av riksintresse för kulturmiljö, M:K 114 Malmö
Riksintresse för kustzonen
RIKSINTRESSEN FÖR J ÄRN VÄG
Planområdet berör riksintresset för järnväg avseende Stambanan, Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan. Vid genomförande av planförslaget kommer ny
bebyggelse att lokaliseras i närheten av dessa riksintressen. Bebyggelsens läge
och utformning kommer att behöva anpassas avseende buller, vibrationer, säkerhet och luftkvalitet för att inte inkräkta på riksintressena. Vilka åtgärder som
behöver vidtas kommer att studeras vidare i efterföljande detaljplanearbete i
samråd med bland annat Traﬁkverket. Avsikten är att tillkommande bebyggelse
inte ska påverka riksintressena på ett sätt som medför nya begränsningar för
dagens eller den framtida tågtraﬁken. För att stärka kapaciteten för godstransporter på järnväg har Malmö stad i den kommuntäckande översiktsplanen redovisat ett reservat för en yttre godsbana parallellt med Yttre Ringvägen.
Riksintresset för Simrishamnsbanan innefattar endast enkelspår. Med tanke på
de lokala, regionala och nationella satsningarna på att öka kollektivtraﬁken och
spårbundna tranporter lämnar planförslaget utrymme för dubbelspår längs Simrishamnsbanans sträckning. På så sätt stärks riksintresset ytterligare. Godstransporter
kan bli möjliga och planförslaget tar höjd för detta men sannoliktheten bedöms i
Traﬁkverkets järnvägsutredning som låg. För att minska Simrishamnsbanans konﬂikter med andra intressen föreslås banan förläggas i tråg på en del av sträckan.
Att Simrishamnsbanan passerar under Kontinentalbanan medför ingen påverkan på riksintressena då Kontinentalbanans funktion kommer att kvarstå. En dialog
med Traﬁkverket kommer att föras i tidiga skeden så att störningarna under
byggskedet kan begränsas. Den järnvägsutredning som Traﬁkverket har utarbetat
för Simrishamnsbanan visar att åtgärder på spårområdet vid Östervärns station
snarare förbättrar för riksintressena än försvårar.
A Läs mer om Traﬁkverkets järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning för Simrishamnsbanan som
har varit på samråd under våren 2013
på http://www.traﬁkverket.se/simrishamnsbanan/
RIKSINTRESSE FÖR TÅGS TATI O N ER
I samband med att Simrishamnsbanan tas i bruk för persontraﬁk kan läget för
Östervärns station komma att behöva justeras. Detta påverkar inte riksintressets
funktion. Däremot medför det föreslagna bebyggelsetillskottet ett ökat resandeunderlag, vilket stärker riksintresset.
A Läs mer om värdebeskrivningen av
riksintressen i Malmö stads digitala
översiktsplan på http://www.malmo.se/
op/karta.
RIKSINTRESSE FÖR MALMÖ GODSBANGÅRD
Malmö godsbangård är en strategiskt viktig rangerbangård med internationell traﬁk. En fortsatt utveckling av spårburen traﬁk ligger i linje med inriktningen i översiktsplanen för Malmö. Föreslagna åtgärder försvårar inte påtagligt nyttjandet av
anläggningen. Förändrad markanvändning i riksintressets närhet kommer att
genomföras med hänsyn till anläggningens funktionalitet, buller, vibrationer,
säkerhet med mera. Detta är framför allt aktuellt i planområdets nordligaste delar.
39
RIKSINTRESSEN
RI KS I N TR E S S E F ÖR K U LT U R MI L J Ö
Västra delen av planområdet sammanfaller med gällande riksintresse för kulturmiljö. Riksintresset anger att förändringar som berör den bebyggelse och de miljöer riksintresset är knutet till, ska ske med största möjliga varsamhet och med
respekt för dess värden och karaktär. Som stöd för riksintresset har Malmö stad i
den kommunövergripande översiktsplanen pekat ut vilka områden som bedömts
vara särskilt skyddsvärda ur ett lokalt perspektiv, så kallade kulturhistorisk särskilt
värdefulla miljöer. Därutöver har bebyggelsen klassiﬁcerats i olika stadskaraktärer
för vilka planeringsriktlinjer utarbetats.
Planförslaget innebär en utbyggnad med blandad stadsbebyggelse med
goda förutsättningar för bevarande av kulturmiljövärden, både avseende byggnader och strukturer. Planförslaget innebär till stor del nybyggnation på ruderatmark, industrimark och lågt exploaterad mark, vilket medför begränsad påverkan
på värdefull bebyggelse.
Intill Östervärn station ligger idag Malmös äldsta koloniförening Lundavägen.
Koloniområdet har höga kulturhistoriska värden som kan påverkas negativt av
utvecklingen kring Östervärns station och den därmed förknippade satsningen
på kollektivtraﬁken. Den framtida strukturen kring stationen behöver därför studeras vidare.
Den huvudstruktur som planförslaget anger har tagit fasta på den historiska
strukturen i området i form av byggnader, öppna platser och genombrytningar
genom Kontinentalbanans banvall. Ytterligare tillvaratagande av områdets kulturmiljövärden blir viktiga frågor i samband med plan- och lovbeslut. Malmö stad
har i den kommunövergripande översiktsplanen också utarbetat ett förslag till
utvidgning av riksintresseområdet, där hela planområdet inbegrips.
RI KS I N TR E S S E N F ÖR K U S T ZON E N
Planområdet tangerar riksintresset för kustzonen som omfattar stora delar av
västra Malmö. Främsta syftet med riksintresset är att skydda natur- och kulturvärden som är knutna till kustområdena och säkra dem allmänhetens tillgänglighet,
för rekreation och turism. Eftersom planområdet avskärmas från kusten av
hamn-, spår- och industriområden berörs det inte av syftet med riksintresset.
R I KS I N T R E S S E N
40
Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G
Utblickar bortom översiktsplanens tidshorisont
Det nordvästra planområdet har potential att på lång sikt utvecklas till en del av centrala Malmö. Samtidigt kan de miljö- och barriäreﬀekter som traﬁken ger upphov till
minimeras. Det goda kommunikationsläget och entréfunktionen innebär ett stort ﬂöde av människor som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. En utveckling skulle innebära stora infrastrukturförändringar som bör föregås av fördjupade studier.
BAKGRUND
Området mellan bangården, Byggmästaregatan, Stockholmvägen och Hornsgatan är
avskärmat av traﬁkleder. Bara 350 meter från Östervärns station och 1 200 meter från
Malmö Centralstation är stora delar av marken obebyggd eller utgörs av lågt utnyttjad industrimark. Den täta blandade staden slutar abrupt vid detta mellanrum som
sammantaget ger ett intryck av att vistas i en utpräglat traﬁktillvänd miljö.
I området ﬁnns det omistliga byggnader med viktiga samhällhällsfunktioner
som Traﬁkverkets ledningscentral och den fortfarande aktiva och kulturhistorisk
värdefulla avloppspumpstationen Rosendal, uppförd i början av 1900-talet.
Andra delar av området domineras av en transformatorstation, industrilokaler,
traﬁkleder och dåligt använda parkeringsplatser.
Norr om Hornsgatan och Stockholmsvägen ﬁnns det potential att skapa en
stadsmässig struktur på lång sikt.
Alternativa vägdragningar behöver studeras vidare.
Vy från korsningen Lundavägen/Hornsgatan. Visionsbild: Dziugas Lukosevicius.
41
Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G
Stockholmsvägen kommer att vara den traﬁkled norrifrån som under överskådlig
framtid ska ta hand om stora mängder motortraﬁk till och från en växande innerstad
även om det ﬁnns ambitiösa mål om att minska mängden biltraﬁk inom, till och från
staden. Den stora mängden traﬁk (personbilar, godstraﬁk och bussar) som i dag passerar igenom detta område ska ses både som en tillgång för Malmö som ett regionalt
centrum men kan å andra sidan ha en negativ påverkan på stadens utveckling. Målet
är att skapa en mer sammanhållen stad, en bättre och mer eﬀektiv markanvändning
och ett rikare stadsliv som gynnar gående och cyklister.
E T T A LT E R N AT I V T I L L DAG E N S S TA D S S T R U K T U R
Schematisk karta som visar hur mer
blandad stad kan tillskapas.
Om en utbyggnad med blandad stad
visar sig vara möjligt även i den nordvästra delen av planområdet ﬁnns det
potential för upp till 600 bostäder,
1 500 arbetsplatser med ett behov av
150 förskole- och 200 skolplatser.
42
Syftet med att utveckla det nordvästra planområdet är att utnyttja marken eﬀektivare i ett centralt och stationsnära läge. Nya innerstadsliknande strukturer kan
förbättra integrationen av hela planområdet i Malmö generellt och i Nyhamnen i
synnerhet.
Målet är en ny, tätare bebyggelse med nya målpunkter i närheten av Östervärns station, en oﬀentlig miljö som är anpassad till fotgängare och cyklister, ett
rikt stadsliv och en mer integrerad stad.
Det ﬁnns ett ﬂertal olika möjligheter att bryta den barriärskapande traﬁkstrukturen. Ett alternativ till dagens stadsstruktur är att ﬂytta de stora traﬁkströmmarna till ett läge närmare Kontinentalbanan och bangården. Detta skulle
skapa större utvecklingsmöjligheter för kvarteren runt om det nuvarande köpcentret söder om Hornsgatan.
En ny gatustruktur skulle kunna uppnås med samma funktion och kapacitet
som i dag men med en större blandning av traﬁkslag, ett lugnare traﬁktempo,
ﬂer korsningspunkter för fotgängare och cyklister samt en förbättrad kollektivtraﬁk med reserverade körfält för bussar och anknytning till Östervärns station. Den
mark som frigörs skulle kunna bebyggas och läka den fragmenterade stadsstrukturen. Mellan de traﬁkerade gatorna kan större sammanhängande och lugnare
kvarter skapas. Luftkvalitén och skyddet mot bullret från Kontinentalbanan och
traﬁklederna kan då förbättras genom varierande byggnadshöjder och en sluten
kvartersstruktur.
VI DAR E U T R E D N I N G A R N ÖDVÄ N D I G A
Avsikten är att uppnå en utveckling som ger positiva sociala, miljömässiga och
stadsmässiga eﬀekter, men det krävs stora investeringar för att kunna förändra
den beﬁntliga infrastrukturen. I dagsläget kan det vara svårt att ﬁnna dessa
resurser. Bortom genomförandetiden för översiktsplanen, som ligger ungefär 20
år framåt, kan markvärdet ha ökat så pass mycket att en innerstadsliknande
exploatering av det nordvästra planområdet blir möjlig.
Till dess behövs fortsatt dialog med markägarna, myndigheter och djupgående
analyser samt en kostnadskalkyl. Det är viktigt att fastställa att en möjlig utveckling
av detta delområde inte påverkar en tidigare utbyggnad av fastigheterna söder om
Stockholms- och Lundavägen i anslutning till Östervärns station.
GENOMFÖRANDE
Genomförande
Malmö stad, markägare, fastighetsutvecklare och myndigheter bär gemensamt ansvar
för att förverkliga de mål som ställs upp i översiktsplanen. Här beskrivs översiktligt
vilka processer som behöver följa efter planens antagande.
Under genomförandet behöver samverkan mellan nämnder, förvaltningar och
bolag ytterligare intensiﬁeras så att prioriteringar och investeringar sker på ett
samordnat, strategiskt och målinriktat sätt och med ett långsiktigt perspektiv.
Dialogen med medborgarna och andra aktörer, som har skett under översiktsplaneprocessen, behöver vidareutvecklas under genomförandetiden. Det är särskilt
viktigt att boende i området upplever att de har möjlighet att ta del av och ge
synpunkter på områdets utveckling. Dialogen bör utformas så att mäns, kvinnors, äldres, ungdomars och barns synpunkter blir hörda.
STO R POTENTIA L M EN O KL AR UTBYGGN ADS O R D N I N G
Planområdet beräknas rymma cirka 4 200 bostäder och 4 300 arbetsplatser. Detta
generar i sin tur ett behov av minst 850 förskolplatser och drygt 1 000 skolplatser.
Tillsammans utgör den nya bebyggelsen cirka 570 000 kvm BTA.
Genomförandet av översiktsplanen kommer till stor del att vara beroende av
faktorer som Malmö stad inte själv råder över. Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt kan vara svår att styra eftersom kommunens markinnehav är begränsat.
Det är därför angeläget att alla förvaltningar inom Malmö stad anammar en
öppen och positiv attityd till goda initiativ från fastighetsägare och byggherrar.
Vissa delar av planen kan förverkligas inom fem år medan andra förslag får ses på
10-20 års sikt.
När det gäller området mellan Hornsgatan och Byggmästaregatan ligger en
möjlig utveckling bortom översiktsplanens tidshorisont. Ett positivt ställningstagande för en långsiktig utveckling av detta område betyder dock inte att en
utbyggnad av kvarteren mellan Södra Bulltoftavägen, Lundavägen och Stockholmsvägen inte är möjlig i ett längre perspektiv.
ÖSTERVÄ RNS STATI O N
Att Östervärns station åter tas i bruk är av stor betydelse för planområdet. Det
kommer ﬁnnas goda möjligheter att ta tillvara hela planområdets potential när
Malmöringen öppnas, vilket beräknas ske under 2015-2016. I samband med öppnandet kommer det i första fasen ske mindre ombyggnader av Östervärns station. En tidig planering av området närmast stationen, både öster och väster om
Kontinentalbanan, behövs för att ge en positiv signal för hela planområdets
utveckling och för att skapa ett större resandeunderlag.
Malmö stad har därmed ett stort intresse av att samarbeta med Traﬁkverket,
som äger spårområdet, och privata markägare som driver planeringsprocessen
för området kring stationen. Vidare utredningar om angöring av lokala och regionala bussar, risk- och konsekvensanalyser i samband med byggnation nära Kontinentalbanan och en möjlig framtida spårvagnsdragning längs Södra Bulltoftavägen behöver göras. Förutom Traﬁkverket, Malmö stad och de privata markägarna
behöver samordning inledas med Länsstyrelsen, Skånetraﬁken, Räddningstjänsten Syd och andra berörda aktörer inom Malmö stad.
43
GENOMFÖRANDE
Det är viktigt att området närmast stationen används så att det kollektivtraﬁknära läget utnyttjas på ett bra sätt. Hur området ska utformas för att skapa en
levande och trygg stationsmiljö behöver studeras vidare. Malmö stad äger marken intill Östervärns station som arrenderas av koloniföreningen Lundavägen.
Om koloniområdet inte ska vara kvar i sitt nuvarande läge eller form behöver ett
ersättningsområde inom rimligt avstånd säkras i god tid. Hur platsens kulturhistoriska värde ska tillvaratas behöver utredas, bland annat i samarbete med
Malmö Muséer.
SIMRISHAMNSBANAN OCH KONTINENTALBANAN
När Simrishamnsbanan kommer att realiseras är i dagsläget inte möjligt att svara
på. Under 2014 tar Traﬁkverket fram en järnvägsutredning för banan. Där redovisas järnvägens läge, utformning och konsekvenser.
Innan nästa planeringsskede, som är att utarbeta en järnvägsplan, måste
ﬁnansieringen vara säkrad. Har inte järnvägsbygget påbörjats senast fem år efter
järnvägsplanen har vunnit laga kraft så upphör den, enligt dagens lagstiftning,
att gälla. Arbetet med att ﬁnna en ﬁnansiering måste intensiﬁeras och ske
gemensamt av kommunerna längs järnvägen, Region Skåne och Traﬁkverket.
Medan arbetet med att lösa ﬁnansieringen pågår så ska föreslagen järnvägssträckning bibehållas som reservat. Investeringarna för att starta traﬁk på Simrishamnsbanan behöver inte vara lösta för att planområdet ska kunna bebyggas.
I dagsläget traﬁkeras det beﬁntliga järnvägsspåret längs Simrishamnsbanan
inte. Under planeringstiden skulle det vara fördelaktigt att spårområdet, som ägs
av Traﬁkverket, blir temporär tillgängligt som en del av ett aktivitetsstråk. Samordning mellan Malmö stad och Traﬁkverket behöver ske i detta fall. Oklarheter
om tidplanen kring Simrishamnsbanans tillkomst ska inte fördröja en utveckling
av planområdet intill järnvägen. Markägarna längs Simrishamnsbanan och
Malmö stad behöver samordna gatusträckningar och bebyggelsegräns längs
banan med Traﬁkverket och Räddningstjänsten Syd. För att byggelsen ska kunna
lokaliseras nära Simrishamnsbanan bör riskbedömning ske och säkerhetsscenarier ska prövas i fortsatt planarbete.
Planeringsarbetet med att åstadkomma en yttre godsbana parallellt med
Yttre Ringvägen har inte utvecklats vidare. En överföring av godstraﬁk från Kontinentalbanan skulle vara till fördel för planområdet. Reservatet ska därför kvarstå
och dialogen för att skapa en samsyn mellan kommunerna i sydvästra Skåne ska
fortsätta.
KO PPLI N G A R OC H E X P LOAT E R I N G S G R A D
Bibehållandet av beﬁntliga och skapandet av nya möjligheter att korsa den
nedsänkta Simrishamnsbanan är väsentligt för att läka staden. Källa: Järnvägsutredning Simrishamnsbanan delen Malmö-Tomelilla 2014-02-21.
44
Områdets centrala läge tillsammans med järnvägarnas barriärverkan gör det särskilt viktigt att vidta åtgärder som bryter barriärer och läker samman staden.
Singelgatans förlängning genom Södra Kirsebergsstaden har stor betydelse för
områdets tillgänglighet och framtida exploatering. Den kan temporärt anläggas
utan att invänta Simrishamnsbanans traﬁkering och därefter byggas om till bro
över den nya nedsänkta järnvägen. Detta gäller även den nya gång- och cykelförbindelse som föreslås sammanbinda Södra Kirsebergsstaden med Johanneslust.
Andra kopplingar som behöver tillkomma är gång- och cykelförbindelser
(kanske även som lokalgator) under Kontinentalbanan mellan Ellstorp och Södra
Kirsebergsstaden och mellan Ellstorp och Johanneslust. Dessa kan eventuellt till-
GENOMFÖRANDE
komma först i samband med anläggandet av Simrishamnsbanan. Östra Fäladsgatan, Vattenverksvägen och Mölledalsgatan korsar i dag Simrishamnsbanan i plan.
Det kan de fortsätta göra men när traﬁkeringen av banan kommer igång ska de
byggas om så att de korsar banan på bro.
Kostnader för de tillkommande och bibehållna kopplingarna kan ställas emot
områdets förbättrade integration med Malmö och eﬀekter som ger bättre förutsättningar för en högre exploatering, större trygghet, bättre tillgänglighet till kollektivtraﬁk, handel och grönområden. Det förbättrar också möjligheten att skapa
verksamheter och nya målpunkter inom planområdet, framför allt i Södra Kirsebergsstaden. Livskvalitén hos de boende och värdet på området förväntas öka.
Kopplingar gynnar både utvecklingen av marken längs järnvägen men även
Malmö stad. Markägarna behöver tillsammans med Malmö stad ta ansvar för att
tillsammans med Traﬁkverket reda ut möjligheter att ﬁnansiera och genomföra
förbindelser förbi Kontinental- och Simrishamnsbanan. Även möjligheter till tillfälliga kopplingar mellan Johanneslust och Järnvägsverkstäderna i väntan på att
Simrishamnsbanan åter tas i bruk ska prövas. Vid planering av Simrishamnsbanan behöver Traﬁkverket samordna planeringen med Malmö stad, markägarna
och andra berörda förvaltningar och myndigheter.
KOMMUNA L SERV I C E
Att tillhandahålla service, plats för fritid och ytor för rekreation och oﬀentliga
möteplatser skapar trygghet, höjer områdets attraktivitet och hjälper människor
att ha en arena för delaktighet och dialog. Eftersom Malmö stad inte äger mycket
mark inom området är det viktigt att ytorna för skolor, förskolor, olika typer av
serviceboenden, fritidsanläggningar, parker, torg, gator och ytor för öppen dagvattenhantering reserveras i ett tidigt skede. Därför behöver markförvärv göras
av Malmö stad. Inför detaljplanläggning behöver markägarna koordinera sina
planer med Malmö stad som samordnar behovet för hela planområdet i enlighet
med översiktsplanens intentioner.
Det råder brist på förskolor, skolor, grönområden och andra typer av mötesplatser i planområdets närhet. Tillkommande funktioner behöver därmed även
täcka de behov som ﬁnns i dag. Förutom att i tidigt skede förvärva mark ﬁnns det
möjlighet att säkerställa tillkomsten av service genom att prioritera detaljplaner
med sådant innehåll.
Vissa servicefunktioner kan även tillhandahållas av privata aktörer. Skulle en
sådan lösning innebära att nya multifunktionella och yteﬀektiva lösningar blir
möjliga ska detta bejakas.
EFFEK TIVARE MARKUTNYT TJANDE
Genom samordning av olika funktioners eller intressenters ytanspråk kan marken
användas eﬀektivt. Då mark för dagvattenhantering inte är vattenfylld kan de till
exempel användas för lek och bollspel. Samutnyttjande av fritidsytor, parker och
skolgårdar kan också leda till att markanspråken sänks. Detsamma gäller parkeringsbehovet. Kontorsanställda och boende har behov av parkeringsplatser vid
olika tidpunkter på dygnet. Genom samordnade parkeringslösningar sparas
både mycket plats och pengar. Denna typ av lösningar ska eftersträvas varför dialog mellan ﬂera olika parter behöver initieras.
45
46
KO N S E K V E N S E R
Konsekvenser
Översiktsplanen för del av Kirseberg bygger på den kommuntäckande översiktsplanens mål att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och
en attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är
ömsesidigt beroende av varandra. Konsekvenser av översiktsplanens genomförande
redovisas nedan för varje aspekt.
Miljökonsekvenser
Miljöaspekterna har fått en allt mer betydande roll i planeringen och miljöfrågor
genomsyrar därför i hög grad översiktsplanen, som är framtagen för att som helhet minimera påverkan på miljön. Genomförande av översiktsplanen kan ge
både positiva och negativa miljöeﬀekter som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB).
En avvägning av miljökonsekvenser görs kontinuerligt i arbetet med översiktplanen från framtagande av samrådsunderlaget till utställningsförslaget och
antagandehandlingar. Miljökonsekvensbeskrivningen ska behandla frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande vad översiktsplanen anger. Beskrivningen tar upp områden som behöver utredas ytterligare som en vägledning
kring vilka underlag som krävs för kommande detaljplaner.
OL IK A A LTERNATI V
Översiktsplanens miljökonsekvenser skall jämföras med ett så kallat nollalternativ,
vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan förändringar. Malmös
kommuntäckande översiktsplan antogs maj 2014 och den fördjupade översiktsplanen för del av Kirseberg är en fördjupning av den kommuntäckande översiktsplanen, där riktlinjer för utveklingen av området har angetts. Planområdet är i översiktsplanen fastställd som ny blandad stadsbebyggelse och Simrishamnsbanan förordas nedsänkt. Planförslaget skiljer sig inte i väsentlig grad från den kommuntäckande översiktsplanen. I förhållande till nollalternativet ﬁnns det mindre justeringar
i planförslaget, framför allt har ﬂer gröna kopplingar införts, för att stärka tillgängligheten mellan planområdet och övriga staden och grönområden.
Nollalternativet ställs mot två utvecklingsalternativ. I och med att nollalternativet
inte innebär stora skillnader med planförslaget kommer miljökonsekvenserna i stort
sätt vara de samma. Mera relevant är det att jämföra med alternativet oförändrad
markanvändning, Alternativet får benämningen Oförändrad markanvändning.
Planförslaget jämförs också med alternativet Simrishamnsbanan förläggs i
markplan. Vid Simrishamnsbanan förlagd i markplan förloras möjligheterna till
kopplingar mellan områdets olika delar i markplan över spåren. Färre och oattraktiva kopplingar, och minskade rörelser genom området. Konsekvenserna av
om den förläggs i markplan eller nedgrävt blir olika framför allt vad det gäller
bullerfrågan och möjligheten att bygga nära spåren, och risker i samband med
den spårbunden traﬁken ökar.
A Läs mer: Miljökonsekvensbeskrivning till översiktsplan för del av Kirseberg, som redovisas i ett separat dokument och fungerar som ett beslutsunderlag vid antagandet av
översiktsplanen.
www.malmo.se/fopkirseberg
B E T YDA N D E M I L J Ö PÅV E R K A N
Området innehåller kända markföroreningar på ett ﬂertal platser kopplat till tidigare verksamheter i området. Om översiktsplanen inte genomförs ﬁnns det en
risk att markföroreningarna inte kommer att åtgärdas.
47
KO N S E K V E N S E R
Den ökade traﬁken, som en större utbyggnad innebär, kan medföra negativa
konsekvenser för luft och öka bullernivåerna. Luftkvalitén ligger redan i dag nära
gränsen för det tillåtna intill planområdets större vägar. Delar av området är
redan starkt bullerutsatta från infartsvägen till Malmö och från järnvägarna som
skär genom området. Nollalternativet skulle kunna ge en mindre risk för försämrad luftkvalitet och buller som förorsakas av transporter, som den nya bebyggelsen i planförslaget ger upphov till. Men dagens utveckling innebär att risken för
buller och luftkvalitetsproblemen ändå ökar längs beﬁntliga gator och järnvägsspår på grund av en ökad inpendling med bil.
Genom medveten planering och byggande kan problem med buller och luftkvalitet minimeras. På särskilt belastade platser kan traﬁkregleringar och liknande åtgärdar erfordras för att klara till exempel miljökvalitetsnormerna (MKN)
för luft och buller. Förutsättningar för att klara normerna för luft och buller
bedöms inledningsvis bra om hänsyn tas i den efterföljande planeringen, till
exempel genom lokalisering av verksamheter mot järnvägar, genomgående
lägenheter med en ”tyst sida” mot gården eller varierande byggnadshöjder för
att öka luftcirkulationen.
En utbyggnad nära Malmö centrum och Östervärns station skapar förutsättningar för ett hållbart resande. En tätare stad ger ﬂer människor kortare avstånd till
arbete, service, kultur och annat. Genom att förbättra gång-cykel och kollektivtraﬁkförbindelser skapas förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet
kan minskas, hälsoläget förbättras och de negativa eﬀekterna på klimat och lokal
miljö begränsas.
När ytterligare ytor hårdgörs och bebyggs kommer ytavrinningen öka. Likaså
kommer utsläppen från reningsverket öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli ﬂer. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten och gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts.
Genomförandet av planen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna för ytvatten.
PO S I TI V S A M L A D B E D ÖM N I N G
Sammanfattningsvis är översiktsplanens positiva miljökonsekvenser följande:
•
Ett eﬀektivare markutnyttjande när tidigare verksamhetsområden tas i
anspråk för ny, tät bebyggelse.
•
Blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med god tillgång till lokal och
regional kollektivtraﬁk och en god infrastruktur för gående och cyklister.
•
Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer genom detaljplanläggning.
•
Skapande av nya rekreativa stråk, kompletterade med parker, ytor för fritidsaktiviteter, gång- och cykelstråk.
•
Skapande av nya naturmiljöer och kompensation för negativ påverkade
naturvärden.
Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av översiktsplanen bidrar
till en hållbar utveckling av Malmö och motiveras av denna. Stadsutveckling i ett
stationsnära läge är i linje med inriktningen i den kommuntäckande översiktsplanen. Genom förtätning och utnyttjande av de beﬁntliga markresurserna sparas
48
KO N S E K V E N S E R
åkermark utanför den täta staden. I takt med att planprocessen fortsätter och frågor och delområden studeras i detalj behöver också förslagens miljökonsekvenser studeras vidare.
M I L J Ö K VA L I T E TS M Å L
Miljömål ﬁnns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö
lagt fast höga ambitioner på klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi 2030 vilket innebär behov av särskilda insatser för lokal
energiproduktion och energieﬀektiva byggnader.
Totalt ﬁnns sexton miljökvalitetsmål och ett stort antal delmål. Översiktplanen bedöms i huvudsak medverka till uppfyllandet av de relevanta nationella
miljömålen och Malmö stads miljömål.
Sociala konsekvenser
Införandet av sociala konsekvensbeskrivningar under planeringsarbetet är en av
de åtgärder som Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö lett till. Beskrivningen av planförslagets sociala konsekvenser är strukturerad efter planområdets mål (sida 8).
INTEGRER AD OCH SAMMANHÅLLEN STAD
Tillgänglighet är en viktig jämlikhetsfråga för att alla, oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning ska kunna ta del av stadens utbud. En ökad tillgänglighet är
även en viktig förutsättning för att beﬁntliga och nya mötesplatser ska kunna
aktiveras av människor med olika bakgrund och intressen. Nya gång-, cykel- och
kollektivtraﬁkförbindelser som binder ihop planområdets delområden med
Malmö centrum bidrar till att det blir lättare för ﬂer att röra sig till, från och inom
planområdet.
Liv och rörelse i planområdet under olika tider på dygnet ökar möjligheterna
till möten mellan människor med olika bakgrund. Dessutom kan den upplevda
tryggheten i området öka. När Östervärns station tas i bruk kan den bli en viktig
mötesplats för boende- och verksamma i området. Stationen kan skapa förutsättningar för en ökad funktionsblandning, med ﬂer verksamheter och ett ökat
serviceutbud i närområdet och längs samlande stråk.
Genom att erbjuda ett varierat bostadsbyggande vad gäller hustyper, lägenhetsstorlekar, upplåtelseformer och arkitektur, kan människor med olika förutsättningar och behov ges möjlighet att bosätta sig i planområdet.
Om nya kopplingar och ett varierat bostadsutbud uteblir och Östervärns station inte utformas som en samlande och trygg mötesplats blir området mindre
attraktivt att bo i och vara verksam i och det ﬁnns sämre möjligheter för ett aktivt
stadsliv. Inﬂyttningen riskerar att avta eller stanna av vilket minskar underlaget
för service och ytterligare försämrar områdets attraktivitet. Det blir även svårare
att aktivera beﬁntliga och nya mötesplatser i området som kan upplevas isolerade från resten av staden.
49
KO N S E K V E N S E R
L I VS K VA L I T É G E N O M N Ä R H E T
Konsekvensen av att lokalisera servicefunktioner och mötesplatser nära kollektivtraﬁknoder, huvudstråk samt gång- och cykelstråk är att det blir enklare och närmare för ﬂer att ta sig till, exempelvis, förskola, skola, arbete, livsmedelsbutik och
fritidsaktiviteter. Genom att uppmuntra till aktivare rörelser ökar förutsättningarna
för en jämlik livskvalité och hälsa. Ett ökat folkliv kring kollektivtraﬁknoder och
längs samlande stråk kan även förbättra den upplevda tryggheten. Gång- eller
cykelavstånd till kvalitativa utemiljöer är särskilt viktiga för barn som är mer beroende av miljön nära hemmet. När servicefunktioner lokalieras nära kollektivtraﬁknoder kan ﬂer uppmuntras till att välja kollektivtraﬁk före bilen vilket förbättrar
luftkvalitén, ökar traﬁksäkerheten, minskar buller och främjar folkhälsan.
Den positiva utvecklingen hotas om servicefunktioner och mötesplatser inte
lokaliseras nära kollektivtraﬁknoder, huvudstråk samt gång och cykelstråk. Vardagsrörelserna blir längre, biltraﬁken ökar och säkerheten för fotgängare och
cyklister försämras. Möjligheten att skapa aktiva mötesplatser och förbättra
tryggheten i utemiljöer kan även minska.
K U LT U R E L L I D E N T I T E T I VA R I E R A N D E M I L J Ö
Genom att bevara och utveckla den kulturhistoriska strukturen och bebyggelsen
och låta nya byggnader inspireras av den äldre arkitekturens uttryck kan områdets identitet stärkas och dess historia levandegöras. En ökad förståelse för
områdets historia kan skapa en gemensam stolthet och öka engagemanget för
områdets fortsatta framväxt.
Genom att utveckla nya former för stadsodling, som är en populär företeelse i
området i dag, tillsammans med de boende kan samhörigheten, identiteten och
engagemanget för området stärkas.
Det ﬁnns en risk att områdets identitet och det engagemang som ﬁnns på
sikt urholkas om det inte utvecklas i enlighet med planförslagets intentioner.
Bevarandet av äldre byggnader av kulturhistoriskt värde kräver investeringar i
marksaneringar och att bebyggelsen anpassas till dagens behov och lagkrav.
Om inte de utmaningar som detta innebär kan tillgodoses är risken stor att attraktivteten minskar och att det blir svårare att skapa intressanta målpunkter för
andra Malmöbor i området. Engagemanget riskerar dessutom att minska om
mycket av den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen försvinner. Om inte den
stadsodlingskultur som ﬁnns i området i dag tas om hand och utvecklas i nya former när vissa av de beﬁntliga koloniområdena försvinner kan trivseln, gemenskapen och sammanhållningen i området minska.
DEN GRÖNA STADSDELEN
Genom att skapa mer grönska och förbättra tillgängligheten till gröningar, parker
och rekreationsområden kan förutsättningarna för hälsa, rekreation och trivsel
förbättras. Mer grönska bidrar till förbättringar av luftkvalitén. Grönområden och
gröna stråk uppmuntrar till motion, lek och rörelse.
Om inte de gröna kvalitéerna och gång- och cykelkopplingarna förbättras
enligt planens intentioner minskar förutsättningar för trivsel och hälsa i området
som i dag präglas av infrastruktur och hårdgjorda ytor. Barn, äldre och funktionshindrade bedöms påverkas särskilt negativt då de är mer beroende av miljön
nära hemmet.
50
KO N S E K V E N S E R
Ekonomiska konsekvenser
Att bedöma översiktsplans ekonomiska konsekvenser är ytterst komplext. Det
ﬁnns inte några direkta målformuleringar för översiktsplanearbetet som rör kommunens ekonomi. Däremot ﬁnns outtalade mål om rimliga investeringar och
låga driftskostnader. Att omvandla ett centralt område med goda kollektivtraﬁkförbindelser har bästa förutsättningar att på sikt ge samhällsekonomiska vinster.
Genom att bebygga centralt belägen mark och minska områdets barriärer
ökar möjligheterna att uppnå rationella storlekar på enheterna inom förskola,
grundskola, omsorg och andra kommunala verksamheter. Ett nytillskott av
boende och verksamma ger också möjlighet till bättre användning av redan
gjorda investeringar i form av beﬁntliga parker, gator och VA-nät. Planförslaget
medför vidare att jordbruksmark inte behöver tas i anspråk eller att busslinjer
måste förlängas. Det ﬁnns således fördelar med att marken bebyggs trots att det
inom planområdet knappt ﬁnns någon kommunal mark avsedd för ny bebyggelse.
Den föreslagna utvecklingen av ett mer miljöanpassat transportsystem kan
initialt medföra stora kostnader för uppbyggnad av infrastruktur och utökad kollektivtraﬁk. Simrishamnsbanan bedöms i Traﬁkverkets järnvägsutredning kosta
4–5 miljarder kronor. Att i Malmö kommun gräva ner banan i schakt skulle enligt
samma utredning ge en kostnadsökning på ytterligare cirka 500 miljoner kronor.
Eftersom Simrishamnsbanan inte ﬁnns med i Traﬁkverkets åtgärdsplan för 2014–
2025 så är kostnaderna inte möjliga att tidsätta. När järnvägen kan komma till
stånd är beroende av ﬁnansiärernas vilja. I väntan på detta kan planområdet
omvandlas med reservat för järnvägen. Stationen kan byggas om till starten av
Malmöringen och i väntan på traﬁkeringen av Simrishamnsbanan kan tillfälliga
plankorsningar byggas över spåren.
En hög sysselsättningsnivå är bra av många skäl, bland annat för att öka kommunens skattekraft. Ur det perspektivet ger planområdet stora möjligheter.
Översiktsplanen visar på goda etableringsmöjligheter för många av näringslivets
olika grenar, tät kontorsbebyggelse i stationsnära miljö och spännande uppstartsmiljöer i de gamla järnvägsverkstäderna . Ett dynamiskt näringsliv är viktigt
för staden och till förmån för Malmöborna och andra i regionen. En nyöppnad
Östervärns station ger också Malmöborna i den nordöstra delen av staden tillgång till den regionala arbetsmarknaden på ett enklare sätt än idag.
Stora delar av planområdet har varit under utredning en lång tid och därför
blivit eftersatt. Efter hand som staden växt har det blivit allt mer intressant att se
till områdets möjligheter. Bedömningen är att det är till godo för kommunen att
planområdet bebyggs på så framåtsyftande sätt att uppsatta mål kan nås. Ambitionen att skapa ett attraktivt område med social balans och att nå ett eﬀektivare
markutnyttjande i ett centralt läge går i riktning mot en långsiktig kommunekonomiskt fördelaktig stadbyggnadsstruktur.
51
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Planförutsättningar
I den kommuntäckande översiktsplanen anges prioriterade inriktningar för att skapa en attraktiv och
socialt-, miljömässigt- och ekonomiskt hållbar stad. Ett hållbart samhälle ger förutsättningar för ett
gott liv, både för dagens och för framtidens medborgare. De prioriterade inriktningarna syftar till att
generera en robust stadsstruktur som präglas av närhet, som är tät och grön, som läker samman staden socialt och fysiskt och som ger goda förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv och ﬂer arbetstillfällen. Den kommuntäckande översiktsplanens inriktningar är vägledande för arbetet med översiktsplan för del av Kirseberg.
NÄR A, TÄT, GRÖN OCH FUNK TIONSBL ANDAD STAD
Malmö är en stad som ska vara "nära". Den nära staden är ﬂexibel, yteﬀektiv och
sparar värdefull jordbruksmark. Malmö ska också byggas som en funktionsblandad stad så att en enklare vardag och ett intensivt och rikt stadsliv kan uppnås.
Parker behöver utvecklas för att ge en växande befolkning möjlighet till rekreation och stillhet men det behöver också ske ett tillskott av gröna platser som är
lättillgängliga och integrerade med bostäderna. Gång-, cykel- och kollektivtraﬁken ska utgöra grunden i traﬁksystemet och bidra till att länka ihop områden
som i dag är omgärdade av traﬁkleder och järnvägar. Målet är att alla Malmöbor
ska få en likvärdig och nära tillgång till stadens utbud och samhällsservice. Att
förtäta i beﬁntliga miljöer ställer krav på att ﬁnna nya lösningar så att stadens
samhällsfunktioner blir yteﬀektiva. Denna fördjupning av översiktsplan för
Malmö omfattar ett område som med sitt centrala läge har god potential att tillgodose behovet av en eﬀektivare och grönare markanvändning. Det ﬁnns också
möjligheter att minska de barriärer som ﬁnns i området och tydligare knyta det
samman med stadens mer centrala delar.
REGIONAL MOTOR FÖR GRÖN TILLVÄX T OCH SYSSELSÄT TNING
Öresundsregionen är en motor för grön tillväxt och en plats där tillväxt och hög
livskvalitet går hand i hand. Köpenhamn-Malmö-Lund ska vara en sammanhängande metropol som skapar ekonomisk dynamik i Öresundsregionen. Malmö ska
vidareutvecklas som en attraktiv stad för boende, besökande och företagsetableringar. Regional tillväxt utan negativa konsekvenser för klimat och miljö förutsätter att bostäder och arbetsplatser huvudsakligen lokaliseras till goda kollektivtraﬁklägen. Malmös alla delar ska vara fysiskt lättillgängligt att nå från omvärlden,
nya barriärer ska inte skapas. Östervärns station kan i detta sammanhang utgöra
en viktig nod som knyter Malmö bättre till övriga regionen och bidrar till att öka
områdets attraktivitetet för såväl verksamheter, företag och boende.
52
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
STA DEN SO M KULT UR ELL O C H DEM O KR ATI S K A R E N A
Stadsrummet är viktigt för en god samhällsutveckling. Det skapar en gemensam
kontaktyta för möten mellan människor och stimulerar demokrati och delaktighet. Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och attraktioner kan staden och stadsdelarna läkas samman socialt. Möjligheten att röra
sig till fots eller med cykel främjar folkhälsan som i sin tur är en förutsättning för
en positiv utveckling, för välfärd och för tillväxt. Att minska skillnaderna i hälsa
inom staden har hög prioritet. Bäst hälsa och välmående ﬁnns hos människor
som känner sig delaktiga. Staden stärks socialt av medborgares medverkan och
det är väsentligt att inom stadsplaneringens ramar verka för ett ökat deltagande
i förändringsprocesser. Genom att bryta de barriärer som omgärdar planområdet underlättas rörselser och beﬁntliga och nya lokala målpunkter tillgängliggörs
även för övriga Malmöbor.
A Läs mer i Översiktsplan för
Malmö (antagen av Kommunfullmäktige 2014-05-22).
www.malmo.se/op
53
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Området i ett regionalt perspektiv
Malmö beﬁnner sig i en expansiv region och har potential att tillsammans med
Köpenhamn och Lund bli Skandinaviens näringslivscentrum med bästa möjliga
förutsättningar för ett internationellt näringsliv. En rad satsningar pågår för att
öka regionens attraktivitet för etableringar av verksamheter, besöksmål och
bostäder. Bland dessa är utbyggnadsområdena Hyllie, Västra Hamnen, Nyhamnen och etableringen av ESS och Max IV i Lund, nya Öresundstågstationer och
infrastruktursatsningar i spårburen kollektivtraﬁk. På sikt kan det även bli aktuellt
med ytterligare en fast förbindelse över Öresund.
De regionala visioner som ﬁnns i till exempel Öresundsregional utvecklingsstrategi (ÖRUS) och Regionalt utvecklingsprogram i Skåne (RUP) om hållbar tillväxt, klimatanpassning och goda levnadsförhållanden stämmer väl överens med Malmös
regionala inriktning. Bland de frågor som berörs i de regionala visionerna är helhetssyn på kollektivtraﬁk och bebyggelsestruktur särskilt viktiga för Malmö.
Ett attraktivt område för bostadsbebyggelse och verksamhetsetableringar
som erbjuder stadsliv, kommunikationer och service kring Östervärns station kan
stärka Malmös och Malmö centrums roll i den regionala strukturen. Värnhem är
redan i dag en viktig knutpunkt för regional busstraﬁk, med expressbussar till
och från bland annat Lund. Vid öppnandet av Östervärns station för persontraﬁk
stärks Östervärn och Värnhems roll som regional kommunikationsnod vid Malmös entré norrifrån ytterligare. När Simrishamnsbanan åter traﬁkeras med persontåg knyts också östra Skåne till Malmö. Det minskar avståndet mellan orterna
längs Simrishamnsbanan och mellan Malmö och Lund samtidigt som det ger
ytterligare ﬂöde av människor genom planområdet.
I samrådsunderlaget till en gemensam strukturbild för Malmö-Lund föreslås
den ﬂerkärniga ryggraden som konkretiserad framtidsbild för Malmö-Lund med
sikte på år 2030. Underlaget betonar vikten av att Malmös nordostliga miljöer längs
ryggraden utvecklas till täta, urbana noder. En ny regionaltågstation vid Sjölundaviadukten kan förstärka nordöstra Malmös regionala betydelse ytterligare.
MALMÖ-LUND L ÄNKEN I NORR A MALMÖ
Burlöv
Malmö C
Sjölunda
Triangeln
Hyllie
I det långa perspektivet kan en ny station vid Sjölundaviadukten koppla Kirseberg närmare Malmö-Lund-länken och Mellersta hamnen.
54
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
Historik och kulturhistoriska
värden
Från att ha varit ett område till stor del bestående av odlingar och ängsmark med
sporadiska inslag av bebyggelse, blev Kirseberg under slutet av 1800-talet en allt
mer befolkad stadsdel. Industrialismen innebar en stor inﬂyttning till Malmö
med ett behov av ﬂer bostäder för den växande arbetarbefolkningen. Den
ökande befolkningen och en stor trångboddhet ﬁck till följd att många människor levde under mycket ohälsosamma förhållande och i social misär. För att försöka råda bot på detta byggde Malmö, som en av de första städerna i Sverige,
nödbostäder på ﬂera ställen. Kirsebergs vattentorn byggdes 1915 om till bostäder
för behövande och ett par år senare stod arbetarbostäderna i kvarteret Östergård
klart, vilket befäste Kirseberg som arbetarstadsdel. Delar av planområdet ingår i
riksintresse för kulturmiljö (M:K 114) där Kirsebergsstaden är omnämnd i egenskap av arbetarstadsdel.
I slutet av 1800-talet byggdes även järnvägen ut. Planområde genomkorsades
av tre järnvägsspår; Kontinentalbanan, som 1914–15 ﬁck sin nuvarande dragning,
Simrishamnsbanan vars spår inte är i bruk och Malmö-Genarp som lades ner
1948. Järnvägsverkstäderna tillkom när Malmö Centralstation byggdes om i början av 1900-talet och de dåvarande verkstäderna behövde mer plats. I samband
med detta ﬁck Simrishamnsbanan sin nuvarande sträckning. Som mest arbetade
1 100 personer vid verkstäderna och det var Malmös näst största arbetsplats. Nu
hyrs området ut till andra icke järnvägsanknuta verksamheter. På platsen där den
rivna lokverkstaden låg ligger i dag ett bussgarage med tillhörande verkstad. På
det hela taget är det dock fortfarande verkstadsbebyggelsen från 1910-talet som
dominerar området. Bebyggelsen har en arkitektur som är karaktäristisk för den
tidens industribyggnader. Den lilla grönytan som ursprungligen hade en dekorativ plantering är, trots att den idag bara består av en gräsmatta, en centralpunkt i
området kring vilken de historiska byggnaderna är placerade. Utemiljön i övrigt
präglas av de omfattande spårsystemen samt bevarade traverser och lastkajer.
Det lokalhistoriska värdet är därmed stort. I Malmö Museers översiktliga kulturmiljöutredning för Järnvägsverkstäderna och omnejd (2013) beskrivs området
och de olika delområdenas kulturhistoriska värden mer ingående.
I kölvattnet av industrialiseringen och den stora inﬂyttningen till städerna
startade kolonirörelsen för att ge arbetarbefolkningen möjlighet att ta del av
grönska, frisk luft och odlingsmöjligheter. Det har tidigare funnits ett antal koloniområden inom planområdet men efterhand som bebyggelsen brett ut sig har
de reducerats till två. Östra Sommarstadens koloniområde har kvar sitt ursprungliga utbredningsområde och en del kolonistugor från anläggandet på 1920-talet,
vilket gör området kulturhistoriskt värdefullt. I den norra delen av kvarteret Tyr
ﬁnns en rest av det äldsta bevarade koloniområdet i Malmö, Lundavägens koloniområde. Koloniområdet anlades 1905 men har sedan dess decimerats av infrastruktur och bebyggelse. Kolonierna i kvarteret Tyr hängde tidigare ihop med ett
annat område, Hagstorp, som avvecklades 1990 och som har legat för fäfot sedan
dess.
Även egnahemsrörelsen, som inom planområdet ﬁnns representerat av
Johanneslust egnahemsområde, var en reaktion på den ökande trångboddheten
i städerna. Johanneslust egnahemsområde är, trots att de individuella husen
genomgått stora förändringar, värdefullt tack vare sin karakteristiska stadsplan
med enhetligt placerade huskroppar och byggnadsvolymer. Trädgårdarna är
relativt stora vilket ger en lummig kvalitet till området.
A Läs mer om den översiktliga kulturmiljöutredningen för Järnvägsverkstäderna med omnejd som Malmö Museer
har tagit fram under 2013 på
www.malmo.se/fopkirseberg.
55
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
På 1930-talet byggdes ﬂerbostadshus i Ellstorp med en tydlig funktionalistisk
prägel. Området uppfördes av HSB och var ett av de första storskaliga bostadsområdena i Malmö.
Under efterkrigstiden förtätades den östra delen av Kirsebergsvången med
ﬂerbostadshus. Bebyggelsen uppfördes efter stadsingenjör Eric Bülow Hübes
stadsplan och består till största delen av lamellhus i tre våningar.
Ellstorp byggdes efter en stadsplan från 1937. Bild: Malmö Museer.
Inom, eller angränsande till, planområdet ﬁnns ﬂera parker med kulturhistoriska värden. Beijers park anlades på privat initiativ men öppnades 1905 för allmänheten. Även Gerlachs park och Garnisonsparken har gamla anor och ett miljöskapande värde.
I dag är industrimarken dåligt utnyttjad, glest bebyggd och utgör tillsammans
med järnvägen och de hårt traﬁkerade gatorna en tydlig barriär mellan Kirsebergs-
SJ-verkstädernas område, vy från Huvudförrådets tak söderut över gården med prydlig plantering, ång- och kraftcentralen i fonden. Bild: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934.
56
P L A N F Ö R U T S ÄT T N I N G A R
S TA D S K A R A K TÄ R E R I N O M P L A N O M R Å D E T
staden och det centrala Malmö. Verksamheterna som ligger inom området har en
låg sysselsättningsgrad. Området utgör ingen trivsam miljö att vistas i och de tidigare järnvägsverkstäderna från början av 1900-talet, med sina öppna ytor, sin storskaliga tegelarkitektur och tydliga industriella prägel, är därutöver inhägnat.
Den angränsande bebyggelsen, den som en ny bebyggelse inom planområdet ska förhålla sig till och samspela med, är i högsta grad diversiﬁerad och brokig. Den har vuxit fram efterhand och dess brokighet gör sig gällande på ﬂera
nivåer, såsom bebyggelsens skala och typologi som varierar starkt, precis som
graden av detaljering och val av material.
Vagnverkstaden med travers i förgrunden. Bild: Jubileumsutgåva Malmö Centralstation, 1934.
57
Ö V E R S I K T S P L A N F Ö R D E L AV K I R S E B E R G
Planprocessen och fortsatt arbete
PL ANPROCESSEN
Det är en förhållandevis lång process att ta fram en översiktsplan. I inledningsskedet inhämtas information från bland annat kommunens olika förvaltningar,
institutioner, företag och boende. Detta utgör sedan underlag för det fortsatta
planarbetet.
När samrådsförslaget godkänts av Kommunstyrelsen inleds samrådsskedet.
Då ges allmänhet, intresseföreningar, politiska partier, myndigheter, förvaltningar, grannkommuner med ﬂera möjlighet att framföra sina åsikter på planen.
Därefter följer ett arbete med att revidera förslaget.
Under utställningsskedet är det möjligt att lämna synpunkter på det reviderade förslaget. Efter justeringar vidtar den politiska beslutsprocessen och översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige.
TI DP L AN
M I L J Ö KO N S E K V E N S B E S K R I V N I N G
Miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömning gäller för en översiktsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen är den rapport som tas fram under en miljöbedömning.
Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen ska löpa parallellt med framtagningen av en översiktsplan. Miljökonsekvensbeskrivningen redovisas i ett separat
dokument.
58
Medverkande
Denna översiktsplan är resultatet av ett förvaltningsövergripande arbete på uppdrag av kommunstyrelsen.
B E S TÄ LL ARE
Kommunstyrelsen
Christer Larsson, beställarens ombud, stadsbyggnadskontoret
ST YRGRUPP
Johan Emanuelson, ordförande, stadsbyggnadskontoret
Josephine Nellerup, stadsbyggnadskontoret
Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret
Håkan Thulin, fastighetskontoret
Ola Melin, gatukontoret
Magnus Fahl, gatukontoret
Per-Arne Nilsson, miljöförvaltningen
PROJEK TGRUPP
Lars Böhme, projektledare, stadsbyggnadskontoret
Jonna Sandin, stadsbyggnadskontoret
Kenneth Fryklander, stadsbyggnadskontoret
Åse Andreasson, stadsbyggnadskontoret
MEDVERK ANDE TJÄNSTEMÄN
Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret
Džiugas Lukosevicius, stadsbyggnadskontoret
Malin Backman, stadsbyggnadskontoret
Tyke Tykesson, stadsbyggnadskontoret
Marianne Dock, stadsbyggnadskontoret
Philip Tanimura, stadsbyggnadskontoret
Kristoﬀer Arvidsson, stadsbyggnadskontoret
Gustav Aulin, stadsbyggnadskontoret
Daniel Svanfelt, stadsbyggnadskontoret
Tor Fossum, stadsbyggnadskontoret
Katarina Garre, stadsbyggnadskontoret
Andreas Nordin, gatukontoret
Ola Nielsen, gatukontoret
Sven Vordank, fastighetskontoret
Oskar Berglund, fastighetskontoret
Johanna Block, miljöförvaltningen
L AYOUT, K ARTO R O C H F OTO
Lars Böhme, stadsbyggnadskontoret
Gustav Aulin, stadsbyggnadskontoret
Om inget annat anges äger Malmö stad upphovsrätten.
IL LUSTR ATIO NER
Džiugas Lukosevicius, stadsbyggnadskontoret
Fojab Arkitekter
MODELLBYGGE
Björn Andersson, stadsbyggnadskontoret
INFORMATION OM ÖVERSIK TSPL AN FÖR DEL AV KIRSEBERG
Lotta Hansson, stadsbyggnadskontoret, lotta.hansson@malmo.se
Lars Böhme, stadsbyggnadskontoret, lars.bohme@malmo.se
Telefon vx 040 - 34 10 00
T RYCK
Bojana Lukac, stadsbyggadskontoret
59
Den kommunövergripande översiktsplanen är kommunens viktigaste
strategiska styrdokument för den långsiktiga utvecklingen och förvaltningen av stad och landsbygd. Enligt plan- och bygglagen (PBL) är
kommunen skyldig att ha en aktuell översiktsplan för hela kommunen.
En översiktsplan syftar i första hand till att ge vägledning inför kommande beslut gällande, mark, vatten och bebyggelse.
Stadsbyggnadskontoret ﬁck i maj 2013 i uppdrag av kommunstyrelsen
att påbörja Översiktplan för del av Kirseberg, en fördjupning av den
kommunövergripande översiktsplanen för ett geograﬁskt avgränsat
område. Denna typ av fördjupningar har till uppgift att pröva, konkretisera och på en mer detaljerad nivå tydliggöra de ställningstaganden
som redovisas i den kommunövergripande översiktsplanen. Vissa delar
av planen kan förverkligas inom fem år medan andra delar kan genomföras på tio till tjugo års sikt, ibland är tidsperspektiven ännu längre.
Föreliggande förslag till översiktsplan är ett så kallat samrådsförslag.
Under samrådsperioden, som beräknas genomföras under våren 2015,
ﬁnns det möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter revideras det och ytterligare synpunkter inhämtas under utställningsskedet.
Slutlig beredning sker till kommunfullmäktige inför antagande.
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
till
Översiktsplan för del av Kirseberg
Samrådsunderlag
januari 2015
2
Innehåll
Vad är en
miljökonsevensbeskrivning ?
Vad är en miljökonsevensbeskrivning ?
2
Miljökonsekvensbeskrivning3
Sammanfattning och samlad bedömning
4
Avgränsning6
Alternativ 7
Riksintressen8
Risk och säkerhet
9
Föroreningar i mark och byggnader
11
Naturmiljö12
Kulturmiljö13
Resurseffektivitet15
Energi16
Klimatanpassning17
Dagvatten17
Miljökvalitetsnormer för vatten
18
Miljökvalitetsnormer luft
19
Buller20
Miljökonsekvenser i relation till miljömål
22
Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan 25
Uppföljning26
Konsekvenserna av en översiktsplan ska enligt Plan- och
bygglagen (PBL) kunna utläsas av planförslaget. En miljöbedömning ska också göras enligt Miljöbalken. En
översiktsplan bedöms alltid innebära en betydande miljöpåverkan vilket medför att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) alltid ska göras.
Miljökonsekvensbeskrivningen ingår som en bilaga till
samrådsförslaget till Översiktsplan för del av Kirseberg.
MKBn kommer inte att antas av kommunfullmäktige
men är ett väsentligt beslutsunderlag vid antagande av
översiktsplanen. MKBn utgör därtill ett stöd i fortsatta
planeringsprocesser.
Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens översiktliga planering. Kommunstyrelsen är beställare och
leder arbetet med översiktsplanen. Planförslaget och
miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats av stadsbyggnadskontoret.
Miljökonsekvensbeskrivningen kommer efter samråd av
den fördjupade översiktsplanen uppdaterats och i vissa
avseenden förtydligas och kompletteras.
KO NTAK T
Tor Fossum, strategiavdelningen, stadsbyggnadskontoret
telefon: 040 - 34 22 47
e-post: tor.fossum@malmo.se
3
Miljökonsekvensbeskrivning
BA KGRU N D O CH SYFT E
Syftet med Översiktsplan för del av Kirseberg är att möjliggöra en fortsatt strukturerad och välplanerad utveckling av planområdet i anslutning till den planerade Östervärn station. Huvuddragen i den fördjupade översiktsplanen är:
•
Ny bebyggelse i stationsnära och kollektivtrafiknära lägen
•
Tät, blandad bebyggelse av bostäder och verksamheter med tillhörande service
•
Attraktiva gröna stråk och kopplingar mellan planområdet, befintlig bebyggelse, stationen och centrum
Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta
och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, dels på
människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållning med mark, vatten, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi.
En samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön ska finnas
beskriven utifrån vad som framkommit i MKB:n (Miljöbalken 6 kap. 3 § MB).
Genomförande av planen kan ge både positiva och negativa miljöeffekter
och bådadera redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvens
beskrivningen behandlar frågeställningar på en översiktlig nivå motsvarande
vad den fördjupade översiktsplanen anger. Beskrivningen ska peka på vilka konsekvenser som behöver studeras närmare i fortsatt detaljplanering.
M E TOD O CH PRO CESS
En avvägning av miljökonsekvenserna har skett kontinuerligt under framtagandet av översiktsplanens samrådsförslag. I miljökonsekvensbeskrivningen fokuseras på miljökvalitetsnormer för luft och buller, säkerhet och riskfaktorer. Konsekvenser för kulturmiljö, naturmiljö, dagvatten och resurseffektivitet har också
bedömts. Bedömning har gjorts av hur översiktsplanen följer nationellt och regionalt uppsatta miljökvalitetsmål, samt Malmö stads miljöprogram.
Miljökonsekvenserna har i första hand bedömts utifrån ett helhetsperspektiv.
Det är väsentligt att olika miljöaspekter och konsekvenser på särskilda platser
betraktas i ett större sammanhang, såväl geografiskt som tidsmässigt. Miljökonsekvenser måste också ses i sammanhang med sociala och ekonomiska aspekter.
Miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om den fördjupade översiktsplanen inte genomförs, behandlas under punkten "Alternativ". Samrådsförslaget
innehåller en kortfattat beskrivning av de miljömässiga konsekvenserna.
Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen, enligt de formella kriterier som
anges i Miljöbalken, inleddes under arbetet med framtagande av samrådsförslaget.
Underlag till miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av WSP. Dessa underlag
har stadsbyggnadskontoret sedan använt vid framtagande av såväl samrådsunderlaget som miljökonsekvensbeskrivningen . Samråd har hållits med Länsstyrelsen om
avgränsning och alternativ. Underlagen handlades upp i ett tidigt skede i processen, och de alternativ som var utgångspunkt för miljöbedömningarna utöver
nollalternativet, Simrishamnsbanan i nedsänkt läge och i markplan har legat till
grund för utformningen av planförslaget. Under projektets gång har förutsättnignarna för nollaternativet ändrats i och med att den nya Översiktsplan för
Malmö har antagits.
Miljökonsekvensbeskrivningen ska
enligt Miljöbalken 6 kap. 12 § innehålla
1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till
andra relevanta planer och program,
2. en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller
ändringen inte genomförs,
3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas
komma att påverkas betydligt,
4. en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband
med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. eller ett annat område av
särskild betydelse för miljön,
5. en beskrivning av hur relevanta
miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet,
6. en beskrivning av den betydande
miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk
mångfald, befolkning, människors
hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten,
luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, fornoch kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet
mellan dessa miljöaspekter,
7. en beskrivning av de åtgärder som
planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan,
8. en sammanfattande redogörelse
för hur bedömningen gjorts, vilka
skäl som ligger bakom gjorda val av
olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna
sammanställdes,
9. en redogörelse för de åtgärder som
planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför
10. en icke-teknisk sammanfattning
av de uppgifter som anges i 1-9.
4
Sammanfattning och
samlad bedömning
Översiktsplan för del av Kirseberg följer strategin att bygga en mer koncentrerad
stad som ger en totalt sett minskad påverkan på miljön och ligger i linje med
den kommuntäckande Översiktsplan för Malmö, som antogs av kommunfullmäktige 22 maj 2014. Inriktningen är att fortsätta enligt de principer som lades
fast redan i den kommuntäckande översiktsplanen från år 2000 och i dess aktualisering från år 2005. På några punkter anges dock nya eller tydligare inriktningar
för att stärka en positiv utveckling miljömässigt, socialt och ekonomiskt:
•
en mer accentuerad inriktning på att bygga staden tätare och överbrygga
barrierer
•
en inriktning enligt målen i Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020
•
en satsning på en mer attraktiv och effektiv kollektivtrafik i form av tåg med persontrafik på Kontinentalbanan och Simrishamnsbanan
•
en förstärkning av Malmös profil som grön stad genom mer vegetation i
stadsrummen och utveckling av nya parker och naturområden
Vid realiseringen av ett utbyggnadsområde i storlek med planområdet i Översiktsplan för del av Kirseberg så ökar risken för negativ belastning på miljön såväl
lokalt som regionalt. Trafiken ökar, avloppsutsläppen blir större, fler bostäder måste
värmas upp . Miljökonsekvensbeskrivningen koncentrerar sig på denna typ av övergripande effekter på miljön. I miljökonsekvensbeskrivningen tas områden upp som
behöver utredas ytterligare som en vägledning kring vilka underlag som krävs för
kommande detaljplaner. Miljökonsekvenserna av en utbyggnad av planområdet
bedöms sammantaget som förhållandevis små. Sambandet mellan Östervärn station, Malmö centrum och regionala målpunkter skapar förutsättningar för ett hållbart
resande. Inga riksintressen bedöms påverkas negativt. Förutsättningarna för att klara
miljökvalitetsnormerna för luft respektive vatten bedöms inte försämras under förutsättning att planeringsriktlinjerna följs.
KONSE KVE NS E R
En tätare stad ger förutsättningar för fler människor att få kortare avstånd till
arbete, service, kultur och annat. Fler får möjlighet att gå och cykla och kollektivtrafiken blir mer konkurrenskraftig. Även bättre regional kollektivtrafik ger förutsättningar för mer miljövänligt resande. Bilberoendet kan minska, hälsoläget förbättras och de negativa effekterna på klimat och lokal miljö begränsas. Ett av de
uppställda målen i Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 är att Malmö ska
vara försörjt med lokalt producerad förnybar energi år 2030. Det kräver en satsning på energieffektiva byggnader och satsningar på vind- och solkraft och
andra energikällor som inte ger utsläpp av växthusgaser.
Positiva miljökonsekvenser av Översiktsplan för del av Kirsebergs genomförande är i korthet:
•
Blandad stadsbebyggelse i stationsnära läge med goda kommunikationer
med regional och lokalbusstrafik i tillägg till tåget, och en god infrastruktur
för gång och cykel
•
Tidigare verksamhetsområden tas i anspråk för ny bebyggelse
•
Bevarande av kulturhistorisk viktig bebyggelse och miljöer
5
•
Skapande av nya rekreativa stråk genom parker, gång och cykelstråk
•
Skapande av nya naturvärden
Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av Översiktsplan för
del av Kirseberg bidrar till en hållbar utveckling av Malmö. Trafikstrategin i översiktsplan strävar till att minska andelen resor som sker med bil vilket också ger positiva konsekvenser för utsläpp och luftföroreningar och buller. Om utbyggnaden
sker på någon annan mindre central plats i Skåne är det sannolikt att den genererar
betydligt mer trafik.
B E T YDA N D E MIL J Ö PÅVE RK AN
Markföroreningar utgör den enskilt största negativa påverkan på den planerade
utbyggnaden. Området innehåller kända och mistänkta föroreningar på ett flertal platser kopplat till tidigare och nuvarande verksamheter i området, och vidare
provtagningar erfordras för att fastslå lämpliga åtgärder.
Andra negativa konsekvenser är den ökade trafiken som en större utbyggnad
innebär, med eventuella konsekvenser för miljökvalitetsnormerna för luft och
buller vid hårt trafikerade gator. Miljökvalitetsnormerna för luft ligger redan i dag
nära gränsen för det tillåtna intill några större vägar kring Värnhem. Området är i
vissa delar redan starkt bullerutsatta från infartsvägen till Malmö, och från järnvägarna som skär genom området.
Lokalt kan den täta staden ge problem med buller och utsläpp till luft och
vatten om inte planering, byggande och regleringar genomförs på rätt sätt. På
särskilt belastade platser kan trafikregleringar och liknande åtgärder erfordras för
att klara till exempel miljökvalitetsnormerna för luft.
Brukningsvärd jordbruksmark påverkas inte negativt, en ny tät och blandad
stadsbebyggelse i ett unikt stationsnära läge ligger i linje med stadens intentioner om att växa inåt och därigenom spara åkermark. Utbyggnaden är också viktig för Malmös tillväxt och har även stor betydelse för den regionala tillväxten.
Planområdets lokalisering är även viktig för utvecklingen av Malmö-Lundregionen.
M I L J Ö K VALITE TSN ORME R
Miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, buller, vattenförekomster samt fiskoch musselvatten. De senare är inte aktuella i planområdet. Risk för ett överskridande av miljökvalitetsnormer för luftkvalitet bedöms ringa, men måste beaktas
särskilt tillsammans med bullerfrågan i den fortsatta planeringen. Miljökvalitetsnormerna för ytvatten ska uppnås till 2021. När ytterligare ytor hårdgörs och
bebyggs kommer ytavrinningen att öka. Likaså kommer utsläppen från reningsverket att öka i och med att antalet anslutna fastigheter kommer att bli fler. Dagvatten och avloppsfrågorna ska lösas så att miljökvalitetsnormer för vatten och
gällande miljökvalitetsmål inte åsidosätts. Genomförandet av den fördjupade
översiktsplanen bedöms inte motverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna.
M I L J Ö K VALITE TSMÅL
Miljömål finns framtagna på nationell, regional och lokal nivå. Lokalt har Malmö
lagt fast höga ambitioner inom klimat och energiområdet. Staden ska vara självförsörjt med förnybar energi 2030. Totalt finns sexton nationella miljökvalitetsmål
och ett stort antal delmål. Översiktplan för del av Kirseberg bedöms i huvudsak
medverka till uppfyllandet av dem. Jämfört med alternativen anger översiktsplanen en utveckling som har större möjlighet att minska bilberoendet och spara
6
åkermark, och därigenom nå fler miljökvalitetsmål och beakta miljökvalitetsnormerna på ett systematisk och åtgärdsinriktat sätt.
Avgränsning
Översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning fokuserar på de frågor som kan
innebära betydande miljöpåverkan på övergripande nivå. Bedömning av konsekvenser på detaljerad nivå är mer relevanta att göra i kommande detaljplaner.
Eftersom det är översiktsplanen som ska miljökonsekvensbeskrivas är det i
första hand de konsekvenser som uppkommer om planen efterlevs som tas upp.
Bedömningen sker således utifrån förutsättningen att planen i alla väsentliga
delar genomförs. Det betyder att konsekvensbeskrivningen tar upp såväl positiva
som negativa miljökonsekvenser.
Eftersom de olika åtgärderna som beskrivs i flera fall samverkar och syftar till
att leda mot samma mål, finns det ett visst mått av upprepning avseende konsekvenserna.
Planområdets avgränsning
GE OGR AFIS K AVGR ÄNS NING
För miljöbedömningen används samma geografiska avgränsning som planområdet i Översiktsplan för del av Kirseberg.
T IDSAVGR Ä NS NING
Översiktsplanen ska utgöra ett styrande dokument för utvecklingen av planområdet i det långa perspektivet, i detta fall satt till två decennier. Tidsperspektivet
gör att konsekvenserna bedöms på en översiktlig nivå med utgångspunkt i
nuvarnade kunskapsläge. De reella konsekvenserna av genomförandet av planen
kommer att påverkas av förändrade förutsättningar, hur samhället och miljön
ändras under tidsperioden.
B E DÖMDA M IL J ÖAS P E K TE R
De miljömässiga konsekvenserna har utgått ifrån nationella, regionala och lokala
miljömål och beskriver de betydande konsekvenser som mål, inriktningar, strategier och planeringsriktlinjer ger för risker och störningar. Fokus har särskilt lagts
på konsekvenser för människors hälsa, luftkvalitet, buller samt klimatpåverkan.
Dessa aspekter bedöms som särskilt kritiska i relation till planens genomförande.
7
Alternativ
Nollalternativ
Enligt PBL ska planförslaget i miljökonsekvensbeskrivningen jämföras med ett så
kallat nollalternativ, vilket innebär att gällande planer fortsätter att verka utan
förändringar. Malmös nya kommuntäckande översiktsplan antogs i maj 2014 och
den fördjupade översiktsplanen för del av Kirseberg är just en fördjupning av den
kommuntäckande översiktsplanen, där riktlinjer för utveklingen av området har
angetts. Planområdet är i översiktsplanen fastställd som ny blandad stadsbebyggelse och Simrishamnsbanan förordas nedsänkt. Planförslaget skiljer sig inte i
väsentlig grad från nya översiktsplanen. I förhållande till nollalternativet finns det
i planförslaget mindre justeringar, framför allt har fler gröna kopplingar införts,
för att stärka tillgängligheten mellan planområdet och övriga staden och grönområden.
Andra alternativ
Planförslaget jämförs utöver Nollalternativet med två utvecklingsalternativ. I och
med att Nollalternativet inte innebär stora skillnader med planförslaget kommer
miljökonsekvenserna i stort sätt vara de samma. Mera relevant är det att jämföra
med alternativet oförändrad markanvändning, som får benämningen Oförändrad markanvändning. Detta alternativ innebär att nya arbetsplatser och bostäder
lokaliseras i ett mindre centralt och kollektivtrafiknära läge.
Planförslaget jämfördes i de upphandlade underlag utöver nollalternativet
med två utvecklingsalternativ. Alternativen var A; Simrishamnsbanan förläggs i
markplan, B Simrishamnsbanan förläggs nedgrävt i tråg. Konsekvenserna av om
den förläggs i markplan eller nedgrävt blir olika framför allt vad det gäller bullerfrågan och möjligheten att bygga nära spåren. I planförslaget förordas en nedsänkt Simrishamnsbana efter en avvägning av fler aspekter, kopplingar över spåren, tillgängligheten till området och miljökonsekvenserna. Detta alternativ är i
samrådsförslaget med andra ord lika med planförslaget. Det andra alternativet
kvarstår och är således att Simrishamnsbanan förläggs i markplan.
A LT ER N ATIV O FÖ R ÄNDR AD MARK ANVÄNDNING
Alternativet innebär att det inte byggs inom planområdet och att markanvändningen fortsätter som idag. Alternativet kan lokalt innebära något mindre risk för
försämrad luftkvalitet och ökat buller i stadsmiljön, eftersom det inte tillkommer
ny bebyggelse inom planområdet. Å andra sidan kan det innebära att staden
inte förmår skapa en socialt hållbar och attraktiv stad med kollektivtrafiknära
bebyggelse, vilket kan medföra att fler verksamma i Malmö flyttar till kranskommunerna. Det leder i sin tur till mer inpendlingstrafik vilket ökar buller och luftföroreningar. Om spårvägar ej införs finns risk att staden inte kan erbjuda en
konkurrenskraftig kollektivtrafik som kan ta andelar från biltrafiken. Om planförslagets satsningar på förnybar energi inte kommer till stånd finns risk att stadens
mål om att bli självförsörjande med lokalt producerad förnybar energi inte kan
uppfyllas. Som helhet kommer resursförbrukning och utsläpp av exempelvis koldioxid att bli större i detta alternativet jämfört med planförslaget.
8
ALT E RNAT IV S IM RIS H MANS BANAN F Ö RL ÄGGS I MARK P L AN
Vid Simrishamnsbanan förlagd i markplan förloras möjligheterna till kopplingar
mellan områdets olika delar i markplan över spåren. Färre och oattraktiva kopplingar, och minskade rörelser genom området. Bebyggelsen får också förläggas
med något större avstånd till spåren, eftersom buller och risker i samband med
den spårbundna trafiken ökar.
Riksintressen
Geografiskt sammanfaller planområdet med åtta riksintressen och föreslaget riksintresse.
•
Riksintresse för järnväg, Arlöv-Malmö C-Lockarp/Lernacken (Stambanan)
•
Riksintresse för järnväg Godsstråket genom Skåne (Kontinentalbanan)
•
Riksintresse för järnväg, Östervärn-Brågarp (Simrishamnsbanan)
•
Riksintresse för tågstationer (Östervärns station)
•
Riksintresse för Malmö godsbangård (angränsar till planområdet)
•
Riksintresse för kustzonen
•
Riksintresse och förslag till riksintresse för kulturmiljö, M:K 114 Malmö
•
KONSE KVE NS E R AV P L ANF Ö RS L AGE T
Planområdet tangerar riksintresset för kustzonen. Då Kirseberg ligger i inlandet
och därmed inte bidrar till syftet med riksintresset, inkluderas inte Riksintresse
för kustzonen i analysen. Däremot skulle hänsyn kunna tas till riksintresset i form
av att gröna korridorer leder till kustzonen och skapar så kallade utblickar mot
havet.
Planområdet tangerar endast riksintresset för godsbangården och därmed
uteslöts riksintresset ur analyserna. En större riskavstånd än vid järnväg erfordas
dock och ska beaktas i planeringen. Översiktsplanen har ingen påtaglig påverkan
på riksintressena för järnväg och tågstationer. En vidare dialog med Trafikverket i
tidiga skeden vid utbyggnaden längs järnvägen rekommenderas för att säkra att
utvecklingen av järnvägarna inte förhindras i framtiden.
Anläggningen av tunnlar och broar för att skapa planskilda väg- och järnvägskorsningar innebär nya inslag i stadsstrukturen. Deras påverkan på kulturmiljön beror på utformning och dimensioner. Västra delen av planområdet sammanfaller med gällande riksintresse för kulturmiljö och hela planområdet sammanfaller med det föreslagna riksintresset för kulturmiljö. Riksintresset består i
olika delar som tillsammans utgör en historieresa genom Malmö stads olika skeden. Planen kan ha en påverkan på riksintressena för kulturmiljö, både gällande
och föreslagna då förtätning kan påverka områdena som kategoriserats som
öppen kvarterstad och småskalig bebyggelse. Att stadsutvecklingen fortgår
behöver i sig inte vara något hot mot riksintresset, men utbyggnaden måste ske
varsamt. Det är viktigt att tillse att ny bebyggelse och nya strukturer inte raderar
ut tidigare epoker från den fysiska miljön utan istället varsamt binder dem samman till en sammanhängande stadsdel. Påverkan på riksintresset beror därför på
utformningen av åtgärderna. Beroende på hur varsamt och medvetet utbyggnaden sker kan konsekvenserna bli positiva, men vid avsaknad av god planering
kan det omvända ske. Planeringsriktlinjerna i den nya Översiktsplan för Malmö
kan utgöra delar av underlaget, men detta bör kompletteras i enlighet med före-
9
slagna åtgärder. Konsekvenser för kulturmiljön i området redovisas i ett eget
kapitel på sidan 12.
KON SEK VEN SER AV ALT E RNAT IVE N
Nollalternativet innebär inga skilnader i konsekvenser. Alternativet Oförändrad
markanvändning innebär att inga förändringar av strukturen i området kommer till
stånd, däremot påverkas området av en del yttre faktorer. Som att kontinentalbanan tas i bruk för persontrafik igen och transporter med farligt gods ökar ytterligare
på banan. Ökad tågtrafik väntas på rangerbangården och till Malmö station. Simrishamnsbanan tas i bruk för persontrafik (enkelspår i plan). Planskildheter får
byggas mellan Simrishamnsbanan och korsande gator, där Singelgatan förläggs
på bro och övriga korsande gator i tunnel. Verksamheter som behöver större ytor
och avstånd till bebyggelse dominerar i industriområdet.
Att Simrishamnbanan trafikeras stärker i sig järnvägens intresse, men det bör
utredas om den ökade trafikeringen på järnvägarna innebär behov av utökade
skyddsområden för järnvägen och hur denna i så fall påverkar omgivande kulturvärden. Likaså bör utredas vilken mark planskildheterna tar i anspråk, hur de påverkar siktlinjer och i vilken utsträckning de bryter kulturella sammanhang.
Alternativetet Simrishamnsbanan förläggas i markplan, innebär inte någon skillnad i påverkan på riksintressena enligt ovan.
Risk och säkerhet
KON SEK VEN SER AV PL ANFÖRSL AGE T
Inom området finns det inga verksamhetslokaler som medför betydande risk för
omgivningen, inte heller vägar som rekommenderats för farligt gods och till vilka
riskhänsyn behöver tas. Däremot finns verksamheter som medför risker inom
korta avstånd. Risker till vilka riskhänsyn måste tas, utgörs i huvudsak av transporterna av farligt gods på Kontinentalbanan, rangerbangården och eventuellt
av Simrishamnsbanan.
För att säkra en balans mellan hög säkerhetsnivå, god stadsmiljö och yteffektiv markanvändning har Malmö stad antagit uppmärksamhetsavstånd till järnvägar med farliga godstransporter. Bebyggelse ska kunna placeras närmare järnvägen än vad uppmärksamhetsavståndet anger men då måste en särskild riskanalys genomföras, med förslag på möjliga riskreducerande åtgärder.
En sådan riskanalys genomförs i enlighet med den metodik som anges i länsstyrelsens RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen). Befinner sig
bebyggelsen bortom Malmö stads angivna uppmärksamhetsavstånd behöver
inga riskreducerande åtgärder genomföras. I antagna uppmärksamhetsavstånd
är hänsyn taget till urspårningsrisken.
Malmös bangård består av två delar, en personbangård och en godsbangård.
Godsbangården är lokaliserad i de nordliga delarna av bangården och hanterar
stora mängder farligt gods. Trafikverket har under 2013 utarbetat en riskanalys för
Malmö godsbangård (Riskanalys Malmö rangerbangård, remisshandling 2012-1205) och anger där ett uppmärksamhetsavstånd på 270 meter för personer utomhus och 200 meter för personer inomhus. Ingen del av planområdet innefattas av
uppmärksamhetsavståndet för personer inomhus. Området norr om Stockholmsvägen och Hornsgatan ligger dock inom uppmärksamhetsavståndet för personer
som vistas utomhus. Uppförs ny bebyggelse inom uppmärksamhetsavståndet
10
ska riskanalyser genomföras som visar hur bebyggelsen kan skyddas och godsbangårdens fortsatta verksamhet säkerställas.
Simrishamnsbanan nedsänkt i tråg, innebär enkelspår till en början men med
utrymme för dubbelspår. Viktigt är att utrymme lämnas för tillträde för räddningsinsatser. Enligt Trafikverket bör ny bebyggelse generellt inte tillåtas inom
ett område på 30 meter från spårmitt. Det ger ett skyddsavstånd för farligt gods
vid urspårning samt utrymme för eventuella räddningsinsatser. Om tråget är
konstruerat på sådant sätt att urspårande tåg inte kan komma längre från spåret
än avståndet till trågets vägg, kan det bebyggelsefria avståndet minskas, särskilt
om inget farligt gods kommer att gå på sträckningen. Enligt Trafikverkets aktuella planer kommer tråget sannolikt inte att vara djupare än 6 meter. Ett sådant
tråg kan antas reducera konsekvensen av både urspårning och flera typer av farligt gods-olyckor om tråget är utformat för att stå emot urspårning. Behov av
utrymme för räddningsinsatser kvarstår dock. Enligt Räddningstjänsten Syd brukar servicevägar kunna användas som räddningsväg. Räddningstjänstens tillgänglighet ska säkerställas och bör stämmas av med räddningstjänsten i ett
senare skede.
I planförslaget utförs korsningar med både väg och Kontinentalbanan planskilda, vilket innebär att risk för kollision i korsningar elimineras, vilket är fördelaktigt ur risksynpunkt. Beroende på trågets djup och utformning kan det även
bidra till reduktion av konsekvenser till följd av en del scenarier med farligt gods,
exempelvis utsläpp av brandfarlig vätska och giftig gas. Eftersom Simrishamnsbanan nedsänkt i tråg innebär lägre sannolikhet för olycka påverkar det också
miljökvalitetsmål om giftfri miljö och skydd av natur- och kulturvärden mindre
jämfört med alternativet i markplan.
KONSE KVE NS E R AV ALTE RNATIVE N
Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvändning innebär bland annat att Kontinentalbanan tas i bruk för persontrafik igen och farligt gods ökar ytterligare på
banan samt ökad tågtrafik på rangerbangården och till Malmö station. Simrishamnsbanan, enkelspårig i markplan tas i bruk för persontrafik till en början och
eventuellt farlig godstrafik. Industriområdet förblir industriområde.
Alternativet innebär få personer inom området, vilket innebär färre personer
som utsätts för riskpåverkan från yttre riskkällor, jämfört med de övriga alternativen. Alternativet innebär också troligen att flera av verksamheterna med tillstånd
för brandfarlig vara fortsätter att bedriva verksamhet med de riskkällor som de
innebär. Förtätning förekommer vid noder inom området, till exempel vid Östervärns tågstation och vid korsningen mellan Södra Bulltoftavägen och Singelgatan.
Alternativet Simrishamnsbanan i markplan, medför enligt nuvarande planer
inga korsningar i markplan, vilket är positivt ur risksynpunkt. Det skulle innebära
ökad risk för olyckor i korsningen mellan tåg- och biltrafik, vilket i sin tur ökar risken för urspårning. Planskild korsning mellan bil- och tågtrafik är att föredra.
Alternativet innebär mindre bebyggelse nära spåret och med andra ord något
mindre bebyggelsestäthet och därmed färre boende inom eventuellt riskområde.
11
Föroreningar i mark och
byggnader
Planområdet är stort och innefattar drygt 400 fastigheter. Stora delar av planområdet har genom tiderna använts för olika slags verksamheter vilket medför att
det finns påträffade eller misstänkta föroreningar där. I en tidigare utförd kulturhistorisk utvärderingen delades planområdet in i 12 delområden. Delområdesinventeringen har även använts i en översiktlig markmiljöinventering (redovisat i
underlag PM FÖP Kirseberg - Markföroreningar). En inledande grov bedömning av
risken för markföroreningar inom de 12 delområdena har gjorts utifrån beskrivningarna i kulturmiljöutredningen. I området har det påträffats föroreningar på
många av planområdets fastigheter. Några fall är redan sanerade, i andra fall har
kända föroreningar lämnats, men i de flesta fall är omfattningarna inte kända.
Fastigheten med järnvägsverkstäderna är den största fastigheten i området och
fler undersökningar har utförts. I 2007 utfördes en översiktlig miljöteknisk undersökning varvid föroreningar påträffades. Denna undersökning kompletterades
2013 0ch 2014 . Dessa undersökningar bekräftar att det finns föroreningar i området, bland annat koppar, zink och bly. Ett markprov visade t ex halter av bly 20
gånger över riktvärden. Grundvattnet är ”starkt påverkad” av koppar och krom.
Dessa undersökningar har utgått ifrån riktvärden för MKM, mindre känslig
användning, med andra ord dagens användning. Och bedömningar har gjorts
att de påträffade föroreningar inte utgör hälsorisk vid dagens anvvändning. Vid
ny exploatering och förändrad användning gäller andra riktvärden och kompletterande prover måste tas och åtgärder vidtas.
KON SEK VEN SER AV PL ANFÖRSL AGE T
För att bedöma om möjliga föroreningar påverkar utbyggnadsstrategin inom
planområdet och/eller anläggandet av Simrishamnsbanan rekommenderas
provtagningar. Vid fortsatt planläggning behöver lokalisering av kända föroreningar pekas ut genom fördjupade inventeringar och kompletterande provtagningar för bedömning om behov för sanering av både mark och äldre verksamhetsbyggnader. Eventuella föroreningar i byggnader är viktigt att lokalisera
tidigt, då detta påverkar hur dessa byggander sedan kan användas i det färdigutbyggda området. Det är inte lämpligt att inhysa förskolor eller annan verksamhet
där människors hälsa sätts i fara i kontaminerade byggnader. Åtgärder för att
rena massor med föroreningar eller annan lämplig åtgärd måste vidtas innan
mark bebyggas för att säkerställa att människors hälsa inte riskeras påverkas
negativt, eller att föroreningar når grundvattnet. Vid schaktning för nedsänkt
järnväg finns det dock risk att föroreningar i mark kan nå eller komma i kontakt
med grundvattnet.
KON SEK VEN SER AV ALT E RNAT IVE N
Nollalternativet innebär inga skillnader gentemot planförslaget. Alternativet
Oförändrad markanvändning innebär att befintliga föroreningar finns kvar i området. En del av dessa härstammar från pågående verksamhet. Risk för negativ
påverkan kvarstår till exempel genom att föroreningar kan nå grundvattnet. Risken för negativa konsekvenser från markföroreningar inom området är inte beroende av om järnvägen anläggs ovan mark eller nergrävd i mark. Det avråds dock
12
att utföra markarbeten i anslutning till de områden det har påträffats höga halter
av metaller i jord vid nuvarande användning, och innan kompletterande analyser
gjorts och åtgärder belutats.
Naturmiljö
Det finns idag områden med biologiska värden i form av ruderatmark på icke
asfalterade ytor invid järnvägsmiljöer och i industriområden, koloniområden,
trädgårdar, flerfamiljshusens gårdar, parker och alléer. Stora delar av planområdet täcks idag av ruderatmark. Den biologiska mångfalden är låg i klippta gräsytor och bedöms öka där mångformigheten ökar. Som högst bedöms den vara i
koloniområdena där olika miljöer samverkar. Avsaknaden av vattenmiljöer är slående. Bristen är också stor på äldre träd. Det bästa exemplet på trädstrukturer
finns i Ellstorpsparken där det finns spärrkroniga ekar.
Få arter är rapporterade från området och kunskapen om arter i området är
bristfällig. I Malmö stads PM från 2013 anges två fynd av rödlistade växtarter; klotullört (VU, sårbar) samt piggtistel (NT, nära hotad). Båda arterna är knutna till
ruderatmark med stor mänsklig påverkan, det vill säga de är beroende av en
störningsregim i likhet med den grusmark som finns invid till exempel järnvägar.
I planområdet är idag bristen på samverkan med övriga ytor stor där det finns
höga naturmiljövärden. Tillgängligheten för boende och verksamma i närområdet till naturmiljöer är bristfällig.
KONSE KVE NS E R AV P L ANF Ö RS L AGE T
Avsikten med planförslaget är att bygga en tät stadsdel, samtidigt som en ny
grönstruktur planeras och tillgängligheten till omkringliggande parker och
grönområden stärks genom planerade gröna kopplingar. Detta är en positiv konsekvens då det gynnar såväl människors välbefinnande som den biologiska
mångfalden. En väl genomtänkt utformning av områdets gröna ytor kan även
gynna en rad ekosystemtjänster som luft- och vattenrening, vattenutjämning,
bullerdämpning, pollinering, koldioxidupptag samt bättre lokalklimat.
Det är få andra ytor i en stad som kan ha lika hög biologisk mångfald som
koloniområdena. I planförslaget behålls det största av dessa Östra Sommarstaden, området vid Östervärn station väster om Simrishamnsbanan där Lundavägens koloniområde ligger ska utredas. Planförslaget anger dock att förutsättningar för urban odling ska skapas. Dagens version av koloniområden, stadsodlingarna, har potential att höja områdets biologiska och rekreativa värden, samt
öka gemenskapen för människor som bor i området, och kompenserar till viss
del ett eventuellt bortfall av koloniområdernas biologiska värden.
Stora ytor ruderatmark kommer att försvinna, med risk att de hotade arterna
klotullört och piggtistel kommer påverkas negativt. Om dessa arter ska bevaras
måste andra liknande habitat skapas, inom eller utanför planområdet. Det
bedöms som en måttlig negativ konsekvens om ruderatytorna minskar i omfattning. En möjlig åtgärd kan vara att inom järnvägsmiljön bibehålla vissa grusytor
och inte belägga/byta ut all mark till makadam som är för torr miljö för växterna
att finns kvar på. I sista hand kan kompensation vara lämplig i järnvägsmiljöer
även utanför planen. Görs tillräcklig kompensation så leder inte planen till negativ påverkan på arterna.
Det är viktigt att det i den nya strukturen finns kvar inslag av ruderatmark för
13
att behålla de rödlistade arter som idag finns i området. Det är positivt att planlägga för en tidig etablering av ett permanent stråk för rekreation, odling och
naturmiljö av ruderatmarkstyp längs Simrishamnsbanan. Koloniområdena fungerar som mycket viktiga strukturer redan idag längs detta stråket, med goda förutsättningar för hög biologisk mångfald.
Vid utbyggnad av området kommer det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet. Goda förutsättningar finns med andra ord
för att inkludera vattenmiljöer i natur- och parkmark, både inom befintliga och
nyskapade ytor. Öppna dagvattenlösningar inom området skapar förutsättningar
för ökad bioligisk mångfald och nya upplevelsesvärden. Detta innebär en positiv
konsekvens av utbyggnaden.
Om de negativa konsekvenserna av naturvärden som förloras vid utbyggnaden kompenseras med åtgärder inom området blir sammanfattningsvis konsekvenserna av planförslaget positiva då det tillkommer nya naturvärden inom
planområdet. Genom en god planering kan områdets rekreativa potential och
naturvärden säkerställas samtidigt som störningar och slitage på känsliga ytor
minimeras.
KON SEK VEN SER AV ALT E RNAT IVE N
Inga betydande skillnader avseende naturmiljön bedöms mellan planförslaget,
Nollalternativet och alternativet Simrishamnsbanan förlagd i markplan.
Alternativet Oförändrad markanvänding innebär att planområdets värden till
största delen består av de värden som finns i dag på ruderatmark och i koloniområdena. Eventuellt kommer dagvattenhanteringen att utvecklas då detta idag är
bristfälligt. Tas nya blåa strukturer fram i samband med det arbetet så förstärks
förutsättningarna för högre biologisk mångfald. Bristen på kopplingar mellan de
värdefulla naturmiljöerna och den dåliga tillgängligheten för allmänheten till
dessa kvarstår.
Kulturmiljö
Planområdet är stort och heterogent. Det består av flera delområden med varierande karaktär. De centrala delarna i området är de som i översiktsplanearbetet
är utpekade som omvandlingsområden, nämligen SJ:s gamla järnvägsverkstäder
i Kirseberg, området kring Östervärn station samt den idag obebyggda ruderatmarken norr om Ellstorp. Delar av planområdet ingår i riksintresseområde för kulturmiljövård (M:K114). Kirsebergsstaden är omnämnd som ett av uttrycken för
riksintresset, i egenskap av arbetarstadsdel. Malmö Stad har i samband med
arbetet med en ny översiktsplan tagit fram ett nytt förslag på avgränsning av
riksintresseområdet, och i det förslaget ingår hela planområdet. I tillhörande text
nämns Ellstorp som exempel på funktionalistisk arkitektur och stadsplanering.
Den gamla bebyggelsen som tillhört Simrishamnsbanans järnvägsverkstäder i
Johanneslust är skyddad i detaljplan med skyddsbestämmelser. För kolonierna i
Östra sommarstaden finns områdesbestämmelser med syfte bland annat att slå
vakt om de kulturhistoriska värdena i området. Järnvägsverkstadsområdet är
idag inte planlagt, vilket innebär att bebyggelsen står utanför det kontrollsystem
som lovplikt vid ändring eller rivning innebär.
Området har genom Malmö stads framväxt successivt adderat värden från den
tid då de skapades men sentida kvalitativa kulturmiljöobjekt saknas.
14
KONSE KVE NS E R AV P L ANF Ö RS L AGE T
Då översiktsplanen fokuserar på blandad stadsbebyggelse finns det förutsättningar för att bevara kulturmiljövärden. Planen innebär också till stor del
nybyggnation på ruderatmark, industrimark och idag lågt exploaterad mark vilket inte medför någon påverkan på historiska byggnader. Dock kan de nya
husens storlek, placering och uttryck förstärka eller skada historiska bebyggelsestrukturer och sammanhang. Det är viktigt att man även efter en förtätning kan
tolka och läsa det historiska stadslandskapet. Likaså kan ny infrastruktur och
ökad trafikering på befintliga vägar föranleda exempelvis bullerskyddsåtgärder,
vilket också kan påverka kulturmiljön negativt. Kompensation med motsvarande
kvalitet bör erbjudas om negativ påverkan inte kan undvikas. Bevarandet av kulturmiljövärdena blir viktiga frågor under detaljplaneskedet.
Ny bebyggelse kan tillföra nya kulturvärden i området samtidigt som mer
platskrävande verksamheter flyttas. Koloniområdena utgör viktiga påminnelser
om industrialismens intåg och Malmö som arbetarstad. De utgör en värdefull
kulturlämning både från 1900-talets början och tidigare. Östra Sommarstadens
koloniområde lämnas kvar i planförslaget. Malmö stad äger marken intill Östervärns station som arrenderas av koloniföreningen Lundavägen, Malmös äldsta
koloniförening. Koloniområdet har höga kulturhistoriska värden som kan komma
att påverkas negativt av det föreslagna bebyggelsetillskottet. Utvecklingen kring
Östervärns station och den därmed förknippade satsningen på kollektivtrafiken
och förbättringen av stadsmiljön är viktig. Hur det kulturhistoriska värdet som
finns i Lundavägens koloniomårde skall kunna tas tillvara i framtida struktur ska
utredas innan beslut tas. Innan exploatering sker behöver koloniområdet dokumenteras i samarbete med Malmö Muséer.
Införande av stadsodling i planområdet är en positiv konsekvens som adderar samtida kulturvärden i området och tar upp arvet från koloniområderna. Mellanrummen som uppkommit under stadens historiska framväxt, så som viss
ruderatmark, kan utgöra viktiga värden för sammanhang inom stadsdelen. Dessa
värden behöver tydliggöras.
Vid närmare planering av området rekommenderas vidare studier av hur
befintliga kulturvärden bäst bevaras och utvecklas. Informationsskyltar kan med
fördel sättas upp vid värdefulla element och en kulturpromenadslinga anläggas.
Hänsyn krävs till fornlämningar vid planering och exploatering. Noggrannare
utredningar kan komma att krävas och om okända fornlämningar upptäcks kan
dessa behöva undersökas.
KONSE KVE NS E R AV ALTE RNATIVE N
Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvänding innebär att inga förändringar av
strukturen i området kommer till stånd, däremot påverkas området av en del
yttre faktorer. Som exempel kan nämnas att Kontinentalbanan tas i bruk för persontrafik igen och att transporter med gods ökar ytterligare på banan. Ökad tågtrafik väntas på rangerbangården och till Malmö Centralstation. Simrishamnsbanan tas i bruk för persontrafik (enkelspår i markplan). Planskildheter får byggas
mellan Simrishamnsbanan och korsande gator, där Singelgatan förläggs på bro
och övriga korsande gator i tunnel. Verksamheter som behöver respektavstånd
till annan bebyggelse dominerar i industriområdet.
Järnvägsverkstadsområdet är inte planlagt, vilket innebär att bebyggelsen
står utanför det kontrollsystem som lovplikt vid ändring eller rivning innebär.
Risk finns att övriga kulturhistorisk intressanta byggnader rivs eller förfaller då de
inte är skyddade.
15
Påverkan på kulturmiljövärdena styrs till hög grad av hur en förtätning av
stadsdelen sker samt hur kulturhistoriska strukturer bevaras och/eller lyftas fram
i stadsdelen. Utbyggnad och förtätning av planområdet kommer att ge konsekvenser på de kulturmiljövärden som finns om exempelvis ett koloniområde försvinner och ny infrastruktur tillförs. Tydliga riktlinjer för området kan dock som
helhet innebära att en del av de kulturhistoriska värdena stärks. Det är ingen
betydande skillnad mellan planförslaget och alternativet Simrishamnsbanan i
markplan, men en järnväg i markplan kan skapa problem för tydliga samband
mellan stadsdelarna, och avskärmningar mot järnvägen försvagar läsbarhet av
kulturmiljön.
Sammanfattningsvis bedöms planförslaget ge positiva konsekvenser för
områdets kulturmiljö. Det sker genom att befintliga kulturhistoriska värden
bevaras och kan skyddas genom detaljplanering, samtidigt som satsningar på att
utveckla områdets framtida kultur planeras. Det är viktigt att inse att kulturmiljöer inte är statiska värden, utan att dessa ska tillåtas att utvecklas i takt med stadens framväxt. Dagens planering skapar förutsättningar för nya kulturvärden i
framtiden. Genom en utbyggnad av planområdet finns det en möjlighet att tillföra nya nutida kulturella värden till området.
Resurseffektivitet
KON SEK VEN SER AV PL ANFÖRSL AGE T
En utbyggnad enligt planförslaget innebär att tidigare verksamhetsområden och
annan extensivt använd mark tas i anspråk för ny blandad stadsbebyggelse.
Detta ligger i linje med Malmö stads beslut om att i första hand växa inåt och
stöds av planeringsriktlinjerna i den nya föreslagna kommuntäckande översiktsplanen (ÖP2012). Genom förtätning i den befintliga stadsstrukturen sparas den
högklassiga åkermarken i kommunen utanför Yttre ringvägen.
Planförslaget innebär att marken bebyggs med hög täthet i ett centralt och
mycket gynnsamt kollektivtrafikläge. I planförslaget anges även att nya grönområden och odlingsmöjligheter för de boende ska skapas. Planförslagets intentioner med tät bebyggelse i kombination med grönytor är positiv för att öka resursutnyttjandet genom att minimera den andel mark som tas i anspråk för byggnader och maximera nyttan i form att bostäder och verksamhetslokaler i det goda
pendlarläget. Området har även goda förutsättningar för att minska bilanvändandet till förmån för kollektivtrafiken, vilket i sig är en positiv konsekvens av
utnyttjandet av resurserna i stort.
KON SEK VEN SER AV ALT E RNAT IVE N
Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Aternativet Oförändrad markanvänding kan innebära negativa konsekvenser för odlingsmarken utanför Yttre Ringvägen då trycket på att bebygga denna
ökar. Staden har ökt sitt invånarantal de senaste 20 år och trenden visar på en
fortsatt ökning. Det innebär samtidigt att det goda stationsläget och de stora
investeringar och resurser som läggs och har lagts ned i områdets infrastruktur,
inte utnyttjas till fullo. Alternativet bedöms medföra störst negativa konsekvenser för det samlade utnyttjandet av stadens resurser.
Alternativet Simrishamnsbanan i markplan ger mindre möjlighet för en
bebyggelse närmre spåren, och därmed en något lägre exploatering. Alternativet
16
vill därmed ge en något lägre resurseffektivitet.
Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra positiva konsekvenser
för fortsatt nyttjande av högklassig jordbruksmark. Planförslaget bedöms innebära ett resurseffektivt nyttjande av planområdets mark, dess infrastruktur och
det synnerligen gynnsamma kollektivtrafikläget.
Energi
Malmö stad har högt ställda ambitioner inom energiområdet. Målet är att hela
staden skall försörjas med förnybar energi år 2030. Det är en stor utmaning och
innebär att insatser måste göras av många aktörer för att nå målet. En del i att nå
målet är att befintlig bebyggelse energieffektiviseras och nya byggnader byggs
energieffektiva. Utöver detta måste anläggningar för produktion av förnybar
energi som täcker stadens behov uppföras. Alla nya utbyggnadsområden innebär ett behov av ny eller utökat förnybar energiproduktion.
KONSE KVE NS E R AV P L ANF Ö RS L AGE T
Planförslaget innebär att ny tät stadsbebyggelse uppförs i anslutning till Östervärns station och i omvandlingsområdet Järnvägsverkstäderna. Enligt riktlinjerna
till planförslaget skall nya byggnader uppföras energieffektiva. Inom den långa
tidshorisonten i översiktsplanen kommer nationell lagstiftning att revideras i
enlighet med EUs direktiv om ”nära noll byggander” vilket innebär att energikraven i BBR skärps mot dagens krav som inte är särskilt utvecklingsdrivande gentemot byggbranschen. Ett bebyggelsetillskott av denna storlek innebär dock ett
utökat behov för förnybar energiproduktion i stadens energissytem, förutom
byggnadernas egen energianvändning tillkommer hushålls- och verksamhetsel,
kyla och varmvatten. Denna del av energianvändningen har visat en tendens att
öka över lång tid.
Ambitionen att möta behovet av ny förnybar energiproduktion medför att
det inom planområdet, eller på andra platser, måste uppföras anläggningar för
förnybar energiproduktion. Möjligheterna för detta måste studeras ingående i
det efterföljande planeringsarbetet. En energistrategi för området bör utarbetas.
Möjligheten för lokal produktion inom fastigheterna kan till exempel optimeras
genom lämplig orientering av kvarteren och/eller utformning av tak för solenergianläggningar. Utöver detta behöver energieffektivisering ske i befintlig bebyggelse, och möjligheten för energisamverkan mellan olika verksamheter utredas.
KONSE KVE NS E R AV ALTE RNATIVE N
Nollalternativet innebär inga skillnader i att nå energimålen i förhållande till planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvänding innebär liten eller ingen effekt
i förhållande till att nå energimålen. Endast en mycket begränsad mängd ny
bebyggelse tillkommer. Och det totala energibehovet för staden ökar inte, samtidigt som ny energiprodukiton inte tillkommer. Energieffektivisering i den befintliga bebyggelsen kan påverka stadens energibalans och behov för ny energiproduktion positivt. Det är marginell skillnad mellan Simrishamnsbanan i markplan
och planförslaget med nedsänkt tågbana i tråg.
Sammanfattningsvis så har planförslaget möjlighet att kunna bidra till att
Malmö stads energimål uppnås om riktlinjerna i planförslaget följs.
17
Klimatanpassning
S T I GAN D E H AVSN IVÅE R
Området ligger inåt landet och kommer inte direkt att påverkas av stigande
havsnivåer.
ÖK A D E N ED ER BÖ R DSMÄNGDE R
Dagens dagvattensystem är undermåligt och måste oavsett rustas upp i det
långsiktiga perspektivet. Det finns redan i dagsläget behov för nya systemlösningar som kan klara kraftiga nederbördstillfällen. Vid ytterligare förtätning av
området kommer det att bli nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når
ledningsnätet. Vid planeringen av grönytor bör fokus vara på hur dessa kan samverka med öppet dagvattensystem och fungera som översvämningsytor vid kraftiga regn. Malmö stad har låtit genomföra en skyfallsmodulering över stadens
centrala delar, denna modulering visar inga större problem i dagens situation,
med undantag för området kring ishallen och vid Östervärn station, där åtgärder
måste vidtas för att förhindra översvämningar. Planförslaget måste detaljstuderas och projekteras för att förhindra att det nedsänkta tråget fylls med vatten vid
kraftiga regn.
VÄ RMEBÖ L J O R
Vid byggande av en tät stadsdel riskerar andelen hårdgjorda ytor öka. För att
motverka effekterna av värmeböljor är det viktigt att planeringsriktlinjerna följs
så att det införs grönska i stadsmiljön. Plantering av träd i stadsmiljön ger skugga
och grönytefaktorn är ett planeringsredskap som möjliggör grönska på fastigheterna, och som kan användas för att uppnå gröna tak och fasader så att negativa
konsekvenser av värmeböljor motverkas.
Dagvatten
Planförslaget kommer medföra ökad andel hårdgjorda ytor som innebär en
ytterligare belastning på dagvattensystemet. Inom planområdet finns ett kombinerat avloppsystem för spill- och dagvatten byggt i början av 1900-talet. Det
finns risk för skadliga uppdämningar i systemet i samband med kraftiga regn och
källaröversvämningar har redan inträffat på flera håll. En duplikatsystem med
separata spill- och dagvattenledningar finns i planområdet väster om Kontinentalbanan, men spillvattenledningarna har inte kapacitet för att användas för hela
den planerade utbyggnaden.
Gällande dagvattenhanteringen måste översvämningsproblematiken utredas
vidare med separata dag- och spillvattensystem. Eventuellt lokalt omhändertagande av dagvatten eller fördröjning av dagvatten måste studeras ingående för
att belysa huruvida grundvattenkvalitén riskerar att försämras. Malmö stads Dagvattenstrategi skall följas för att undvika negativa konsekvenser.
KON SEK VEN SER AV ALT E RNAT IVE N
Nollalternativet innebär inga skillnader i konsekvenser i förhållande till planförslaget. Det är marginell skillnad mellan Simrishamnsbanan i markplan och planförslaget. Alternativet Oförändrad markanvändning medför ingen ytterligare utbyggnad som belastar dagvattensystemet, men då systemet redan i dag är undermåligt bör åtgärder genomföras för att förbättra situationen vid extrema regn.
18
Miljökvalitetsnormer för vatten
VAT T E NFÖRE KO M S T – GRUNDVAT TE N
Jordartskartan över planområdet visar att det i huvudsak består av utfyllnadsmassor (rött) och morän (gult).
Området är beläget ovanför en del av vattenförekomsten som benämnas SV
Skånes kalkstenar SE615989-133409. Vattenförekomsten bedömdes 2009 ha god
kvantitativ och kemisk status. Kvalitetskravet är att den kvantitativa och kemiska
statusen ska vara god år 2015, men det föreligger risk för att miljökvalitetskraven
till 2015 inte kan uppnås. De kemidata som finns tyder på att det lokalt finns problem med höga halter klorid och en hög konduktivitet. I flera punkter har det
också hittats rester av bekämpningsmedel.
I Malmöområdet förekommer oftast två separata grundvattenmagasin – dels
ett i Köpenhamnskalkstenens övre uppspruckna delar och dels ett på ca 30-50
meters djup i bryozokalkstenen. Över kalkstenen ligger ett jordlager, vilket till
stor del består av moränlera. Påverkan från planområdet bedöms kunna bestå av
läckande markföroreningar som infiltrerar ner till grundvattnet. Även vid sanering av inkapslade markföroreningar finns risk för läckage som påverkar grundvattnet. Skulle Simrishamnsbanan grävas ner i schakt kan det påverka både
grundvattnets nivå och kemiska status. En nedgrävt järnväg möjliggör snabbare
transport av eventuella föroreningar till och inom grundvattenmagasinet (främst
under byggskedet). Beroende på metodval och anläggningsdjup finns risk för
påverkan (tryckförändring) på grundvattenförhållandena i området. Om Simrishamnsbanan anläggs i markplan uppstår ingen förändring mot dagens läge.
Inför utbyggnad av området och i synnerhet inför eventuell nedgrävt Simrishamnsbana måste fördjupade utredningar genomföras för att utreda lokala
hydrogeologiska förhållanden och därmed kunna göra bedömningar avseende
risker och skyddsåtgärder.
VAT T E NFÖR E KO M S T – Y T VAT TE N
Planområdet utgörs idag till stor del av tidigare verksamhetsområden. Utredningsområdet ligger inom huvudavrinningsområde 89/90 och delavrinningsområde 616563-132452 med avrinning mot Malmö hamnområde. Delavrinningsområdet, vars area uppgår till ca 60 km2, sträcker sig ända från Lockarp i söder till
Staffanstorp i nordöst. Hela delavrinningsområdet är kraftigt urbaniserat och
endast mindre områden (ca 1 %) utgörs av ytliga grövre jordarter.
En utbyggnad enligt planförslaget medför en ökning av andelen hårdgjorda
ytor, vilket leder till större dagvattenflöden jämfört med dagens markanvändning. En ökad trafikmängd innebär också en större mängd föroreningar i dagvattnet. Gällande dagvattenhantering finns redan i dagsläget behov för nya systemlösningar som kan klara starka nederbördstillfällen och det kommer att bli
nödvändigt att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet.
Sammanfattningsvis bedöms att de planerade förändringar inom utredningsområdet endast ha liten påverkan på grundvattnets nivåer och kvalitet om Simrishamnsbanan läggs i befintligt markplan. Det samma gäller påverkan på eventuella
intressekonflikter gällande nyttjande av grundvatten dvs. befintiga brunnsanläggningar. Anläggs Simrishamnsbanan under befintlig marknivå finns risk för påverkan på grundvattnet, dock främst i anläggningsfasen. Tråget skall anläggas som
vattentät tråg för att minimera påverkan på grundvattnet.
19
Miljökvalitetsnormer för luft
Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för
utomhusluft, luftkvalitetsförordning (2010:477). Normerna syftar till att skydda
människors hälsa och miljön. Med utomhusluft avses enligt förordningen utomhusluften med undantag för arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Vid planering och planläggning ska miljökvalitetsnormerna för
utomhusluft följas. Det finns miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, kvävedioxid,
kväveoxid, bly, bensen, kolmonoxid och partiklar. Inom planområdet överskrids
idag miljökvalitetsnormen för kvävedioxid endast på Hornsgatan i områdets
östra del. Enligt statistik från Miljöförvaltningen ligger medeltalet av 5 mätningar
vid Vattenverksvägen 23 och Rosendalsvägen 13 på 21 respektive 29 µg/m3 (miljökvalitetsnormen ligger på 40 µg/m3).
KON SEK VEN SER AV PL ANFÖRSL AGE T
En ökad befolkning inom planområdet kan medföra ökad vägtrafik. Detta i kombination med tätare bebyggelse kan skapa höga halter kväveoxider lokalt. Det
finns dock möjligheter att anpassa förtätningen så att genomströmning gynnas
och med närhet till Östervärn station, förbättrade cykelbanekopplingar, spårvagn och utökad kollektivtrafik kan ökningen i vägtrafik minimeras.
Planen kommer att innebära att tung trafik till och från verksamheterna
söder om Bulltoftavägen (bussgarage, avfallshantering och andra industrier)
omlokaliseras utanför planområdet. Verksamheterna ersätts med bostäder istället men reduktionen av utsläpp av luftföroreningar från tunga trafiken riskerar
att ätas upp av de boendes körmönster. Vidare tillkommer nya serviceverksamheter vid noderna som medför leveranstransporter. Dessa utgör dock endast en
andel av den buss- och lastbilstrafik som förekommer i alternativet Oförändrad
markanvändning.
Med en ökad biltrafik till följd av fler boende inom planområdet ökar utsläppen lokalt. Om gaturummen dessutom förtätas, med hela fasader och höga hus
på båda sidor om gatan, stängs luften inne och utspädning av luftföroreningar
minskar. Genom att bryta fasader och skapa kvarter med gränder och bebyggelse i olika höjder, ökar luftomrörningen. Detta sker dock på bekostnad av ökad
bullerspridning och svårigheter att skapa tysta sidor. Dessa frågor blir särskilt viktiga att utreda i det kommande planarbetet för Södra Bulltoftavägen och för
Singelgatans förlängning, Lundavägen och Hornsgatan som blir huvudgator och
sammanfaller med de tätaste exploateringstalen.
Luftkvaliteten påverkas allmänt av trafiken inom planområdet. Vägtrafik släpper ut lägst mängder luftföroreningar när den rör sig med en jämn och låg hastighet. Detta främjar inte bara luftkvaliteten utan även bullernivåer då tomgångskörning, acceleration och inbromsning upplevs som störande av boende och
personer som vistas i gaturummen.
Översiktsplan för del av Kirseberg innehåller även åtgärder som bidrar till en
reduktion i utsläpp av luftföroreningar. Närheten till Östervärn station, spårvagn,
bussar och cykelbanor är positiva inslag. Spårbunden trafik planeras på Södra
Bulltoftavägen och norrut på Sperlingsgatan och Kronetorpsgatan. I väntan
detta utgör stråket en stomlinje för buss. Nya kopplingar över/under Simrishamnsbanan underlättar för cyklandet genom planområdet. Om dessa genomförs och nyttjas, minskar vägtrafiken och utsläppen till luft reduceras.
Planen föreslår också p-hus vid ”entréerna” till planområdet. Syftet är att
reducera biltrafiken inom området. Om p-hus ska fungera väl för planens syfte,
Gator i Malmö där miljökvalitetsnormerna för luft överskrids (rött) eller
riskerar överskridas (gult). Illustration
från 2013. Gator med relevans för
planområdet ligger längst upp til höger i kartbilden.
20
bör det finnas få andra p-platser inom planområdet. För att förhindra att besökare undviker området på grund av upplevd otillgänglighet kan digitala busstidtabeller, hållplatskartor, lånecyklar, lånebarnvagnar, lånekärror av olika slag finnas att tillgå i p-huset.
Vegetation påverkar partikelhalten i luft. Partiklar fastnar på blad och barr
och transporteras vidare i samband med nederbörd. Viktigt i sammanhanget är
att nederbörden för partiklarna till genomsläppliga ytor under vegetationen eller
transporteras via dagvattensystem till en damm för sedimentering. Vid plantering bör inslag av barrväxter prioriteras då de bär barr året runt till skillnad från
vegetation med lövverk.
En viktig aspekt i planeringen är lokaliseringen av förskolor. För att skapa en
smidig vardag är målet att förlägga förskolor mellan tågstationen Östervärn och
bostadsområdena norrut och österut. Detta innebär att de lokaliseras i de tätare
delarna där luftkvaliteten kan vara sämre. Miljöförvaltningens vägledning Starta
förskola – Lagkrav och miljöförvaltningens råd. Hänsyn bör tas till denna vid
beslut om lokalisering av förskolorna och utformning av förskolornas närmiljö.
KONSE KVE NS E R AV ALTE RNATIVE N
I alternativet Oförändrad markanvändning bibehålls områdets användning, och
tung trafik till bussdepån och verksamhetsområden kvarstår. Trenden för biltrafiken och tung trafik längs med Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan
visar på en ökning. Av inpendlarna använder 64% bilen vid arbetsresor. Dessa
vägar ligger nära planområdet och kan påverka luftkvaliteten inom planområdet. Det finns en förhoppning om att denna trend bryts då Simrishamnsbanan
tas i bruk, och spårväg introduceras. Simrishamnsbanan knyter an Sjöbo, Veberöd, Dalby och Staffanstorp till Malmö. Simrishamnsbanan kommer att medföra
en överflyttning av resenärer främst från buss till tåg men även från bil till tåg. En
spårbunden inpendling skulle kunna medföra en reducering av utsläpp av luftföroreningar på exempelvis Lundavägen, Stockholmsvägen och Hornsgatan. Det
är ingen skillnad i luftföroreningshalterna i alternativet Simrishamnsbanan förlagd i markplan.
Buller
Dygnsekvivalenta ljudnivåer på 2 m
höjd. Grönt motsvarar ≤ 55 dBA.
Färgfält i 5dB-intervall. Sammanlagda ljudnivåer från väg- och tågtrafik,
2012.
Området är uppdelat I olika zoner avseende bullerexponering. I den västra delen
präglas området starkt av både väg- och tågtrafik. Stockholmsvägen (E22, motorväg) sätter stark prägel på denna del av området med stark trafik som når toppar
under tidiga morgontimmar mellan ca kl. 07.30 och 9.00 samt under eftermiddagar mellan ca kl.15 och 18. Trafik upp mot 40 000 fordon per årsmedeldygn passerar vilket ger ekvivalenta ljudnivåer på strax under 70 dBA vid intilliggande
bostäder. Området väster om Stockholmsvägen är i huvudsak upptagen av en
transformatorstation/ställverk och helt omgiven av järnväg (stambanan och
rangerbangård) och gatutrafik (Hornsgatan med flera).
Något kvarter öster om motorvägen börjar bostadsbebyggelse längs vattenverksvägen och bullerskärmningen som den första raden högre hus ger medför
att bullret från motorväg och järnväg dämpas kraftigt. Ett kvarter in på Högamöllegatan ligger bakgrundsljudnivåerna en bit under 50 dBA.
Ett par hundra meter in i området österut längst Vattenverksvägen återstårendast en ”bakgrundsmatta” från Stockholmsvägen och de bullerkällor som blir
dominerande är trafiken på lokalgatorna. Nobina bedriver bussdepåverksamhet i
områdets östra del och detta ger tidvis stark bullerpåverkan inom närområdet,
21
främst på morgonen och eftermiddagen då bussar kör ut och in till depåområdet. Även körning inom depåområdet och drift/service ger viss bullerpåverkan. I
de sydvästliga delarna, väster om tågviadukten för Kontinentalbanan ligger en
del mindre verksamheter, t ex bilverkstäder men även Kirsebergs ishall. Inget av
detta ger någon väsentlig bullerpåverkan inom området.
På Kontinentalbanan körs all södergående godstrafik till Trelleborg, Ystad och
Köpenhamn. Kontinentalbanan ligger också på en ca 5 m hög bank i detta område
vilket gör att bulleralstringen blir tydlig vid tågpassagerna som sker spridda under
hela dygnet. Enligt tidigare utförda bullerutredningar (Malmö Stad, 2012) ligger de
dygnsekvivalenta ljudnivåerna på ca 67-68 dBA vid fastigheter ca 40 m från spåret.
KON SEK VEN SER AV PL ANFÖRSL AGE T
En realisering av planforslaget innebär ny bebyggelse mot existerande vägar och
järnvägar. Den nya bebyggelsestrukturen dämpar buller från väg och järnväg in i
området. I översiktplaneförslaget föreslås i huvudsak kontor och handel och parkeringshus närmast kontinentalbanan. Då bostadskvarter placeras nära spår och
starkt trafikerade vägar måste det arbetas aktivt för att säkerställa tysta sidor till
lägenheterna. Malmö stads riktlinjer för trafikbuller ska följas i detaljplanearbetet
och vid projektering av fastigheterna och placering av rekreativa ytor skyddade
från större störningar.
Med järnväg nedsänkt i tråg, kommer bulleralstringen att minska. Beroende
på trågets utformning kommer reduktionen att variera. Malmö Stads riktvärden
kommer att innehållas om man förlägger Simrishamnsbanan i ett 6 m djupt tråg.
Om djupet minskas kommer bullret att öka med ca 3dB vid 8 meters avstånd till
spåret. Men med ovan angivna trafikförutsättningar kommer ljudnivåerna att
med god marginal ligga under Malmö Stads riktvärden.
KON SEK VEN SER AV ALT E RNAT IVE N
Nollalternativet innebär ingen skillnad i bullerpåverkan i området. I Alternativet
Oförändrad markanvändning liknar bullersituationen i stort den som finns idag
och kan jämföras med Malmö stads bullerutredning 2012. Detta alternativet innebär att Simrishamnsbanan realiseras men ingen väsentlig övrig förändring avseende bebyggelse med mera kommer att ske. Med en trafikerad Simrishamnsbana genom Kirsebergsområdet och med förläggning i befintlig sträckning kommer den utökade tågtrafiken att ge ökad bullerbelastning inom ett närområde
till järnvägen. Alla eller de flesta tågen mot Simrishamn kommer att stanna vid
Östervärn för att sedan passera delar av Kirseberg i 70 km/h och sedan öka till 110
km/h utanför området. Samma sak gäller för tåg mot Malmö Central där större
delen av Kirseberg är hastighetsbegränsad till 40 km/h.
I dagsläget ligger i huvudsak kolonilotter och industrilokaler längs sträckan.
Det finns dock en fastighet, Södra Bulltoftavägen 59 som ligger på ca 20 meters
avstånd från spåret. Även delar av Beijers park kommer att beröras av tågtrafiken.
När det gäller fastigheten Södra Bulltoftavägen 59 ligger den lokaliserad i områdets östra del där tåghastigheten ökar för att ligga mellan 40 och 80 km/h. Exakt
hastighet är oklar i dagsläget.
I alternativet Simrishamnsbanan förlagd i markplan kommer Malmö Stads
riktvärden inte att överskridas vid den lägre hastigheten (40 km/h) som planeras
inom större delen av Kirseberg, men i områdets östra delar kan hastigheter upp
mot 80 km/h uppnås. På avstånd närmare än ca 60 meter kan då riktvärdena för
maximal ljudnivå överskridas. Ljudnivåerna på högre höjd än 2 meter kommer
att vara oförändrade.
22
Miljökonsekvenser i relation till
miljömål
Nationella mål
De nationella miljökvalitetsmålen beslutades 1999 och reviderades 2010. Dessa
ligger till grund både för de regionala och lokala miljömålen och miljökonsekvenserna bedöms i förhållande till dessa. De nationella målen är:
1.
Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
6. Säker strålmiljö
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. God bebyggd miljö
15. Ett rikt växt- och djurliv
Regionala miljömål
De skånska miljömålen bygger på de nationella målen, Länsstyrelsen har identifierat de särskilda Skånska utmaningarna: (relevanta för denna översiktsplan):
•
Hållbara transporter
•
Hänsyn till havet
•
Hushållning med mark och vattenresurser
• Skydd av natur och kulturvärden
Utmaningarna har konkretiserats i ett antal åtgärder som är centrala för att de
nationella miljökvalitetsmålen (relevanta för denna översiktsplan):
•
Ökat andel kollektivtrafikresande
•
Nya bostäder planeras och byggs nära kollektivtrafik
•
Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter
•
Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering
•
Åtgärder för att minska näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten
•
Exploatering av åkermark begränsas
•
Planer för hantering av spillvatten, dagvatten och dricksvatten tas fram
•
Värdefulla naturområden skyddas
•
Åtgärder för att hejda förlusten av biologisk mångfald
•
Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade naturvärde
23
Malmö stads miljömål
Malmö har antagit ett ambitiöst miljöprogram. Miljöprogram för Malmö stad
2009 –2020 har omformulerat de nationella miljömålen och sorterat dem in
under fyra övergripande rubriker. Fördjupningar av översiktsplanen är ett av flera
instrument för att uppnå de ställda målen i miljöprogrammet och det är logiskt
att bedöma planförslaget mot stadens egna beslutade miljömål. Miljö- och klimatmålen är i sin tur konkretiserade genom Handlingsprogram för Miljö- och Klimatarbetet i Malmö som antogs hösten 2011. En ny handlingsplan för miljöprogrammet är under framtagande och förväntas antas våren 2015.
M I L J Ö PRO G R AMME TS MÅL ÄR:
•
Sveriges Klimatsmartaste stad
•
Framtidens stadsmiljö finns i Malmö
•
Naturtillgångar brukas hållbart
•
I Malmö är det lätt att göra rätt
Bedömning i relation till nationella, regionala och lokala miljömål
De miljökvalitetsmål som anses vara av relevans för aktuellt planförslag är
Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Hav i balans samt levande kust och skärgård,
Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, En god bebyggd miljö och Ett
rikt växt- och djurliv.
Planen möjliggör bostäder i ett mycket bra pendlingsläge vilket har en positiv inverkan på miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan”, liksom den stödjer de regionala målen genom att skapa förutsättningar för en minskad biltrafik.
Likaså följer planerna intentionerna i Malmö stads mål ”Sveriges klimatsmartaste
stad” genom att gynna kollektivt resande med god infrastruktur för cykel och
spårbunden trafik.
Det är ingen skillnad mellan Alternativ A och alternativ B i förhållande till
målet, medan Nollalternativet innebär endast en mindre positiv inverkan. I Nollalternativet utnyttjas inte det stationsnära läget för etablering av bostäder och
verksamheter och skapar därmed inte lika goda förutsättningar för en minskad
biltrafik, annat än för de boende och verksamheter som redan ligger i närområdet. Bostäder risikerar planeras på andra platser inom kommunen eller i kranskommunerna och med sämre förutsättningar för god kollektivtrafik.
Produktion av energieffektiva byggnader och energieffektivisering av befintlig bebyggelse, tillsammans med möjligheterna för lokal produktion av förnybar
energi på fastigheterna samverkar mot att nå Malmö stads energimål, avsaknad
av en energistrategi i detta skede av planeringen riskerar att målet om Sveriges
klimatsmartaste stad inte nås. Detta gäller alternativ A och B, medan nollalternativet ingen utbyggnad innebär ingen ökad energiförbrukning och mindre negativ påverkan på målet.
Miljökvalitetsmålet Frisk luft kan påverkas negativt av alternativen A och B.
De nationella miljökvalitetsmålens nivåer avseende kväveoxid och partiklar riskerar att inte innehållas på huvudgator. Det finns också risk för högre halter av
luftföroreninger i den täta blandade staden som planeras.
Planförslagets reningsdammar för dagvatten minskar belastningen av kväve
och fosfor och bedöms därmed bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålet
Ingen övergödning, liksom de regionala målen kopplade till detta. Den ökade
24
mängden hårdgjorda ytor kan dock öka belastningen av andra föroreningar.
Belastningen kommer att vara större jämfört med dagens markanvändning.
Påverkan på miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård
bedöms som mycket marginell och positiv ur övergödningsaspekten men negativ avseende övriga ämnen. Skillnaden mellan Alternativ A och B är marginell.
Genom de möjligheter som ges att utnyttja en blå struktur med öppna dagvattenlösningar vid översvämningar bidrar planen även till uppfyllandet av regionens mål för planering av omhändertagande av dagvatten samt hänsyn till klimatförändringar i den fysiska planeringen. I Nollalternativet finns problemen
kvar med dagvattenssytemets kapacitet och möjlighet för avledning. Om inte
detta åtgärdas finns risk för negativ påverkan på miljökvalitetsmålet Hav i balans
samt levande kust och skärgård. De geologiska förutsättningarna innebär en
begränsad infiltration av dagvatten vilket gör att inget av alternativen bedöms
påverka miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.
Ianspråkstagandet av tidigare verkamhetsområden genom förtätning av
befintlig stadstrukturt uppfyller miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, liksom det regionala delmålet för hushållning med markresurser. Planförslaget
innebär dock samtidigt en positiv påverkan på miljökvalitetsmålet ur andra
aspekter, t.ex. genom att förutsättningarna för biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljöer stärks i och med planens intentioner. På motsvarande sätt
bedöms påverkan på det lokala miljömålet ”Naturtillgångar brukas hållbart” ske
både positivt.
En av de huvudsakliga intentionerna med planförslaget är att säkerställa att
miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö uppfylls. Planen ger förutsättningar för
en bebyggd miljö som ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Fastigheter ut
mot större befintliga vägar och järnvägen bidrar till att skydda bostäderna inom
planområdet mot buller. Bostäder mot större vägar inom området riskerar att
överskrida riktvärdet 55 dBA på bullerutsatt sida. Med dagens tekniska lösningar
bedöms det dock som fullt möjligt att i samtliga fall uppfylla kraven på avsteg
gällande ljudmiljön på uteplats samt en god boendemiljö inomhus. Avgörande
är dock att ljudmiljöaspekterna tas med redan i planläggningen. Kulturvärden
tas till vara och utvecklas i planen.
Byggnader och anläggningar förutsätts kunna utformas på ett miljöanpassat
sätt för en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser.
Även Malmös mål ”Framtidens stadsmiljö finns i Malmö” uppfylls med planförslaget som helhet, i och med sitt fokus på tät och blandad bebyggelse med närhet
till goda vistelsemiljöer, grönska och de goda förutsättningarna för kollektivtrafik. Nollaternativet påverkar inte detta miljökvalitetsmål. Alternativ A med järnvägen kvar i markplan gör detta mål svårare att uppnå på grund av järnvägens
barriäreffekt, Alternativ B uppfyller målet bättre i och med kopplingarna över
järnvägen i markplan.
Sammanfattningsvis bedöms den påverkan som uppstår på berörda miljökvalitetsmål i huvudsak ske i positiv riktning. Detta gäller Begränsad klimatpåverkan, En god bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. För miljökvalitetsmålen
Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt odlingslandskap är påverkan positiv på vissa delar av målet och negativ på andra. Målen Frisk luft påverkas
inte negativt och Grundvatten av god kvalitet påverkas inte.
25
Åtgärder för att minska
negativ miljöpåverkan
Översiktsplan för del av Kirseberg är ett vägledande dokument som påverkar
vilka beslut som tas i den framtida planeringen. Planen samspelar med stadens
beslut genom Malmö stads miljöprogram och den tillhörande Handlingsplan för
klimat och miljöarbetet i Malmö. Andra styrande program är till exempel Trafikmiljöprogrammet och Naturvårdsplanen. De åtgärder som föreslås i dessa program
kommer om de genomförs alla bidra till att minska den negativa miljöpåverkan.
Vid byggande på stadens mark gäller Miljöbyggprogram Syd. Programmets
riktlinjer kan följas även på privat mark och fungera som verktyg till byggherrar
för att uppnå en god miljöprestanda och minska negativ miljöpåverkan.
Malmö stads Tillämpningsskrift om trafikbuller och Åtgärdsprogram mot buller
2009-2013 innehåller båda åtgärder för att minimera bullerpåverkan. Det senare
är under revidering och nya åtgärder ska identifieras.
Åtgärder för att ta hand om och fördröja dagvatten lokalt är viktiga för att
minimera effekterna av ökade och kraftiga nederbördsmängder. Dagvattenstrategin ska följas. Åtgärder i tät stadsmiljö, med mycket hårdgjorda ytor prioriteras
till exempel genom fördröjning med planteringar och gröna tak.
Balanseringsprincipen ska användas i planeringsprocessen. Det innebär att
betydande negativ påverkan på ekologiska värden så långt möjligt ska undvikas
eller minimeras. I andra hand ska kompensationsåtgärder genomföras på plats.
Kan negativ påverkan inte undvikas, minimeras eller kompenseras ska ersättningsåtgärder genomföras i ett annat funktionellt sammanhang.
Fortsatt planering behöver föregås av fördjupade undersökningar och provtagningar för att lokalisera föroreningar i mark och byggnader och fastställa
behov av åtgärder.
Kulturvärdens tillvaratagande i byggnader och miljöer behöver studeras närmare. Byggherre eller ägare med hjälp av byggnadsantikvarie tar fram riktlinjer
för omvandling av industribebyggelse till nya funktioner. De kulturhistoriska värdena skyddas långsiktigt genom bestämmelser i detaljplan.
En energistrategi för området bör utarbetas av aktörer i området för att nå
stadens mål om förnybar energiproduktion.
AT T BEA K TA SÄ R SK ILT I KOMMANDE DE TAL JPL A NE R:
•
Skydd av värdefull kulturmiljö och strukturer i bestämmelser
•
Dagvattenhantering
•
Tåg och vägbuller
•
Miljökvalitetsnormer för luft längs hårt belastade gator
•
Marföroreningar
•
Risker
26
Uppföljning
Det är nödvändigt att kontinuerligt följa upp översiktsplanens miljökonsekvenser. Det arbetas inom Malmö stad med uppföljningar av översiktsplanen, miljöprogrammet och andra beslutade mål, och det är önskvärt att hitta en struktur
för uppföljning som är användbar på fler nivåer.
Referenser, styrande dokument, PM och underlag
UNDE RL AG TIL L M IL J Ö KO NS E K V E NS BE S K RVNING F Ö RD J UPAD ÖV E RSIK TSPL AN F Ö R D E L AV K IRS E BE RG
•
PM FÖP Kirseberg - Buller
•
PM FÖP Kirseberg - Luftkvalitet
•
PM FÖP Kirseberg - Risk och säkerhet
•
PM FÖP Kirseberg - Markföroreningar
•
PM FÖP Kirseberg - Naturmiljö
•
PM FÖP Kirseberg - Kulturmiljö
•
PM FÖP Kirseberg - Riksintressen
•
PM FÖP Kirseberg - Energi
•
PM FÖP Kirseberg - Dagvatten
• PM FÖP Kirseberg - Miljömålstabell
(Alla underlag framtagna av WSP januari 2014)
ÖVRIGA UND E RL AG
•
Översiktlig kulturmiljöutredning - Järnvägsverkstäderna i Kirsebeg med
omnejd, Kulturförvaltningen Malmö 2013
•
Översiktlig naturinventering av delområdena Ellstorp och Järnvägsverkstäderna, stadsbyggnadskontoret 2013
•
Översiktlig miljötekninsk markundersökning, Järnvägen 1:5 Malmö, Golder
2007
•
Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom fastigheten Järnvägen 1:5,
Bo Altenstam AB, Hörby, DGE 2013
•
Miljöteknisk markundersökning, Markundersökningsrapport Järnvägen 1:5,
Ramböll 2014
•
Järnvägsplan inklusive miljökonsekvensbeskrivning Simrishamnsbanan,
delen Malmö Tomelilla, remissutgåva Trafikverket 2014
ÖVE RGRIPA ND E D O K UM E NT
•
Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020
•
Handlingsplan för klimat- och miljö-arbetet i Malmö stad 2011–2014
•
Miljörapport 2013
•
Energistrategi för Malmö 2009
•
Trafikmiljöprogram Malmö stad 2012–2017
27
•
Cykelprogram för Malmö stad 2012–2019
•
Framtidens kollektivtrafik i Malmö, Strategi för genomförande 2010
•
Grönplan Malmö 2003
•
Naturvårdsplan för Malmö 2012
•
Hur kan Malmö växa – hållbart? dialog-PM 2009:1
•
Dagvattenpolicy Malmö 2000
•
Dagvattenstrategi Malmö 2008
•
Miljöbyggprogram Syd (version 2), oktober 2012
•
Malmö stads åtgärdsprogram mot buller 2014–2018
•
Tillämpningsskrift om trafikbuller, 2012
•
Avfallsplan för Malmö stad och Burlöv kommun 2011–2015
•
Skånska åtgärder för att nå miljömålen (remiss 2012)
•
Trafik och mobilitetsplan, under framtagande
•
Förstudie planprogram spårväg Etapp 1, december 2013
OMSL AG SBILD
Dziugas Lukosevicius
Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesförvaltning Öster
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-06
Vår referens
Aleksandra Cavic
Utvecklingssekreterare
aleksandra.cavic@malmo.se
Fördelning av resterande prestationsmedel för Värdighetsgarantier
SOFÖ-2015-143
Sammanfattning
Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-07 att införa lokala värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad. Av prestationsmedlen som Malmö stad tilldelats för införandet och implementeringen av Värdighetsgarantierna, återstod ca 3 mkr i januari 2015. Kommunstyrelsen beslutade 2015-03-16 att ge stadsområdesnämnderna möjlighet att avropa de resterande prestationsmedlen. Prestationsmedlen kan användas under budgetåren 2015 och 2016 och stadsområdena ska återrapportera vidtagna åtgärder och genomförda aktiviteter i kvalitetssäkerhetsberättelsen 2017 med delrapport 2016.
Den totala summan som Stadsområdet Öster kan avropa är 366 079 kr. För att kunna avropa de
medlen ska stadsområdesnämnden senast 2015-05-30 presentera en plan till kommunstyrelsen
för hur man avser att använda de ekonomiska resurserna. Efter att planen har godkänts av
kommunstyrelsen tilldelas de avropade medlen för fortsatt implementering av Värdighetsgarantierna.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att godkänna Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier
att översända Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier till Stadskontoret
Beslutsunderlag
•
•
•
•
Tjänsteskrivelse från Stadskontoret 2015-02-24
Missivskrivelse
Administrativ rutin för prestationsmedel
Tjänsteskrivelse SONÖ AU 150520 Fördelning av resterande prestationsmedel för Värdighetsgarantier
• SOFÖ AU 150520 Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier Ny
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-05-20
Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Ärendet
SIGNERAD
Stadområdesnämnd Öster har tagit fram Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier. I
2 (2)
denna plan beskrivs stadsområdsförvaltningen Östers hittills genomförda aktiviteter i samband
med implementeringen av Värdighetsgarantierna samt synpunkter kring dess innehåll och utformning. Vidare presenteras det fortsatta arbetet med implementeringen som förväntas leda till
större brukarnöjdhet inom vård-och omsorgsverksamheten.
Ansvariga
[Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas
in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få
ärendet godkänt digitalt.]
Malmö stad
Stadskontoret
2015-03-18
Till Stadsområdesnämnderna
Möjlighet att ansöka att få del av resterande prestationsmedel för
Värdighetsgarantier
Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-07 att införa lokala värdighetsgarantier
inom hemtjänsten i Malmö stad (KS-KOM-201-00688). Värdighetsgarantierna
började gälla 2013-07-07, och i beslutet ingick att kommunstyrelsen skulle göra
en uppföljning senast ett år efter införandet.
Av de prestationsmedel som Malmö stad tilldelats för införande och
implementering av Värdighetsgarantierna, återstod 3 090 894 kr i januari 2015.
Kommunstyrelsen beslutade 2015-03-16 att ge stadsområdesnämnderna
möjlighet att avropa totalt 3 mkr av de resterande prestationsmedlen (STK2015-191). Prestationsmedlen kan användas under budgetåren 2015 och 2016,
och stadsområdena ska återrapportera vidtagna åtgärder och genomförda
aktiviteter i kvalitetssäkerhetsberättelsen 2017, med delrapport 2016, beroende
på hur länge man avser att använda medlen.
Nämnderna ska senast 2015-05-30 presentera en plan för Stadskontoret, i dess
egenskap av kommunstyrelsens förvaltning, för hur man avser att använda den
del av prestationsmedlen man kan komma att tilldelas för vidare arbete med
värdighetsgarantierna. Stadskontoret kommer, på kommunstyrelsens vägnar, att
tilldela medel enligt fördelning nedan, i det fall planen godkänns.
Av planen ska framgå hur nämnden ser på innehåll och utformning av
Värdighetsgarantierna,
vad nämnden hittills har gjort för att implementera Värdighetsgarantierna, samt
vilka synpunkter och eventuella hinder nämnden har noterat i arbetet med
implementeringen.
Nämnden ska redogöra för de åtgärder man planerar genomföra för att
Värdighetsgarantierna ska få större genomslag hos brukare och medarbetare.
Nämnden ska också ange hur och till vad man avser att använda de ekonomiska
medlen. Detta ska specificeras på vilka personalkostnader,
informationskostnader (annonser och trycksaker) samt övriga kostnader som
nämnden beräknar ha.
Handläggande tjänsteman på stadskontoret är Ingela Kressander,
ingela.kressander@malmo.se
STADSKONTORET
August Palms plats 1
205 80 Malmö
Tel. 040-34 10 00
Org.nr. 212000-1124
Ingela.kressander@malmo.se
www.malmo.se
2 (2)
Nedanstående tabell visar hur mycket medel respektive nämnd totalt kan
avropa. Fördelningen av de 3 mkr baseras på nämndens antal brukare i
hemtjänsten 2014-12-31.
Antal brukare i hemtjänsten – fördelning av prestationsersättningen
Stadsområde Antal brukare per 2014-12-31
Norr
1 341
Öster
1 072
Söder
1 532
Väster
2 802
Innerstaden
2 038
Totalt Malmö stad
8 785
Total summa att avropa
457 940
366 079
523 165
956 858
695 959
3 000 000
Bifogat finns Administrativ rutin för avrop och fakturering av medlen från
Stadskontoret.
I tjänsten
Bertil Siöström
Enhetschef
Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier
SOF Öster
Upprättad
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2015-04-31
1.0
Lena Gabrielsson
SOF Öster
Avd. vård och omsorg
Innehållsförteckning
Bakgrund……………………………………….. 3
Genomförda aktiviteter……………………….. 3
Planerade aktiviteter…………………………… 4
2 │ SOF Öster │ Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier
Bakgrund
Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-07 att införa lokala värdighetsgarantier
inom hemtjänsten i Malmö stad. Värdighetsgarantierna började gälla
2013-07-07 och i beslutet ingick att kommunstyrelsen skulle göra en
uppföljning senast ett år efter införandet. Uppföljningen gjordes i maj 2014
och i uppföljningsrapporten lämnades följande rekommendationer:
•
Informationen kring värdighetsgarantierna bör stärkas i introduktionen
av nya medarbetare.
•
Biståndshandläggarna bör i samband med alla uppföljningar och nya
biståndsbeslut säkerställa att varje brukare är införstådd med
värdighetsgarantins innebörd.
•
Säkerställ en enhetlig rapportering av avvikelser.
•
Se över användningen av genomförandeplaner.
•
Se över de tidsangivelser och formuleringar som finns i
värdighetsgarantierna så att de blir realistiska och skapar mervärde.
•
Säkerställ att det finns erforderliga resurser för värdighetsgarantin ”Följ
upp”.
•
Processen att återkoppla och rätta till måste konkretiseras och
kvalitetssäkras.
•
Det är också viktigt att det tydliggörs var brukare och anhöriga kan
vända sig och att det finns en tydlig och lättillgänglig information om
vilka chefer som är ansvariga för vad.
Av prestationsmedlen som Malmö stad tilldelats för införandet och
implementeringen av Värdighetsgarantierna, återstod ca 3 mkr i januari 2015.
Kommunstyrelsen beslutade 2015-03-16 att ge stadsområdesnämnderna
möjlighet att avropa de resterande prestationsmedlen. Prestationsmedlen kan
användas under budgetåren 2015 och 2016 och stadsområdena ska
återrapportera vidtagna åtgärder och genomförda aktiviteter i
kvalitetssäkerhetsberättelsen 2017 med delrapport 2016.
Den totala summan som Stadsområdet Öster kan avropa är 366 079 kr. För att
kunna avropa de medlen ska stadsområdesnämnden senast 2015-05-30
presentera en plan till kommunstyrelsen för hur man avser att använda de
ekonomiska resurserna. Efter att planen har godkänts av kommunstyrelsen
tilldelas de avropade medlen för fortsatt implementering av
Värdighetsgarantierna.
I denna plan beskrivs stadsområdsförvaltningen Östers hittills genomförda
aktiviteter i samband med implementeringen av Värdighetsgarantierna samt
synpunkter kring dess innehåll och utformning. Vidare presenteras det fortsatta
arbetet med implementeringen som förväntas leda till större brukarnöjdhet
inom vård-och omsorgsverksamheten.
3 │ SOF Öster │ Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier
Genomförda aktiviteter
De genomförda aktiviteterna presenteras i följande ordning:
Värdighetsgaranti 1. ”Följ upp”
”Vi garanterar att du som fått ett biståndsbeslut om hjälp och stöd i det egna hemmet
erbjuds ett uppföljningssamtal senast 3 månader efter att hjälpen påbörjats. Vid samtalet får
du möjlighet att tillsammans med din biståndshandläggare diskutera vad biståndsbeslutet
innebär för dig”
Avdelning bistånd inom vård och omsorg har inte kunnat leva upp till denna
värdighetsgaranti. Anledningen till detta är de omfattande förändringarna i
biståndshandläggarnas arbetssätt. Införandet av det nya
dokumentationssystemet Procapita men även det nya
behovsbedömningsinstrumentet inom äldre-omsorgen, ÄBIC - Äldres behov i
centrum har lett till att resurserna, i personal och tid, behövts omdirigeras till
detta.
Värdighetsgaranti 2. ”Planera tillsammans”
”Tillsammans med dig skriver vi en genomförandeplan. Den beskriver hur du vill att vi ska
hjälpa dig, med det som du blivit beviljad. Vi garanterar att planen ska vara klar inom 2
veckor från det att din hjälp har startat”.
Verksamhet vård och omsorg har haft för intention att tillsammans med
brukaren upprätta genomförandeplanen inom två veckor. I de fallen där
Mottagningsteamet har ansvarat för brukarens omvårdnad har
genomförandeplanen upprättats under den tiden som angivits i denna
värdighetsgaranti. I de fallen där brukaren har tilldelats hemtjänstgruppen, utan
att först introduceras av Mottagningsteamet, har inte alltid denna värdighetsgaranti
kunnat fullföljas under den avsatta tiden. Tiden ansågs vara för snäv för att
hinna vara klart med genomförandeplanen. Däremot har genomförandeplanen
kunnat påbörjas under den tiden.
Värdighetsgaranti 3. ”Visa vem du är”
”Vi garanterar dig som har hjälp från hemtjänsten att personal från Malmö stad som
besöker dig i ditt hem legitimerar sig. Legitimationen ska bäras synlig för dig”
Inom verksamheten vård och omsorg har samtlig personal legitimation och
kan identifiera sig. Det finns en väletablerad rutin kring framtagning av nya
legitimationer för nyanställd personal.
Värdighetsgaranti 4. ”Hör av dig”
a.) Om vi inte kan komma på avtalad tid garanterar vi att vi tar kontakt med dig.
b.) Om någon annan än för dig känd personal kommer, garanterar vi att vi kontaktar
dig i förväg.
Verksamhet vård och omsorg arbetar kontinuerligt med att uppfylla denna
värdighetsgaranti. I vissa hemtjänstgrupper har nya rutiner kring denna garanti
upprättats. Det är ofta samordnaren som meddelar brukaren vid förändring av
den avtalade tiden och/eller när en personal som är okänd för brukaren ska
4 │ SOF Öster │ Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier
utföra den planerade insatsen. När brukaren inte talar svenska kan det
förekomma att dessa förändringar inte kan meddelas brukaren i förväg.
Värdighetsgaranti 5. ”Gör det vi missat”
”Om den hjälp du har blivit beviljad i form av serviceinsatser t.ex. städning och tvätt, inte
blir utförd vid det tillfälle som är avtalat, garanterar vi att hjälpen kommer att bli utförd
snarast. Dock allra senast inom 5 veckordagar (måndag-söndag). Vi tar kontakt med dig
för att tillsammans komma överens om när hjälpen kan utföras”
Verksamhet vård och omsorg lever upp till denna värdighetsgaranti dock med
vissa undantag för t.ex. jul och nyår.
Planerade aktiviteter
Av de totalt åtta rekommendationer som lämnades i efter genomförd
uppföljning 2014 ryms följande två inom värdighetsgaranti 1:
• att biståndshandläggarna bör i samband med alla uppföljningar och nya
biståndsbeslut säkerställa att varje brukare är införstådd med
värdighetsgarantins innebörd
• att säkerställa att det finns erforderliga resurser för värdighetsgarantin 1
dvs. ”Följ upp”.
Av de fem värdighetsgarantier som gäller inom Malmö stad är
värdighetsgaranti 1 ”Följ upp” ett uppdrag som ska hanteras av
biståndshandläggare inom Malmö stad.
Värdighetsgarantin innebär att biståndshandläggaren erbjuder ett
uppföljningssamtal senast tre månader efter att hjälp och stöd i hemmet
påbörjats. Det finns anledning att misstänka att denna värdighetsgaranti inte
följs. Det är av stor vikt att göra kvinnor och män som är beviljade bistånd
enligt 4 kap 1 § SoL delaktiga i handläggningsprocessen.
Av denna anledning kommer prestationsmedlen som stadsområdesförvaltning
Öster kan avropa, 366 079 kr., att riktas mot följande:
Avdelning bistånd inom vård och omsorg inom Stadsområdesförvaltning
Öster avser att anställa en biståndshandläggare under sex månader 2015/2016
med specifikt uppdrag att fokusera på uppföljningar av bistånd enligt 4 kap 1 §
SoL.
Biståndshandläggaren kommer att, vid behov, genomföra uppföljning
tillsammans med berört områdesteam för att säkerställa att den enskildes alla
behov synliggörs. I samband med uppföljning kommer biståndhansläggaren att
säkerställa att den enskilde brukaren förstår innebörden av värdighetsgarantin
genom samtal information. I stadsområdesförvaltning Öster har
biståndhandläggarna inom SoL myndighetsansvaret för ca 980 personer som
bor i ordinärt boende och erhåller stöd och hjälp utförd av hemtjänsten. Det är
av stor vikt, både för den enskildes brukares rättssäkerhet och användandet av
kommunens resurser, att säkerställa att dessa kvinnor och män har gällande
beslut som motsvarar deras behov.
5 │ SOF Öster │ Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier
Biståndshandläggaren som anställs bedöms kunna genomföra åtta-tio
uppföljningsbesök per vecka. Varje genomfört uppföljningsbesök ska
dokumenteras i verksamhetssystemet Procapita.
6 │ SOF Öster │ Plan för fortsatt implementering av Värdighetsgarantier
Malmö stad
1 (3)
Stadskontoret
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-02-24
Vår referens
Ingela Kressander
Utredningssekreterare
Ingela.Kressander@malmo.se
Fördelning av resterande prestationsmedel för Värdighetsgarantier
STK-2015-191
Sammanfattning
Av de prestationsmedel avseende Lokala värdighetsgarantier som Malmö stad beviljats av Socialstyrelsen kvarstår 3 090 894 kr. Stadskontoret föreslår att 3 mkr av dessa betalas ut till stadsområdesnämnderna, för att stimulera deras arbete med analys av innehåll, utformning och implementering av värdighetsgarantierna, kopplat till att öka brukarnöjdheten.
Förslag till beslut
Vård- och omsorgsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta
att ge stadsområdesnämnderna möjlighet att avropa totalt 3 mkr av prestationsmedlen i enlighet
med förslag i ärendet,
att stadsområdesnämnderna ges möjlighet att använda prestationsmedlen under budgetåren
2015 och 2016, samt
att ge stadsområdena i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder och genomförda aktiviteter i
kvalitetssäkerhetsberättelsen 2017, med delrapport 2016.
Beslutsunderlag

G-Tjänsteskrivelse Fördelning av resterande prestationsmedel för Värdighetsgarantier VoOberedningen150311
Beslutsplanering
Vård- och omsorgsberedningen 2015-03-11
KS Arbetsutskott II 2015-03-16
Ärendet
Bakgrund
Värdighetsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 2008:51) att en särskild värdegrund för
äldreomsorgen skulle föras in i socialtjänstlagen. Riksdagen beslutade 2010, i enlighet med propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen (prop.2009/10:116), att införa bestämmelser om en nationell värdegrund för äldreomsorgen och om ökat brukarinflytande i socialtjänstlagen, SoL,
(2001:453). Den 1 januari 2011 trädde de nya bestämmelserna i kraft
SIGNERAD
2015-02-27
För att stimulera kommunerna och enskilda utförare att införa lokala värdighetsgarantier inom
äldreomsorgen, baserade på den nationella värdegrunden, gav regeringen Socialstyrelsen i upp-
2 (3)
drag (S2010/2664/ST) att besluta om och betala ut prestationsersättning till de kommuner som
utvecklar lokala värdighetsgarantier.
Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-07 att införa lokala värdighetsgarantier inom hemtjänsten i Malmö stad (KS-KOM-201-00688). Värdighetsgarantierna började gälla 2013-07-07, och i
beslutet ingick att kommunstyrelsen skulle göra en uppföljning senast ett år efter införandet.
Uppföljning av garantierna
Efter upphandling tilldelades Professional management uppföljningsuppdraget, och de presenterade en uppföljningsrapport i maj 2014. I rapporten gavs följande rekommendationer
 Informationen kring värdighetsgarantierna bör stärkas i introduktionen av nya medarbetare
 Biståndshandläggarna bör i samband med alla uppföljningar och nya biståndsbeslut säkerställa att varje brukare är införstådd med värdighetsgarantins innebörd
 Säkerställ en enhetlig rapportering av avvikelser
 Se över användningen av genomförandeplaner
 Se över de tidsangivelser och formuleringar som finns i värdighetsgarantierna så att de
blir realistiska och skapar mervärde
 Säkerställ att det finns erforderliga resurser för värdighetsgarantin ”Följ upp”
 Processen att återkoppla och rätta till måste konkretiseras och kvalitetssäkras.
 Det är också viktigt att det tydliggörs var brukare och anhöriga kan vända sig och att det
finns en tydlig och lättillgänglig information om vilka chefer som är ansvariga för vad.
Fortsatt arbete
Prestationsersättningen som Malmö stad beviljades av Socialstyrelsen ska inte betalas tillbaka.
För närvarande finns 3 090 894 kr kvar av prestationsersättningen. Stadskontorets förslag är att 3
mkr av dessa kan avropas av stadsområdena för att möjliggöra ett mera aktivt arbete med värdighetsgarantierna. Förslag till fördelningsnyckel är antal brukare i hemtjänsten 2014-12-31. Resterande summa ska även fortsättningsvis användas av stadskontoret för kommungemensam
kommunikation avseende värdighetsgarantierna.
Malmö stad har som mål att få större brukarnöjdhet inom vård- och omsorgsverksamheten. Att
arbeta med att uppfylla värdighetsgarantier kan vara ett av verktygen för att uppnå detta. Att
använda genomförandeplanen för att säkerställa brukarens inflytande över insatserna, och meddela vid förändring är två av de frågor som mäts i brukarundersökningen. Ett aktivt arbete med
detta ligger i linje med rekommendationerna i Professional Managements uppföljningsrapport
från 2014.
För att kunna avropa medel ska stadsområdesnämnderna senast 2015-05-30 presentera en plan
till kommunstyrelsen för hur man avser att använda de ekonomiska resurser man kan komma att
tilldelas för vidare arbete med värdighetsgarantierna. Kommunstyrelsen kommer, i det fall planen godkänns, att tilldela ekonomiska resurser enligt fördelning nedan. Stadskontoret föreslås att
3 (3)
på kommunstyrelsens vägnar godkänna eller begära kompletteringar av inkomna planer.
I planen ska även framgå hur stadsområdet avser att analysera hur man ser på innehåll och utformning av värdighetsgarantierna, samt en beskrivning av nämndens arbete med implementeringen av värdighetsgarantierna. Resultatet av arbetet ska ingå som en del av den kvalitetsberättelsen som nämnderna lämnar 2017, med delrapportering 2016, beroende på hur länge nämnden
avser att använda medlen.
Antal brukare i hemtjänsten – fördelning av prestationsersättningen
Stadsområde
Norr
Öster
Söder
Väster
Innerstaden
Totalt Malmö stad
Antal brukare per 2014-12-31
1 341
1 072
1 532
2 802
2 038
8 785
Total summa att avropa
457 940
366 079
523 165
956 858
695 959
3 000 000
Stadsområdesnämnderna föreslås avropa medel för faktiska kostnader kvartalsvis i efterskott.
Ekonomienheten vid stadskontorets förvaltningsavdelning kommer att ta fram anvisningar för
hur medlen ska avropas. Några ytterligare medel utöver ovan kommer inte att kunna tilldelas,
eftersom Socialstyrelsens uppdrag avseende prestationsersättningar till arbetet med lokala värdighetsgarantier har upphört.
Ansvariga
Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef
Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
MALMÖ STAD
Stadskontoret
Administrativ rutin för prestationsmedel för
VÄRDIGHETSGARANTIER
Projekt stadskontoret:
Period:
Projektledare:
Värdighetsgarantier, kstl 7195
2015-2016
Ingela Kressander
Av de prestationsmedel som Malmö stad tilldelats för införande och implementering av
Värdighetsgarantierna, återstod 3 090 894 kr i januari 2015. Kommunstyrelsen beslutade 2015-0316 att ge stadsområdesnämnderna möjlighet att avropa totalt 3 mkr av de resterande
prestationsmedlen. Prestationsmedlen kan användas under budgetåren 2015 och 2016, och
stadsområdena ska återrapportera vidtagna åtgärder och genomförda aktiviteter i
kvalitetssäkerhetsberättelsen 2017, med delrapport 2016, beroende på hur länge man avser att
använda medlen. Av nedanstående tabell framgår hur mycket respektive Stadsområdesnämnd kan
avropa.
Fördelning av prestationsmedel enligt KS beslut
Förvaltning
Antal brukare per
2014-12-31
SOF Norr
1 341
SOF Öster
1 072
SOF Söder
1 532
SOF Väster
2 802
SOF Innerstaden
2 038
Totalt, tkr
8 785
TOTALT
att avropa
458 000
366 000
523 000
957 000
696 000
3 000 000
Nämnderna ska senast 2015-05-30 presentera en plan för Stadskontoret, i dess egenskap av
kommunstyrelsens förvaltning, för hur man avser att använda den del av prestationsmedlen man
kan komma att tilldelas för vidare arbete med värdighetsgarantierna. Stadskontoret kommer, på
kommunstyrelsens vägnar, att tilldela medel enligt fördelning ovan, i det fall planen godkänns.
Medlen avropas successivt, efter den uppkomna kostnaden.
Av planen ska framgå hur nämnden ser på innehåll och utformning av Värdighetsgarantierna,
vad nämnden hittills har gjort för att implementera Värdighetsgarantierna, samt vilka synpunkter
och eventuella hinder nämnden har noterat i arbetet med implementeringen.
Nämnden ska redogöra för de åtgärder som planeras genomföras för att Värdighetsgarantierna
ska få större genomslag hos brukare och medarbetare. Nämnden ska också ange hur och till vad
man avser att använda de ekonomiska medlen. Detta ska specificeras på vilka personalkostnader,
informationskostnader (annonser och trycksaker) samt övriga kostnader som nämnden beräknar
ha.
Avrop och redovisning av medel
- Stadsområden/förvaltningar ska avropa medlen successivt genom internfakturering till
förvaltning 102, stadkontoret, med intern motpart 102.
- Medlen samt all kostnad som rör de utförda insatserna bör särredovisas från ordinarie
verksamhet. Särredovisningen kan uppnås genom att upprätta ett objektnummer i
kodplanen.
- Faktureringen ska ske enligt gällande regelverk för internfakturering inom Malmö stad.
En transaktionslista från RD innehållande redovisade kostnader för respektive period ska
bifogas.
- I fakturatexten ska kostnader specificeras enligt följande: personalkostnad,
informationskostnad (annonser och trycksaker) och övriga kostnader.
Fakturor till Stadskontoret
Internfaktura ställas till stadskontoret med intern motpart 102.
Vår referens: Ingela Kressander
Fakturatext: Avrop prestationsmedel Värdighetsgarantier för period XXXX
- Personalkostnad ---------------- Informationskostnad -------- Övriga kostnader ----------------Kontaktpersoner på Stadskontoret
- Ingela Kressander, utvecklingssekreterare på Välfärdsavdelningen för verksamhetsfrågor
kring Värdighetsgarantier.
- Vesna Avdic, ekonom Förvaltningsavdelningens administrativa enhet, för fakturering och
ekonomi.
Malmö stad
1 (8)
Stadsområdesförvaltning Öster
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-12
Vår referens
A Pettersson Gustafsson
Controller
anna.pettersson@malmo.se
Skrivelse avseende stimulansmedel Urban utveckling
SOFÖ-2015-81
Sammanfattning
Den nationella inriktningen för arbetet med urban utveckling är att uppnå en positiv socioekonomisk utveckling i stadsdelar där behovet bedöms som störst, att minska boendesegregationen,
att sträva efter socialt och ekonomiskt hållbara boendemiljöer samt bättre skolresultat. Herrgården är ett av 15 områden i Sverige som omfattats av arbetet och som fått del av ett prestationsbaserat stimulansbidrag år 2013 och 2014. Sysselsättningsgraden och antalet behöriga elever till
gymnasiet i Herrgården har ökat under perioden 2010-2013. De senaste årens utvecklingsarbete
har omfattat flera processer, som bedöms ha haft positiv inverkan och som lagt en grund för
systematiskt utvecklingsarbete. Under år 2015 och framåt är det strategiskt viktigt att med de
fördelade prestationsmedlen stärka drivkraften för processer som kan ge långsiktiga effekter när
det gäller livsvillkoren för kvinnor och män, flickor och pojkar i Herrgården.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att godkänna informationen och lägga den till handlingarna.
Beslutsunderlag
•
Tjänsteskrivelse AU 150420 Stimulansmedel Urban utveckling
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-05-20
Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Ärendet
Bakgrund
Utvecklingen i bostadsområdet Herrgården är på flera områden positiv. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB):
• ökade andelen förvärvsarbetande med 2,5 procentenheter mellan åren 2012 och 2013
(för Malmö som helhet +0,4 procentenheter)1
• ökade andelen behöriga elever till gymnasiet med knappt 20 procentenheter mellan åren
2012 och 2013 (för Malmö som helhet drygt +3 procentenheter)2
Statistiska Centralbyrån (SCB), Andel personer med långvarigt försörjningsstöd, andel behöriga till gymnasium
och andel förvärvsarbetande, december 2014.
SIGNERAD
1
2 (8)
•
minskade andelen kvinnor och män i Herrgården med långvarigt försörjningsstöd med
0,8 procentenheter mellan åren 2012 och 2013 (för Malmö som helhet +/- 0 procentenheter)3.
I detta ärende ges en översiktlig beskrivning av arbetet i Herrgården inom ramen för det urbana
utvecklingsarbetet de senaste två åren. Mot bakgrund av detta beskrivs därefter viktiga förutsättningar för det fortsatta utvecklingsarbetet i Herrgården.
Urbant utvecklingsarbete med nationell inriktning och med särskilt fokus på vissa kommuner
och geografiska områden har bedrivits sedan slutet av 1990-talet. Blommansatsningen, Nationella exempel och Storstadssatsningen är tidigare särskilda satsningar från regeringens sida på områden med socioekonomiska utmaningar. Mellan åren 2008 och 2011 genomfördes arbetet utifrån den urbana utvecklingspolitiken med hjälp av lokala utvecklingsavtal (LUA)4.
Mellan åren 2012 och 2014 har det urbana utvecklingsarbetet haft inriktning på utvärdering,
kunskapsinhämtning, kunskapsutbyte och kunskapsspridning. Den övergripande nationella inriktningen på arbetet med urban utveckling är att uppnå en positiv socioekonomisk utveckling i
de områden där behovet bedöms som störst, att minska boendesegregationen, sträva efter socialt
och ekonomiskt hållbara boendemiljöer samt bättre skolresultat.
Sammanlagt 15 stadsdelar i nio svenska kommuner har omfattats av kunskapsstöd enligt den
urbana utvecklingspolitiken. Herrgården i stadsområde Öster och Södra Sofielund i stadsområde
Innerstaden är de två stadsdelar i Malmö som omfattats av det urbana utvecklingsarbetet.
Prestationsbaserat stimulansbidrag
För åren 2013 och 2014 har ett prestationsbaserat stimulansbidrag fördelats till de nio berörda
kommunerna med sammanlagt 100 miljoner kronor per år. Bidragets, vars syfte har varit att stimulera kommunerna att intensifiera sitt urbana utvecklingsarbete, utgår från följande indikatorer:
• Andel av befolkningen som förvärvsarbetar.
• Andel av befolkningen som mottar långvarigt försörjningsstöd.
• Andel av dem som det givna året gick ut nionde klass med behörighet till gymnasieskolans
nationella program.
Det prestationsbaserade stimulansbidraget har fördelats i efterskott för ett år i taget som en engångssumma. Detta innebär generellt sett begränsningar för nya insatser som kräver finansiering
på längre sikt.
Det förekommer ingen nationell styrning av hur medlen används och ingen återrapportering
krävs. Användningen av stimulansbidraget avgörs på kommunal nivå:
”Regeringen anser att det är på kommunal nivå det bäst avgörs var pengarna gör mest nytta, för
att på olika sätt underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen”.5
Statistiska Centralbyrån (SCB), Andel personer med långvarigt försörjningsstöd, andel behöriga till gymnasium
och andel förvärvsarbetande, december 2014.
3 Ibid
4 Källa: Urbana utvecklingsområden 2013, Regeringskansliet november 2013
5 Källa: Regeringskansliet, http://www.regeringen.se/sb/d/10666/a/230847
2
3 (8)
Herrgårdens del av prestationsmedlen uppgick för år 2013 till 5,6 Mkr, vilka utdelades i början
av år 2014. På motsvarande sätt har prestationsmedel avseende utvecklingen i Herrgården år
2014 utdelats i början på år 2015. Prestationsmedlen för år 2014 uppgick till 18,6 Mkr.
Urbant utvecklingsarbete i Herrgården år 2013-2014
Ett långsiktigt förändrings- och utvecklingsarbete pågår sedan flera år tillbaka i Herrgården. När
regeringen år 2012 beslutade om en ny inriktning för det urbana utvecklingsarbetet och införde
prestationsbaserade stimulansbidrag pågick arbetet med Områdesprogram Herrgården.
Förstärkning och synergieffekter
År 2010 beslutade kommunstyrelsen om områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö för att
utveckla den sociala hållbarheten med målsättningen att alla Malmöbor ska inkluderas och integreras i samhället och få del av välfärden. Beslutet fattades mot bakgrund av att hälsan och välfärden är ojämlikt fördelad mellan olika grupper av befolkningen och mellan olika områden.
Herrgården var ett av de områden som omfattades av beslutet.
Utgångspunkten var att sammanföra många olika aktörer, såsom stadens förvaltningar, företag,
ideella föreningar, statliga myndigheter och inte minst invånarna själva, för att gemensamt arbeta
utvecklingsinriktat med områdets utmaningar. Genom områdesprogrammet skulle också tidigare, pågående och framtida projekt, som syftar till att förstärka stadens hållbarhet, knytas samman.
Utgångspunkten för användningen av fördelade stimulansmedel för urbant utvecklingsarbete år
2013 blev bland annat att stärka och ytterligare utveckla påbörjade arbetssätt och strukturer för
att arbeta för och tillsammans med flickor och pojkar, kvinnor och män i Herrgården. Att
koppla stimulansmedlen inom urban utveckling till befintliga insatser inom områdesprogrammet
bedömdes möjliggöra ett ömsesidigt förstärkande och synergieffekter. Detta gällde inte minst
utvecklingen av samverkansprocessen Kraftsamling Herrgården.
Kraftsamling Herrgården startade år 2013 på initiativ av idéburna sektorn. Detta är en kunskapsallians och en plattform för att långsiktigt utveckla Herrgården. Arbetet är uppbyggt som en tvärsektoriell samverkansprocess där aktörer från idéburna, offentliga och privata sektorn samt
malmöbor medverkar. Syftet är att i samverkan planera och agera för att utveckla Herrgården.
Arbete sker dels i sex temaprocesser (Mötesplatser och social mobilisering, Utbildning och lärande, Arbetsmarknad och näringsliv, Stadsbyggnad och infrastruktur, Trygghet och säkerhet,
samt Kultur och fritid) och dels via gemensamma seminarier och tvärfrågor. Hitintills har cirka
50 aktörer medverkat. Processen samordnas för närvarande av Rädda Barnen, Individuell Människohjälp och Stadsområdesförvaltning Öster, Malmö stad.
Nya strukturer för samverkan - kunskapsallianser
Vikten av att utveckla samverkansstrukturerna såväl inom Malmö stad som med andra myndigheter och civilsamhälle har i flera sammanhang lyfts fram som en framgångsfaktor för arbetet
med att utjämna skillnader i hälsa och välfärd för malmöborna. Malmö som stad står här inför
såväl stora utmaningar som potentialer. Dessa måste mötas och tas i anspråk för en positiv utveckling. Malmö stad kan dock inte ensam klara utmaningarna. Arbetet för en hållbar utveckling
socialt, ekonomiskt och miljömässigt kräver att arenor för samarbete med många aktörer förstärks och utvecklas.
4 (8)
I slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (Mars, 2013) är en av rekommendationerna att skapa kunskapsallianser – jämlika samarbeten mellan forskare och intressenter från till exempel förvaltning, föreningsliv och näringsliv.
Detta har varit en viktig utgångspunkt för arbetet med bland annat Områdesprogram Herrgården, där satsningar som Rosenkraft och Kraftsamling Herrgården lyfts fram som exempel på
verksamheter som är kunskapsallianser och som förstärker ett socialt investeringsperspektiv.
Centralt i arbetet har varit och är bred samverkan, där idéburen och privat sektor är lika självklara samarbetspartners som aktörer inom offentlig sektor. Detta har krävt ett nytt förhållningssätt för att hitta nya samverkansformer.
Stärkt samverkan kring familjer i stadsområde Öster
I maj 2014 togs nästa steg för urbant utvecklingsarbete i Herrgården med stöd av fördelade stimulansmedel. Detta genom utvecklingen av Hela familjen Öster. Sedan 2013 var projektet riktat
till barnfamiljer i Almgården i syfte att öka graden av självförsörjning och skapa bättre skolgång
och levnadsvillkor för barn och ungdomar. Ett samarbete mellan avdelningarna för individ- och
familjeomsorg och områdesutveckling samt grundskoleförvaltningen låg till grund för arbetet.
Projektet kom nu att breddas och utvecklas till att även omfatta Herrgården samt ett utökat
samarbete kring flickor och pojkar i förskoleåldern. Medel för utvecklingsarbetet avsattes ur
fördelade prestationsmedel inom ramen för urban utveckling.
Hela familjen Öster har bidragit till att rätten till ekonomiskt bistånd har kunnat utredas grundligare med fler besök och fler hembesök. Det har under dessa utredningar framkommit att ohälsa
är ett betydande hinder för självförsörjning hos vuxna i Herrgården. I många familjer har det
visat sig finnas barn med allvarliga hälsoproblem, något som även det utgör ett hinder för föräldrarnas möjlighet att upprätthålla en sysselsättning som på sikt kan leda till självförsörjning.
Förekomsten av tillfälliga boenden, genomgångslägenheter och lägenheter med sociala kontrakt
är stor i Herrgården. Boendesituationen påverkar hela familjen negativt. Det finns ett tydligt
samband mellan ett stadigvarande boende och möjligheten att både behålla ett arbete och erbjuda barn en trygg uppväxt. För att möjliggöra omvandling av sociala kontrakt till förstahandskontrakt för fler familjer i området krävs ett ökat stöd i boendet och en tätare tillsyn såväl som
ett välutvecklat samarbete med hyresvärdar.
Hållbara strukturer kring flickor och pojkar i Herrgården
I kommissionens slutrapport6 konstateras att ”tidiga insatser i förskolan är samhällsekonomiskt lönsamma och har stor betydelse för att främja befolkningens hälsa”. Forskning visar att barns utveckling och
lärande gynnas positivt av vistelse i förskola, och att detta har störst betydelse för barn i ekonomisk och social utsatthet. Detta lyfts bland annat fram i en underlagsrapport till kommissionens
slutrapport, Förskolans betydelse för barns utvecklings, lärande och hälsa7. En sammanfattande kommentar i rapporten är att ”tidiga insatser ger störst resultat”.
Som en del av arbetet inom ramen för urban utveckling har pedagog från förskoleförvaltningen
och föräldrakommunikatörerna i stadsområdesförvaltningen bedrivit uppsökande verksamhet i
6
7
Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Mars 2013
Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa, Sven Persson, Mars 2012.
5 (8)
syfte att informera och att motivera till att barn får daglig verksamhet via förskolan.
Det aktiva arbetet med uppsökande verksamhet för att fånga upp de barn, som inte tar del av
den allmänna förskolan, kommer att fördjupas under år 2015. Ett gemensamt pilotprojekt planeras för att förbereda barn (3-5 år) och föräldrar inför skolstart framförallt kring språkfrämjande
aktiviteter. En gång i veckan får deltagande familjer besök av en ”guide” och ett pedagogiskt
material gås igenom. Detta arbetar familjen med cirka 15 minuter om dagen, till exempel genom
olika lekar eller högläsning. Varannan vecka hålls nätverksmöten för föräldrarna kring olika teman, till exempel läsning, skola, sjukvård för att tillsammans skapa en större omvärldskunskap.
Utbildningens betydelse för människors hälsa och vikten av en social investeringspolitik som kan
utjämna skillnaderna på detta område lyfts fram som en av hörnstenarna i kommissionens slutrapport8:
”Utbildning är den samhällsstruktur som äger den största potentialen att utrusta barn och ungdomar med kapacitet att överskrida familjebakgrundens sociala begränsningar och utveckla god
hälsa”9
Lärande hela dagen på Rosengårdsskolan syftar till att med skolan som arena skapa bättre förutsättningar för att barn och unga ska lyckas i grundskolan och vidare genom livet. Lärande hela
dagen erbjuder verksamhet såsom likabehandlingsarbete, coachning, kultur- och fritidsverksamhet såväl under schemalagd skoltid som under eftermiddagar och kvällar. Även lovverksamhet
omfattas. Unga som deltar i verksamheten ska ha tillgång till ett brett utbud av aktiviteter samt
kunna utvecklas efter sina förutsättningar och på sina villkor. Det är angeläget att undersöka
möjligheterna att förstärka arbetet med Lärande hela dagen till att omfatta Värner Rydenskolan,
där en stor andel av flickor och pojkar bosatta i Herrgården går.
Rosengårdsbiblioteket arbetar uppsökande och samverkar med andra aktörer för att öka läsintresset för barn och unga boende i Herrgården. Verksamhet riktas till förskolor i form av sagostunder och bokpåsar. Barn i förskoleåldern nås också via samarbete med Familjecentralen Solstrålen, BVC och öppna förskolan. Verksamhet riktas vidare till Rosengårdsskolan genom erbjudande om besök i samtliga klasser av bibliotekarier, besök på biblioteket, fördjupningsarbete
kring en bok, läsgrupp, bokprat samt författarbesök för mellanstadiet. Rosengårdsbiblioteket
riktar också verksamhet till barn och unga på deras fritid, då via berättarworkshops och boktips.
Sysselsättning för kvinnor i Herrgården
Våren 2014 ansökte och beviljades det arbetsintegrerade sociala företaget Yalla Trappan projektmedel för projektet Y-Allas väg till arbete. Projektet syftar till att genom kompetenskartläggning och praktisk arbetsträning verka för ökad sysselsättning och minskat utanförskap. Målgruppen utgörs av kvinnor. Projektbidraget finansierades med stöd av prestationsmedel inom
ramen för urban utveckling.
Projektet bedömdes ha förutsättningar att bidra till ökad sysselsättning och inkludering av kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vidare bedömdes projektet ha en positiv påverkan på
Herrgården då fler verksamheter tillförs området och kan skapa mervärde genom sammankoppling med ytterligare pågående och planerade initiativ i området.
8
9
Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Mars 2013
Ibid, sid. 79.
6 (8)
I en ny ansökan för 2015 konstaterades att projektets insatser haft goda effekter och att projektet har förutsättningar att bidra till ökad sysselsättning och inkludering av kvinnor.
Fysisk mötesplats och plattform för samverkan
Medborgarkontor Varda är en fysisk plattform för förändrings- och utvecklingsarbetet i Herrgården och en viktig mötesplats för boende i området. Detta är en strategiskt betydelsefull komponent i arbetet med kontakter och dialog mellan kvinnor och män, flickor och pojkar i Herrgården och kommunala och externa aktörer som statliga myndigheter och ideella organisationer.
Medborgarkontor Varda erbjuder en kanal för myndigheter, offentlig service och lokalt verksamma aktörer att föra dialog och erbjuda sina tjänster utifrån kvinnors och mäns behov. Här
skapas reella möjligheter till medborgardialog i bostadsområdet. Vidare är detta en fysisk arena
för aktörer i kunskapsallianser, däribland Kraftsamling Herrgården. Samtliga processer inom
Kraftsamling Herrgården använder Varda som en bas i dialogen med medborgare.
Verksamhetens kontinuitet och stärkta roll som etablerad mötesplats i området bedöms som en
av framgångsfaktorerna för utvecklingsarbetet i Herrgården för att stärka trygghet och demokrati. Medborgarkontoret är också en av arenorna för samarbete kring självförsörjning.
Medborgarkontor Varda har under år 2013 och år 2014 finansierats med hjälp av medel avsatta
för Områdesprogram Herrgården respektive av fördelade prestationsmedel. Kommunstyrelsens
beslut om områdesprogrammen sträcker sig till andra halvåret 2015, vilket aktualiserar frågan
om finansiering av denna verksamhet efter år 2015.
Det fortsatta utvecklingsarbetet i Herrgården
De senaste årens utvecklingsarbete i Herrgården har bidragit till stärkta förutsättningar för gränsöverskridande arbete och hållbara samarbetsstrukturer. Detta har bland annat skett genom att i
samarbete med andra aktörer utveckla mötesplatser för flickor och pojkar, kvinnor och män, att
stärka arbetet kring barnfamiljer i behov av stöd samt att delta i konkreta projekt som kan leda
till självförsörjning för malmöbor i Herrgården.
Inriktningen för användningen av de prestationsmedel som fördelades i början på 2015 är att
fortsätta att utveckla långsiktigt hållbara förutsättningar för det urbana utvecklingsarbetet i
Herrgården.
Det bedöms som strategiskt angeläget att satsa på arbete som ger långsiktiga effekter och skapar
mervärde efter år 2015. Stimulansmedlen inom ramen för urban utveckling är baserade på prestationer för föregående år och fördelas enbart en gång. Satsningen är nu avslutad, vilket innebär
att prestationsmedel inte kommer att fördelas på det sätt som skett åren 2014 och 2015.
Den övergripande inriktningen för det fortsatta arbetet kommer att vara att skapa drivkraft för
insatser och verksamhet som kan ge effekter på längre sikt. Detta innebär fortsatt förstärkning
av processer och arbetssätt som visat sig framgångsrika, till exempel Kraftsamling Herrgården,
Hela familjen Öster, Lärande hela dagen samt skolförberedande insatser i samarbete med förskoleförvaltningen. I detta arbete behövs fortsatt tillgång till en fysisk plattform och arena lokalt
i området som utifrån malmöbors behov och önskemål kan driva verksamhet som underlättar
delaktighet i samhället.
7 (8)
I inledningen av detta ärende beskrevs statistik från SCB som ligger till grund för fördelning av
prestationsmedel och som visar på en positiv utveckling såväl när det gäller andel förvärvsarbetande som andel flickor och pojkar behöriga till gymnasiet. Utöver denna statistik finns uppgifter som visar på positiva utvecklingstendenser i Herrgården.
Ett av dessa områden handlar om demokrati. Valdeltagandet bland kvinnor och män i Herrgården ökade mellan år 2010 och år 2014. Enligt statistik från SCB ökade valdeltagandet i Europa
Parlamentsvalet (+7,4 procentenheter), i riksdagsvalet (+5, 5 procentenheter) och i kommunfullmäktige (+5 procentenheter) i valkretsområde Herrgården. Ökningen bland förstagångsväljare var högst i landet. I samtliga av kategorierna låg Herrgården över den genomsnittliga ökningen för Malmö.10 Stadsområdesförvaltning Öster och inom Områdesprogram Herrgården
bedrevs i samarbete med andra aktörer ett intensivt dialogarbete inför valen om möjligheten till
och vikten av att rösta. Här var Medborgarkontor Varda och Vänskapsparken i Herrgården viktiga plattformar.
Såväl statistik från Brottsförebyggande rådet som från Räddningstjänsten Syd pekar på en positiv utveckling i Herrgården när det gäller trygghetsaspekterna. År 2007 uppgick antalet anmälda
brott i bostadsområdet till 854. De följande två åren ökade antalet (2008: 1142 anmälda brott,
2009: 1228 anmälda brott). Därefter har antalet brott minskat och år 2014 låg antalet på den
lägsta nivån för perioden: 735 anmälda brott11. Antalet bränder totalt i Törnrosen, Örtagården
och Herrgården halverades under perioden 2008 – 2014.12 Detta gäller såväl bränder i byggnader som bränder som inte är i byggnader.
Samtidigt som utvecklingen i Herrgården visar positiva tendenser inom flera områden finns utmaningar. Andelen förvärvsarbetande ligger exempelvis trots ökningen på en jämförelsevis låg
nivå. Behovet av försörjningsstöd hos kvinnor och män i Herrgården är ett område med strukturmässiga utmaningar där antalet hushåll ligger förhållandevis konstant över tid. Detta trots en
positiv utveckling över tid när det gäller antal avslutade ärenden. Omflyttning kan vara en bidragande orsak till inflödet av nya ansökningar om försörjningsstöd
Resultat kopplade till resultatmål för exempelvis Kraftsamling Herrgården, Lärande hela dagen,
läsfrämjande arbete och Aktivitetscenter Tegelhuset kommer att presenteras för stadsområdesnämnden i slutrapporten avseende Områdesprogram Herrgården.
Satsningar på processer som kan ge utväxling även efter år 2015 och som kan fortsätta utan särskilda prestationsmedel är en viktig del av inriktningen. De fem stadsområdesförvaltningarna
förbereder för närvarande en gemensam ansökan kring hållbar stadsutveckling där sysselsättning, bostadsutveckling och infrastruktur planeras stå i fokus. Medfinansiering i samband med
EU-projekt kan vara en satsning, där projektet i sig kan skapa förutsättningar för ekonomisk
förstärkning.
Följeforskning och förstudier i samarbete med högskola och universitet bedöms lägga en viktig
grund för hållbar utveckling. En erfarenhet av tidigare utvecklingsarbete är att forskning kring
arbetets resultat behöver utvecklas. Ökade kunskaper kring evidensbaserade metoder är viktiga
http://www.scb.se/
Närpolisområde Öster, 2014
12 Räddningstjänsten Syd, januari 2015.
10
11
8 (8)
för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Det bedöms därför som strategiskt viktigt att använda resurser för samarbete med universitet/högskola och för forskning. Följeforskning när det gäller Lärande hela dagen är ett exempel.
Samarbete med högskolan kommer vidare att ske kring unga kvinnor och män på Aktivitetscenter Tegelhuset, en verksamhet som utvecklas som mötesplats med tydligt fokus på delaktighet,
meningsfull fritid och sysselsättning. Samverkan avser ungas ”resa” på vägen mot arbete (Users
Journeys) mellan olika instanser och myndigheter. En förstudie kring Ögårdsparken, som bedöms utgöra potential och har koppling till flera andra processer (Områdesprogram Herrgården,
Kraftsamling Herrgården, CTC, Amiralsstaden, förtätning av Botildenborg, Trädgården gröna
mötesplatser) är ännu ett exempel. Kontinuerlig återrapportering kommer här att ske till stadsområdesnämnden.
När arbetet med att stödja och förstärka den socioekonomiska utvecklingen i Herrgården nu går
vidare finns upparbetade strukturer och arbetssätt. Samtidigt är de ekonomiska förutsättningarna
för ett fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete begränsade. Kommunstyrelsens satsning på Områdesprogram Herrgården avslutas under 2015, och den nationella satsningen genom stimulansbidrag är avslutad. I detta perspektiv är det angeläget att säkerställa att resurser används till rätt
insatser och här har forskning en viktig funktion att fylla.
Det är avslutningsvis angeläget att dialog förs med den nationella nivån kring förutsättningarna
för ett strategiskt och långsiktigt utvecklingsarbete. Det handlar både om vilka stödformer som
behövs för det vidare arbetet och om kunskapsöverföring kring genomfört utvecklingsarbete.
Ansvariga
[Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas
in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få
ärendet godkänt digitalt.]
Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesförvaltning Öster
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-08
Vår referens
Sabina Vendela Dethorey
Utvecklingssamordnare
Sabina.Dethorey@malmo.se
Tjänsteskrivelse AU 2015-05-20 Ansökan om medel helamalmö Summerhoops
SOFÖ-2015-175
Sammanfattning
Stadsområdesnämnd Öster har tagit emot en ansökan från ungdomsorganisationen helamalmö
avseende sommarverksamhet under 2015. Helamalmö ansöker om 20 000 SEK från Stadsområdesnämnd Öster.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Östers AU föreslås besluta
att bevilja helamalmö 20 000 SEK för att kunna genomföra sommarverksamheten. Summan
täcker arvode för instruktörer, samt övriga omkostnader för träningar och events. Medlen tas
från områdesprogram Herrgårdens budget
Beslutsunderlag
•
•
•
•
Ansökan
Tjänsteskrivelse AU 20150520 Ansökan om medel helaMalmö Summerhoops 2015
Stadgar
Bilaga till ansökan
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-05-20
Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Ärendet
Ungdomsorganisationen helamalmö planerar att för tionde sommaren i rad genomföra
arrangemanget SummerHoops – en basketverksamhet för barn och ungdomar i Malmö.
Arrangemanget består av basketbollträningar en gång i veckan under ledning av professionella
basketspelare, två större sociala events, samt turneringar och tävlingar där barn och unga från
olika delar av Malmö möts. Arrangemanget avslutas under Malmöfestivalen, och riktar sig då till
unga från hela Malmö.
SIGNERAD
Helamalmös primära syften med sommarverksamheten är flera: Man vill erbjuda meningsfull
fritidsverksamhet för barn och unga. Organisationen vill även inspirera barn att bli föreningsak-
2 (2)
tiva genom att ha fokus på basket och dans då dessa idrotter är enkla, tillgängliga och har förhållandevis låga deltagaravgifter. Ytterligare ett syfte är att skapa lokal förankring i närområdet
samtidigt som man verkar för att deltagarna vill besöka andra platser verksamheten finns på. Till
sist vill man marknadsföra basketen. Med föreningen Malbas i ryggen vill man inspirera fler att
söka sig till basketföreningar.
Mätbara mål:
• 30-40 barn och unga som regelbundet medverkar i verksamheten
• Ca 50 barn och unga som sporadiskt medverkar i verksamheten
• 50 % av de barn och unga som medverkar ska vara tjejer
Målgruppen för verksamheten är barn och unga i Herrgården. Verksamheten kommer att
genomföras med start vecka 25 och med avslutning vecka 33. Samarbete finns med bl.a. Skånes
Basketbollsförbund vad gäller basketevents och happenings under Malmöfestivalen, Malbas
Basket, Media Avenue Öresund samt RGRA.
Stadsområdesförvaltning Öster och Områdesprogram Herrgården ser positivt på helamalmös
verksamhet. SummerHoops finns på plats under nio sommarveckor och med den kontinuiteten
blir verksamheten tillgänglig för många. Kontinuiteten och kombinationen av återkommande
träningar och större events skapar enligt helamalmö också en känsla av sammanhang, vilket föreningen uppger att de medverkande barnen och ungdomarna brukar uppskatta. Att SummerHoops både verkar lokalt i stadsområdet men också Malmöövergripande är en annan fördel.
Det innebär både en geografisk närhet till aktiviteten, men också möjlighet att delta i aktiviteter i
andra delar av Malmö. Helamalmö betonar vikten av möten och SummerHoops blir en tillfällig
mötesplats under de tidpunkter då arrangemanget är aktivt. Det finns möjligheter till samplanering med andra aktiviteter i och med att helamalmö önskar dialog om lämplig tidpunkt för
de återkommande träningstillfällena. Helamalmö har en lång och gedigen erfarenhet av arrangemanget och kan samtidigt vara flexibla för att anpassa det till aktuella förutsättningar.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås stadsområdesnämnden att tilldela helamalmö 20 000
SEK för genomförande av sommarverksamhet med ett specifikt fokus på Herrgården.
Ansvariga
Marie Hendra Avdelningschef
Malmö stad
Stadsområdesförvaltning Öster
Ansökan om medel från Områdesprogram Herrgården 2015
Riktlinjer för ansökningar för 2015
Medel kan sökas från Områdesprogram Herrgårdens budget om
• Projektet/verksamheten bidrar till Herrgårdens utveckling
• Projektet/verksamheten riktar sig till Malmöbor i Herrgården
Sökande organisation/person/nätverk: Vi/jag som söker är
Ungdomsorganisationen Helamalmö.
(Om ni som söker är en förening, skriv organisationsnummer och bifoga era
stadgar).
Namn, telefonnummer och e-post till ansvarig kontaktperson
Nicolas Lunabba, 0733669955, nicolas@helamalmo.com
Vad söker ni stöd för?
Vi vill erbjuda deltagarna en möjlighet att under hela sommarlovet
testa på basket en gång i veckan i sitt närområde. Utöver de
ordinarie träningarna får deltagarna också möjligheten att
medverka i turneringar och tävlingar som vi arrangerar på plats
med priser och giveways, samt att vi vid två tillfällen under
sommaren håller i ett större event med grillning och happenings,
och mycket annat. Verksamheten bedrivs av elitspelare från
Malbas Basket.
Ur ett socialt perspektiv tror vi också att barnen mår bra av att få
träffa barn utanför sina egna områden. Detta kommer att
uppmuntras och det åligger våra instruktörer att arrangera
turneringar områdena emellan och hjälpa deltagarna att hitta rätt.
Tidigare år har just dessa träffar varit väldigt populära.
Verksamheten avslutas med en stor avslutning i ungdomsområdet
på Malmöfestivalen.
Beskriv syfte
- Skapa en meningsfull fritid för barn och unga.
- Hjälpa barn att bli föreningsaktiva
- Specifikt "marknadsföra" basketen. Vi har Malbas i ryggen och
hoppas generera fler basketspelare till klubben alt. andra
basketföreningar.
STADSOMRÅDESFÖRVALTNING
ÖSTER
205 80 Malmö
Tel. 040-34 62 00
Org.nr. 212000-1124
oster@malmo.se
www.malmo.se/oster
2 (2)
- Skapa lokal förankring (i närområdet) som leder till att
deltagarna vill besöka de andra platserna vi finns ute på.
- Kopplingen till Malmöfestivalen har också detta syfte. Att barnen
har ett större event att se fram emot har också varit
en stark positiv faktor till att projektet inger en känsla av
sammanhang. Barnen har något att se fram emot.
Beskriv mål
Ett rimligt mål för antalet deltagare som regelbundet besöker
dessa träningar brukar ligga på runt 20-30. Då vi arbetat en hel del
i just Herrgården (Vänskapsparken) vet vi att fler deltagare kan
vara att vänta; runt 30-40. Utöver de som regelbundet tränar är de
som besöker verksamheten sporadiskt säkert runt de femtio. Ett
mål är även att 50% av våra besökare är tjejer.
Finns det några mätbara mål? I så fall vilka?
- Antalet besökare
- Antalet som blir föreningsanslutna
- Antalet killar resp. tjejer som deltar
Vilken/vilka är målgruppen/målgrupperna?
Målgruppen tjejer och killar i alla åldrar.
Tidplan: När ska detta genomföras?
Verksamheten startar v. 25 och avslutas v. 33 med
avslutningsevent i ungdomsområdet på Malmöfestivalen.
Budget: Hur mycket söker ni? Skriv summan i svenska kr.
Specificera kostnaderna. Vad ska pengarna användas till?
Vi ansöker om 20 000 kr. I summan ingår arvode för instruktörer
som är på plats en gång i veckan under hela sommarlovet, priser
och giveways, samt mat, dryck etc. för våra två event.
Samarbete med andra aktörer: Kommer projektet/verksamheten att samarbeta
med andra aktörer? Vilka i så fall?
Vi samarbetar med Skånes Basketbollförbund, Malbas Basket,
Media Avenue Öresund samt RGRA.
Om ni har frågor kring ansökan eller vill fundera tillsammans kring upplägget ta
kontakt med
Nicolas Lunabba (se kontaktuppg. Ovan)
Malmö Summer Tour 2015
Ungdomsorganisationen Helamalmö bedriver för tionde sommaren i rad
SummerHoops – en basketverksamhet för barn och ungdomar i Malmö.
Verksamheten startar v. 25 och avslutas v. 33 med stor avslutning i ungdomsområdet
på Malmöfestivalen.
Vi vill erbjuda deltagarna en möjlighet att under hela sommarlovet testa på basket en
gång i veckan i sitt närområde. Utöver de ordinarie träningarna får deltagarna också
möjligheten att medverka i turneringar och tävlingar som vi arrangerar på plats med
priser och giveways, samt att vi vid två tillfällen under sommaren håller i ett större
event med grillning och happenings, och mycket annat. Verksamheten bedrivs av
elitspelare från Malbas Basket.
Ur ett socialt perspektiv tror vi också att barnen mår bra av att få träffa barn utanför
sina egna områden. Detta kommer att uppmuntras och det åligger våra instruktörer att
arrangera turneringar områdena emellan och hjälpa deltagarna att hitta rätt. Tidigare år
har just dessa träffar varit väldigt populära.
Vår förhoppning är att Stadsområde Öster är intresserade av att vara med i denna
satsning. Vi tror att basketplanen i Herrgården (alt. Värner Rydén) skulle vara en bra
plats att genomför verksamheten. Har ni förslag på annan plan är vi givetvis öppna för
detta. Vilken dag och tid i veckan som skulle passa bäst kan vi diskutera.
Vi ansöker om 20 000:- för verksamhet. I summan ingår instruktörer som är på plats
en gång i veckan under hela sommarlovet, priser och giveways, samt mat, dryck etc.
för våra event.
Hoppas att ni tycker det låter som ett trevligt och givande inslag i just ert område.
Tveka inte att kontakta oss:
Projektansvarig: Nicolas Lunabba, nicolas@helamalmo.com - 0733669955
Projektassistent: Mathias De Jallad, mathias@helamalmo.com - 0762600400
STADGAR
Fastställda av årsmötena
-83 I 416 -84
och reviderade den LS 13 -00 I L4 | 6 -OO
aen
216
Malbas Basket bildades den24 april t975,
Malbas STADGAR, reviderade senast 000614
"Tdrottens Mål och Inriktning."
Definition.
Idrott är fysisk aktivitet som människor utlör för att få motion och rekreation eller
uppnå tävlingsresultat.
MÅL OCH INRIKTNING
Idrott skall inriKas på att utveckla individen positivt i såväl fysisK, psykisK som
socialt och kulturellt avseende.
Idrott skall utformas och organiseras så, att den i någon form blir tillgänglig för alla
och ge varje utövare tillfredsställelse med hänsyn till vars och ens värderingar.
Idrott skall organiseras enligt demokratiska principer, varuid individuellt inflytande
och ansvarstagande eftersträvas i gemensamma angelägenheter.
Idrott skall verka som internationellt kontaktmedel och respeKera alla människors
lika värde.
ÄNonMÄL
MALBAS har som ändamål att verka i enlighet med idrottens mål och inriktning.
HEMORT
MALBAS har sin hemort i Malmö.
MEDLEMSKAP
51
Medlemskap beviljas den som inbetalt av årsmötet fastställd medlemsavgift. Den
som tidigare tillhört annan basketbollförening skall kunna styrka att vederbörande
inte häftar i skuld till sin tidigare förening.
Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antagas att vederbörande
kommer att motarbeta föreningens intressen.
Beslut, varigenom ansökan om medlemskap avslås, skall fattas av Styrelsen. Genom
beslut av Ärsmötet får person på förslag av Styrelsen kallas till ständig medlem eller
hedersmedlem i foreningen" Om rätt att kalla enskild person till hedersledamot eller
ständig ledamot i Styrelsen stadgas i $ 9 RF:s stadgar.
92
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall anmäla detta till Styrelsen och anses
därmed ha omedelbaft lämnat föreningen. Har medlemmen ej betalt foreskriven
avgift till föreningen, bestämmer Styrelsen om avgiften skall betalas eller inte.
Medlem som inte har betalt årsavgift under ett år får anses ha begärt sitt utträde ur
föreningen"
Malbas STADGAR, reviderade senast 000614
53
Föreningens medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att
medlemhen har försummat att betala stadgade avgifter till föreningen, rnotarbetat
föreningens verksamhet eller ändamål eller uppenbarligen skadat föreningens
intressen. Beslut om uteslutning fattas av Styrelsen.
Fråga om uteslutning får inte avgöras förrän medlemmen fått tillfälle att yttra sig
inom 14 dagar.
I beslut om uteslutning skall skälen redovisas samt anges vad den uteslutne skall
iaktta vid överklagandå av beslutet. Detta skall inom tre dagar från dagen för beslutet avsändas till dön uteslutne i rekommenderat brev. Beslut om uteslutning får överklagas av den uteslutna enligt reglerna i S 79 punkt 1 och 5 B0 RF:s stadgar. Sedan
beslut om uteslutning fått bindande verkan får, föreningen inte kräva den uteslutne
medlemmen på foreskrivna avgifter.
MEDLEM
54
Medlem,
-
har rätt att delta i möten och andra sammankomster som anordnas för
medlemmarna,
har rätt till fortlöpande information om föreningens angelägenheter,
skall följa foreningens stadgar samt beslut som i vederbörlig ordning har
fattats av föreningen,
har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning
av föreningen,
har inte rätt att utan Styrelsens tillstånd representera annan
basketbollförening i tävling eller uppvisning.
5s
Medlem skall betala den årsavgift som bestämts av Årsmötet. Ständig medlem betalar den engångsavgift som fasGtattts av Årsmötet. Hedersmedlem är befriad från
avgifter, Medlemskort får ej utlånas eller överlåtas.
56
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som
är vedertagna inom idrottsrörelsen och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
STYRELSEN
å7
tqnlenS angelägenheter handhas av Styrelsen. Den skall - inom ramen fÖr RF:s,
Svenska gaiketbollförbundets och dessa stadgar - verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger Styrelsen särskilt att:
tillse att för föreningen bindande regler iakttas,
verkställa av Årsmötet fattade beslut,
planera, leda och fördela arbetet inom föreningen'
-
Malbas STADGAR, reviderade senast 000614
forts
I
7.
-
ansvara för och fÖrvalta foreningens medel,
förbereda Årsmötet.
gB
Styrelsen består av ordforande och åtta 1A; övriga ledamöter.
5e
5tyrelseledamöter väljs av Ärsmötet for tid som sägs i 9 22. Av MALBAS anställd
personal är icke valbar till styrelsen. Kanslipersonalen har rätt att utse en adjungerad
ledamot.
510
Föreningens firma tecknas av styrelsens ordforande och kassören var för sig.
Styrelsen kan även utse annan lämplig person.
5
11
Styrelsen sammanträder när ordforande eller minst halva antalet styrelseledamöter
så bestämmer, ordförande ansvarar for kallelsen.
Styrelsen är beslutsmässig om samtliga ledamöter kallats till sammanträdet och
minst hälften av dem är närvarande. Vid sammanträde skall protokoll föras.
512
Ördföranden är föreningens officielle representant. Ordföranden leder Styrelsens
förhandlingar och arbete samt överuakar att såväl föreningens stadgar som övriga
för föreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordförande forhinder träder
vice ordförande in i ordförandes ställe. I övrigt fordelas arbetsuppgifterna bland
Styrelsens ledamöter enligt Styrelsens bestämmande.
Styrelsens konstituerande skei senast tuå veckor efter Ärsmötet.
913
Styrelsen beslutar om och anställer erforderlig personal.
VALBEREDNINGEN.
514
Valberedningen består av tre (3) ordinarie ledamöter samt en (1) suppleant. Valberedningen utses av ordinarie Årsmöte för en tid av ett år. Ingen styrelseledamot får
inväljas i valberedningen.
.6
15
ialberedningen skall till nästkommande Årsmöte inhämta forslag på samt tillfråga
kandidater titt Oe poster Årsmötet har att välja.
Malbas STADGAR. reviderade senast 000614
Revisorer
516
MALBAS skall ha Wå (2) ordinarie revisorer + en (1) suppleant. Ärsmötetirtser varje
år Wå (2) revisorer för en tid av ett år samt en (1) suppleant för en tid av ett år.
9t7
Styrelsen skall tillhandahålla revisorerna räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoil, medlemsmatrikel och övriga handlingar, som revisorerna önskar ta del av, när
helst de så begär, samt när det gäller revision av förvaltningen för det senaste
räkenskapsåreI, senast tre veckor före Årsmötet.
Revisorerna skall granska Styrelsens forvaltning och räkenskaper for det senaste
verksamhets- och räkenskapsåret samt till Styrelsen överlä mna revisionsberättelse
senast 10 dagar före Årsmötet.
VERKSAMHETS- OCH NÄTTruSKAPSÅR
518
Verrcamhetsåret och räkenskapsåret omfattar tiden Lls - 30/4.
Styrelsens ansvar omfattar den period som styrelsens resp ledamöter väljes för och
avser även räkenskapsår (dvs 1/5 - 30/4). Ansvarsfrihet beviljas vid Ärsmötet i juni.
naöre n
51e
För MALBAS medlemmar hålls:
Valmöte (extra årsmöte, där styrelsens ordförande och ledamöter väljes) i
mars.
Ärsmöte senast den 30:e juni,
samt andra extra årsmöten.
Styrelsen bestämmer tidpunK och plats för mötena.
Kallelse jämte dagsordning för Valmötet och Årsmötet översänds till medlemmarna
senast tre veckor före mötet.
Styrelsen skall hålla redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen tillgängliga för
medlemmarna senast en vecka innan Ärsmötet.
-
920
lutedlem som i föreskriven ordning har betalt sina avgifter till föreningen och under
året fyller i.5 år samt hedersmedlem har rösträtt på möte. Denna är personlig och får
inte överlåtas på annan. Medlem som inte har rösträtt, har yttranderätt och
förslagsrätt.
$21
Notet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmarr som är näruarande på mötet.
Malbas STADGAR, reviderade senast 000614
922
Vid Valmötet (det extra Årsmötet i mai6) skall förekomma följande ärenden.
\
1. Frågan om mötets behöriga uflysande.
2. Fastställande av dagordningen.
3. Val av ordförande och sekreterare for mötet.
4. Val av två justeringsmän/rösträknare, att jämte ordförande justera
å
rsmötes-protokol let.
5. Fastställande av röstlängd för årsmötet.
6. Val av:
a. Ordförande for en tid av ett år
b. 4 ordinarie ledamöter för en tid av två år
Vid ordinarie Årsmötet skall förekomma foljande ärenden.
Frågan om mötets behöriga utlysande.
Fastställande av dagordningen.
Val av ordforande och sekreterare for mötet.
Val av två justeringsmän/rösträknare, att jämte ordforande justera
1.
2.
3.
4.
årsmötesprotokollet.
5. Fastställande av röstlängd för årsmötet.
6" Behandling av styrelsens verksamhetsberättelse.
7. Behandling av styrelsens forvaltningsberättelse.
B. Revisorernas berättelse över styrelsens forvaltning under det senaste
räkenskapsåret.
9. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
10" Fastställande av årsavgifter.
11. Val av:
a. 2 revisorer för en tid av ett år
b, L revisorssuppleant för en tid av ett år
c. 3 ordinarie ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, varav en
sammankallande
d. 1 suppleant till valberedningen för en tid av ett år
12. Fastställande av verksamhetsflan samt budget för det kommande
verksamhetsåret.
13. Behandling av förslag från styrelsen.
14" Behandling av inkomna motioner.
15" Utmärkelser, mm
Motioner skall vara Styrelsen tillhanda senast två (2) veckor innan Ärsrnötet.
$23
Styrelsen får kalla foreningens medlemmar till extra möte, om sådant möte behövs.
Vidare är Styrelsen skyldig att kalla till extra möte, när revisorerna med angivande av
skäl skriftligen så kräver, eller när det för angivet ändamål begärs av minst en tiondel
av föreningens röstberättigade medlemmar.
Underlåter Styrelsen att inom L4 dagar kalla till mötet, får den som krävt mötet kalla
till detta. Kallelse jämte dagordning för extra möte översänds senast sju dagar för
mötet till medlemmarna.
Vid eKra möte får endast i dagordningen upptaget ärende avgöras.
Malbas STADGAR, reviderade senast 000614
924
Öm rösträtt på extra möte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som
sägs i 5 20 och 21.
BESLUT
52s
-
OMRöSTNING
Beslut fattas med acklamation (dvs med ja- eller nejrop) eller efter omröstning
(votering) om sådant begärs. Med undantag for det i 5 26 nämnda fallet avgörs vid
omröstning alla frågor genom enkel majoritet (se kommentar till 5 B i RF:s stadgar).
Omröstning sker öppet, dock att val skall ske med slutna sedlar, om röstberättigad
medlem så begär.
Vid omröstning som ej avser val gäller vid lika röstetal det forslag som biträds av
ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör
lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.
STADGEFRÅGOR
926
Ändring av dessa stadgar skall beslutas på tuå efter varandra foljande årsmöten,
varav det ena skall vara ordinarie årsmöte.
För ändring av stadgarna fordras att ändringsförslaget biträlts av minst 213 av de vid
mötet närvarande röstberättigade.
s27
styrelsens beslut om upplösning av MALBAS skall anges att foreningens tillgångar
skail användas till bestämt idrottsfrämjande ändamå|. Beslutet, jämte bestyrkta
avskrifter av Styrelsens och Årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse
jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart delges Svenska
Basketbollförbundet.
i
528
Utöver dessa stadgar gäller RF:s stadgar och övriga foreskrifter och anvisningar samt
Svenska Basketbollförbundets stadgar, tävlingsreglementen och övriga i vederbörlig
ord ning utfä rdade föreskrifter.
Styrelsen skall tillse att ovannämnda stadgar, föreskrifter och anvisningar finns
tillgängliga för medlemmarna.
Erik Dahlbergsgatan 30 d
2tl 48 Malmö
Tel nr: 040
-
611 35 30
Malbas STADGAR, reviderade senast 000614
Budget helamalmö Summerhoops
Malmö Summer Tour 2015 – vecka 25 – 33.
Budget per stadsområde:
- Två instruktörer: ca. 12 000:- Administratör (ansvarig för turnén): 2 000:- Mat och dryck för två event: 4 000:- Priser och giveaways: 2 000:Totalt: 20 000:För varje stadsområde som ingår i turnén är kostnaden 20 000:-.
Stadsområden som ingår i turnén:
- Stadsområde Innerstaden (med plats på Sofielundsskolan)
- Stadsområde Norr (med plats på Segevångskolan)
Helamalmö inväntar svar från stadsområde Väster och Öster.
Projektet bedrivs i samarbetar med Skånes Basketbollförbund, Malbas
Basket, Media Avenue Öresund och RGRA.
Stadsområde Öster:
Helamalmö har inte beviljats finansiering från andra aktörer för
verksamheten i stadsområde Öster
Malmö stad
1 (3)
Stadsområdesförvaltning Öster
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-11
Vår referens
Anna Pettersson Gustafsson
Controller
anna.pettersson@malmo.se
Medborgarförslag angående demensboende som planeras att byggas på
Soltofta
SOFÖ-2015-183
Sammanfattning
Medborgarförslag har inkommit från pensionärsorganisationerna PRO, SPF Seniorerna och
SKPF i stadsområdet. Stadsområdesnämnd Öster har, när det gäller Soltofta, två principiellt viktiga förutsättningar att förhålla sig till i planeringen. Hela stadens framtida behov av särskilda
boendeplatser samt de planmässiga förutsättningarna för ny bebyggelse och dess inriktning. I
den fortsatta processen i frågor som rör äldre är nämndens intention att i ett tidigt skede vara
öppen för synpunkter från pensionärsorganisationerna.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att, med nedanstående information, besluta att medborgarförslag angående demensboende som
planeras att byggas på Soltofta är besvarat.
Beslutsunderlag
•
•
Medborgarförslag - Soltofta
Tjänsteskrivelse AU 2015-05-20
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-05-20
Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Ärendet
Medborgarförslag har inkommit från pensionärsorganisationerna PRO, SPF Seniorerna och
SKPF i stadsområdet.
Stadsområdesnämnd Öster ser dialogen med kvinnor och män i stadsområdet som en viktig
förutsättning för hållbara beslut. Pensionärsorganisationernas synpunkter är i detta sammanhang
viktiga att lyssna in i olika beslutsprocesser.
Kommunövergripande behov och beslut i ärendet
SIGNERAD
Planeringen av ett särskilt boende i kvarteret Soltofta sker genom uppdrag på kommuncentral
2 (3)
nivå. Sedan år 2010 samordnas planeringen för bland annat särskilda boenden av stadskontoret.
De planer som upprättas ska godkännas av kommunstyrelsen.
Planering och beslut bygger på ett helhetsperspektiv på det totala och kommande behovet av
särskilda boendeplatser hos stadens befolkning. Detta sätter ramar för inriktning och innehåll.
Omfattningen, 72 boendeplatser, bygger på ett beslut av kommunstyrelsen och är en utökning
jämfört med ett ursprungligt förslag om 36. Detta betyder att planeringsförutsättningarna förändrats under processens gång. Fler boendeplatser ska planeras in i en byggnad på samma yta.
Planeringen utgår vidare ifrån det övergripande dokumentet Funktionsprogram för särskilt boende för
äldre.
Planmässiga förutsättningar
Detaljplan för kvarteret Soltofta 8 fastställdes av Stadsbyggnadsnämnden i juni 2014. Den beslutade detaljplanen Soltofta sätter ramar för nybyggnationen inom kvarteret. Beslutet kring detaljplanen har föregåtts av en samrådsprocess. Stadsområdesnämnd Öster har yttrat sig över såväl
samrådshandlingen (oktober 2013) som underrättelsen om upprättat förslag till detaljplan (april
2014).
Detaljplanen medger bostadsbebyggelse, vårdboende och kontor och gör det möjligt för kontor
och lokaler för cirka 100 anställda och cirka 75 platser i vårdboendet. Detaljplanen medger inte
restaurangverksamhet för besökande gäster.
Förutsättningar för parboende i Soltofta kan skapas efter särskilda överväganden. Eftersom varje
lägenhet utgör en egen brandcell finns dock byggnadsregler att förhålla sig till. Parboende kan
också erbjudas i andra särskilda boenden i Malmö stad.
Omfattningen i förhållande till bestämmelserna i detaljplanen styr således förutsättningarna för
verksamheten i det nya boendet.
Övriga kommentarer till medborgarförslaget
Stadområdesnämnd Öster har, när det gäller Soltofta, två principiellt viktiga förutsättningar att
förhålla sig till i planeringen: hela stadens framtida behov av särskilda boendeplatser samt de
planmässiga förutsättningarna för ny bebyggelse och dess inriktning.
Planeringen för Soltofta har varit föremål för diskussion vid flera av pensionärsrådets möten
sedan inrättandet av stadsområdesnämnden vid halvårsskiftet 2013. Stadsområdesförvaltningen
har, under denna del av planeringsfasen, vid ett antal tillfällen informerat om planeringen och
arkitekten har visat utformningen av nybyggnationen.
I den fortsatta processen i frågor som rör äldre är nämndens intention att i ett tidigt skede vara
öppen för synpunkter från pensionärsorganisationerna.
Ansvariga
3 (3)
[Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas
in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få
ärendet godkänt digitalt.]
Malmö stad
1 (2)
Stadsområdesförvaltning Öster
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-05-06
Vår referens
Annika Rausin
Ekonomichef
annika.rausin@malmo.se
Medborgarförslag gällande service till pensionärsorganisationerna i stadsområde Öster
SOFÖ-2015-178
Sammanfattning
Stadsområdesförvaltning Öster har mottagit ett medborgarförslag angående service till pensionärsorganisationerna i stadsområde Öster.
Pensionärsföreningarna i stadsområde Öster kräver att servicen på medborgarkontoret på Agnesfridsvägen 2 återupprättas till den nivå som fanns före ny stadsområdesindelning.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta
att, med nedanstående information, besluta att medborgarförslag gällande service till pensionärsorganisationerna i stadsområde Öster är besvarat.
Beslutsunderlag
•
•
Medborgarförslag
G-Tjänsteskrivelse AU 2015-05-20 Medborgarförslag gällande service
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2015-05-20
Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Ärendet
Stadsområdesförvaltning Öster har mottagit ett medborgarförslag angående service till pensionärsorganisationerna i stadsområde Öster. Pensionärsföreningarna i stadsområde Öster kräver att
servicen på medborgarkontoret på Agnesfridsvägen 2 återupprättas till den nivå som fanns före
ny stadsområdesindelning.
SIGNERAD
2015-05-06
En god service och tillgänglighet för medborgare och olika aktörer i stadsområdet och till stadsområdesnämndens verksamheter är viktiga förutsättningar för en god kvalitet. Inom ramen för
tillgängliga resurser sker ett kontinuerligt arbete inom stadsområdesförvaltningen för att på olika
sätt kommunicera med kvinnor och män i stadsområdet och för att föra ut information om
verksamheten. Detta sker såväl via mötesplatser som genom riktade arrangemang och informationsinsatser.
2 (2)
Receptionen i lokalerna på Agnesfridsvägen 2 hade, när omorganisationen till stadsområdesnämnder skedde i juli 2013m främst funktionen att ta emot besök till verksamheten i huset. Utöver detta innefattade receptionens serviceutbud viss möjlighet att kopiera och låna dator. När det
gällde övrig medborgarservice hänvisades redan då till de medborgarkontor som finns i Malmö
stad.
Inom stadsområdesförvaltning Östers verksamheter finns idag möjlighet att låna dator och att
kopiera på Husiebiblioteket, Rosengårdsbiblioteket och på Medborgarkontor Varda.
Ansvariga
Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör
Malmö stad
Stadsområdesnämnd Öster
Inkomna och avgivna skrivelser – Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Stadsområdesförvaltning Öster, Samverkansgrupp, förvaltningsråd/skyddskommitté
protokoll 2015-04-20, 2015-04-20.
Drivkraft Malmö, redovisning av läsåret 2014/2015 på Rosengård/Höja/Videdal.
Stadsbyggnadskontoret, besked om planuppdrag, 2015-04-21.
Sv. Kommunalarbetarförbundet, ang. personalföreträdare i nämnderna, 2014-05-21.
inkomna och avgivna skrivelser
Stadsområdesförvalting Öster, matris om medborgarförslag, 2015-05-21.
Malmö stad
Stadsområdesnämnd Öster
Delegationsbeslut – Stadsområdesnämnd Öster 2015-05-26
Stadsområdesförvaltning Öster, Myndighetsutskott – protokoll 2015-05-05, 2015-05-05.
Stadsområdesförvaltning Öster, Individ och familjeomsorg – Boende 2015-04-01 – 201504-31, 2015-05-04.
Stadsområdesförvaltning Öster, Individ och familjeomsorg – Vuxna 2015-04-01 – 2015-0431, 2015-05-04.
Stadsområdesförvaltning Öster, Individ och familjeomsorg – Barn och familj 2015-04-13 –
2015-04-31, 2015-05-15.
Stadsområdesförvaltning Öster, Individ och familjeomsorg – Försörjningsstöd april.
delegationsbeslut
Stadsområdesförvaltning Öster, Ekonomi 2014-05-05, 2015-05-18.